Anders Gjöres: : Sluta med tramset medieforskare!
Massmedieforskaren och universitetslektorn Göran Eriksson på Örebro universitet är mycket kritisk mot ett sedan årtionden normalt redigeringsförfarande. I en nyutkommen bok beskriver han inklippsbilder i politikerintervjuer som ”ett sätt för nyhetsjournalistiken att kamouflera beskrivnings-makten”. Är detta forskning – eller bara kvalificerat trams?
Som journalist och journalistlärare blir jag ofta besviken på hur mycket av medieforskningen som är grund och ibland naiv. Ibland tar jag mig för pannan och undrar vad vissa forskare håller på med.
Ett exempel: massmedieforskaren och universitetslektorn Göran Eriksson på Örebro universitet är mycket kritisk mot ett sedan årtionden normalt redigeringsförfarande. I en nyutkommen bok beskriver han inklippsbilder i politikerintervjuer som ”ett sätt för nyhetsjournalistiken att kamouflera beskrivnings-makten”.
Är detta forskning – eller bara kvalificerat trams?
I boken Paketerad Politik: Elva essäer om journalistik och medier påstår Göran Eriksson att inklippsbilder är ”ett sätt för nyhetsjournalisten att kamouflera beskrivningsmakten. Vi som tittare får inte reda på att nyhetsjournalisten klippt och ’friserat’ politikers uttalande. Vad detta också innebär är att vad politikern nu säger inte är vad han eller hon sa i den ursprungliga intervjun, utan någonting som satts samman och konstruerats av nyhetsjournalisten”.
Vad menar karln?
I ett annat avsnitt refererar Göran Eriksson till en intervju med Göran Persson där ett klipp täckts med hjälp av ”ett antal vita bilder”. Eriksson ser det som ”ett medvetet sätt för nyhetsjournalisten att dölja ett klipp i den intervju man genomfört”. Hur ska han ha det?
Det är inte bara klipptekniken som nagelfars i Erikssons analys. Han slår ner på språket i samma intervju där ett litet, men ett enligt Eriksson viktigt ord, gör att tittaren tvivlar på sanningshalten i vad Göran Persson säger. Återigen är det nyhetsjournalisten som är den skyldiga: ”Speakertexten lämnar över till statsministern genom att säga ’Beslutet har fattats av utrikesdepartementet, å anledningen sägs vara flyktingspionage.’ Ordet sägs är viktigt här. Det färgar Perssons förklaring till utvisningen på ett särskilt sätt. Tillsammans med påannonsen ger det ett sken av att Persson inte säger vad som är de verkliga orsakerna till utvisningen. För tittarna innebär denna inramning att det ligger nära till hands att tänka att Persson inte säger hela sanningen. Men det finns ingenting annat i inslaget än denna antydan som visar på detta.”
Det här exemplet har en framträdande roll i Göran Erikssons text, så jag utgår från att det är ett viktigt forskningsresultat.
På näst sista sidan i essän berättar Göran Eriksson att han träffar många människor som ger uttryck för misstro mot politiker. Han skriver att ”Inom medieforskningen har man ställt sig frågan om nyhetsjournalistiken bidrar till denna typ av misstro. Mitt svar är ja.”
Själv ställer jag mig frågan om den här typen av essäer skapar misstro mot medieforskare.
Mitt svar är ja.
radiolärare, JMK Stockholms universitet