”Feedbacken har använts som ett vapen mot personer man vill bli av med”

Nästan alla NT-medarbetare som Journalisten har intervjuat om arbetsmiljön på redaktionen de senaste veckorna lyfter särskilt den nya feedbackkulturen som problematisk. Flera av dem menar att den har använts för att pressa ut medarbetare som ledningen velat bli av med, och särskilt äldre journalister.

Tanken är att redaktörer och chefer ska gå igenom alla texter och föreslå förbättringar före publicering. Det är ett vällovligt initiativ, tycker samtliga intervjuade journalister. Men det används på ett destruktivt och skadligt sätt av vissa chefer och redaktörer, anser det stora flertalet av de NT-journalister som Journalisten pratat med.

Så här säger några av dem:

”Det är alltid bra att få textkritik och feedback, men det här är någonting helt annat. Jag har sett artiklar som är helt oproblematiska refuseras av chefer som själva aldrig har jobbat som skrivande reportrar.”

”Hur kan en mångårig reporter som fått bra löneökningar år efter år plötsligt vara så oskicklig att artiklarna inte går att publicera? Det går inte ihop. Jag ser hur chefer som inte har varit på fältet nöter ned kreativiteten och arbetsglädjen hos journalister bara för att markera vem det är som bestämmer.”

”Det har skapats något som jag inte anser är feedback, utan snarare påhopp på den enskildes sätt att skriva. Många på redaktionen skriver bättre än vad cheferna gör och i flera fall blir texterna sämre efter att de ändrat i dem. Om inte annat så ändras den enskilde journalistens sätt att skriva till något som en chef tycker är bättre, men som i själva verket är en smaksak. Jag har aldrig varit med om något liknande på andra redaktioner jag jobbat på.”

”Man har ett maniskt kontrollbehov att styra rutinerade reportrar att skriva på ett sätt som passar i någon sorts mall. Det finns inget utrymme för egna initiativ eller ett eget sätt att utföra arbetet. Det är osympatiskt. Man tappar arbetslusten.”

”Feedback är bra om man är vänlig, men man har inte alltid varit vänlig. Feedbacken har använts som ett vapen mot personer man vill bli av med.”

Ett fåtal av de journalister som ställt upp på intervju uppger att textkritiken är givande:

– Jag tycker att feedbacken är bra, jag ser att mina texter blir bättre av det.

– Jag vet inte om det ser olika ut för olika personer, men den feedback jag får tycker jag är bra.

Några är kluvna:

– Feedback ska vara en del av redaktionskulturen, men man måste se individen och det har man inte alltid gjort. För somliga är gulmarkeringarna en mental käftsmäll som gör att de tappar energin och lusten, och det påverkar alla. När majoriteten av mina kollegor har problem med det, ja då får jag också problem med det.

Nyhetschefen Emil Jakobsson, som är en av fem chefer utöver chefredaktören som ger feedback, tycker att feedbacken är viktig och har inte hört att reportrar ska ha mått dåligt av den:

– Man försöker se varje artikel ur läsarnas ögon. Målet är att texterna ska bli bättre och det händer förstås att man har olika uppfattningar om en text och har en journalistisk diskussion. Sådant förekommer på alla redaktioner. Jag har aldrig upplevt att man skiljts åt som ovänner, säger Emil Jakobsson och fortsätter:

– Jag har bilden att NT är en arbetsplats där människor trivs. Min bild är att vi som jobbar här har kul ihop, att det är god stämning på redaktionen, att alla kan prata med varandra, hjälper varandra om det behövs – och att det gäller oavsett vilken roll man har eller hur länge man jobbat här. Det är min bild, men om det finns saker som vi kan göra annorlunda eller bättre ska vi så klart göra det. Så länge det finns medarbetare som tycker att feedbacken fungerar dåligt har vi förstås ett problem. Det måste vi lösa.

Satsningen på feedback startade 2017 inom NTM. Maria Kustvik, publicistisk chef för de mindre titlarna inom NTM, har arbetat mycket med att stärka feedbackkulturen på redaktionerna i koncernen. Hon ser bekymrad ut när Journalisten återger kritiken från NT-journalisterna.

– Det är otroligt tråkigt att höra. Feedback måste så klart göras med hjärta och kärlek. Jag tänker samtidigt att om man har jobbat i många år och inte fått så mycket feedback, och så helt plötsligt börjar vi jobba mycket mer strukturerat med feedback, då kan jag tänka mig att det känns jobbigt. Men det här är viktigt – vi mäter precis som alla andra läsningen, men den mätningen räcker inte, vi måste ha en kvalitativ analys av vårt innehåll också. Vi måste förflytta journalistiken för att nå en ung målgrupp, och det tror jag ibland kan göra lite ont, säger Maria Kustvik.

NT:s chefredaktör Fredrik Lagerqvist känner inte igen kritiken:

– Det låter jättetråkigt om man inte uppfattar att feedbacken är relevant och professionell. Det är ingenting som någon medarbetare har framfört i månadssamtalen med sina chefer. Att det skulle vara ett generellt problem med för mycket feedback eller att det skulle vara riktat mot äldre är helt nytt för mig. Vi ska givetvis ta det på allvar om många upplever det så, säger Fredrik Lagerqvist.