Kronisk borrelia smittas via media
Förra året var Expressen lite väl snabba med att sprida den kontroversiella uppgiften att borrelia skulle kunna överföras sexuellt och inte bara via fästingar. Studien där det påstods att man odlat fram borrelia från vaginalsekret såväl som sperma har blivit kraftigt ifrågasatt, och det blir inte bättre av att en av författarna tidigare beslagits med forskningsfusk.
I år har Expressen hälsoredaktion spottat upp sig och Bengt Isaksson har skrivit en i mina ögon korrekt faktaartikel om borreliainfektion: Borrelia – allt du behöver veta.
Men den ena redaktionen vet inte vad den andra gör, för samtidigt kommer desinformation om borrelia från samma tidnings nöjesredaktion, där olika journalister gör rewrites om nordamerikanska kändisars tveksamma borreliadiagnoser. Tidningen (läs bland annat här) återberättar artiklar om kanadensiska sångerskan Avril Lavigne som ”gick från läkare till läkare i åtta månader tills [hon] hittade en person som faktiskt hade kunskap om borrelia”. ” – Jag var sängliggande i fem månader … Det kändes som att jag inte kunde andas, jag kunde inte prata och jag kunde inte röra mig. Jag trodde att jag skulle dö”. Även skådespelerskan Ashley Olsen är enligt Expressen ”drabbad av skräcksjukdomen”.
Jag kan förstås inte säkert veta om dessa artister lider av sviterna efter en alltför sent upptäckt äkta borreliainfektion (på engenska Lyme disease) eller om de gått från den ena läkaren till den andra tills de hittat någon av dessa ”lyme literate doctors”, självutnämnda borreliaexperter som ställer sin favoritdiagnos utifrån enbart antaganden ifall inte provsvaren passar, men jag håller det senare alternativet för mer sannolikt.
I amerikanska media är det dock inte Lavigne eller Olsen som är galjonsfigur för ”kronisk borrelia”, den rollen innehar modellen och TV-personligheten Yolanda Foster från Real Houswives of Beverly Hills. Via Instagram håller Foster fans och skvallerpress uppdaterade om hur hon reser världen runt för att gripa efter halmstrån och pröva behandling efter behandling. Hon har behandlats i Singapore och Korea, senast fått stamcellstransplantation i Tyskland och dessförinnan ozonbehandling i Mexico, hypertermibehandling där hela kroppen värms upp, tarmsköljning, injektioner för att detoxa kroppen från påstådd tungmetallförgiftning.
Det synes mig som om läkarskribenten Russell Saunders (pseudonym) har rätt i sin artikel Real Houswife, Fake Disease. Hans slutkläm i The Daily Beast var denna: ”I believe she is being taken for a very expensive ride, and one that nobody else should join her on. Chronic Lyme disease has no grounding in science, and no amount of celebrity attention can alter that fact”.
En grupp erkända borreliaforskare har nyligen gjort en mer systematisk inventering av vilka alternativa terapier patienter med påstådd ”kronisk borrelia” erbjuds via internet, och man känner igen de som Yolanda Foster provat. Artikeln Unorthodox Alternative Therapies Marketed to Treat Lyme Disease
listar mer än 30 olika odokumenterade alternativbehandlingar. Några som inte redan nämnts ovan är ”frekvensmedicin”, amalgamsanering, olika örter, dricka sin urin, läkemedel mot alkoholberoende, magneter och kolloidalt silver. Av nyhetsflödet från USA att döma har chronic lyme disease seglat upp som den nya modediagnosen för patienter som söker för besvär som efter normal utredning hamnat i den illa förstådda kategorin MUPS, medically unexplained physical symptoms.
Jag hoppas svenska journalister klarar att hålla huvudet klart och kallt så att vårt land slipper denna sociala epidemi. "Kronisk borrelia" smittar inte via fästingar utan via media.
Mats Reimer
Barnläkare och bloggare på Dagens Medicin
