Konkursvåg hotar tidskrifter

De som kommer att drabbas hårdast är de mindre tidskriftsförlagen. Många av dem kommer inte att kunna betala.
Tidskriftsförlagen har inte gjort något fel och de har inte heller kunnat förhindra att hamna i denna situation.
– I juni börjar giljotinerna falla. Den här härvan slår fruktansvärt hårt mot tidskriftsförlagen, både stora och små – men det är framför allt många små förlag som riskerar att gå i konkurs, säger Kerstin Neld, VD för Sveriges Tidskrifter.

En av de tidskrifter som drabbas är Situation Stockholm, som krävs på över 600 000 kronor av Skatteverket. Fakturan har vuxit med upplupen ränta under anståndstiden som nu löpt ut. Fakturan förfaller till betalning den 26 juni.
– Det här är stora belopp för oss. Vi har under de senaste åren jobbat för att bygga upp en buffert som är avsedd för att säkra jobben för säljarna. Det händer saker hela tiden i vår verksamhet och vi behöver bufferten för att klara oförutsedda händelser. Momspengarna kommer att tas ur den bufferten och det minskar vår frihet. Men hade det här hänt för åtta år sedan är det osäkert hur vi hade klarat av det, säger Pia Stolt, VD på Situation Stockholm.
Situation Stockholm omsätter cirka elva miljoner kronor per år och överskottet har varierat över åren.
– Våra överskott går till hemlösa i Stockholms innerstad, till våra försäljare, det är ju vårt syfte. Det är de som drabbas, säger Pia Stolt.

Tryckerimomshärvan är det största momskravet Skatteverket har ställt på en bransch någonsin och den har sin upprinnelse i en EU-dom från 2010 där momssatsen för tryckning av bland annat tidskrifter ändrades från 25 procent till 6 procent.
– Tryckerikunderna har inte gjort något fel. De har betalat 25 procent moms och gjort avdrag för 25 procent moms. Men eftersom tryckerierna efter korrigeringen 2010 bara har betalat 6 procent moms till staten så ska det korrigeras i nästa led, det innebär att tryckerikunderna bara kan göra avdrag för 6 procent moms, säger Eva Almgren på Skatteverket.

Annons

Skatteverkets resonemang bygger på att tryckerikunderna kan begära att få del av de återbetalda momspengarna från tryckerierna. Högsta för­valt­ningsdomstolen går på Skatteverkets linje och ser inget hinder för förlagen att kräva tryckerierna på pengar. Domstolen anser därför att det inte är oskäligt av Skatteverket att kräva förlagen på pengar. Problemet är att de allra flesta tryckerier vägrar att betala förlagen, bland annat med hänvisning till en lucka i lagen som täpptes till först 2008. De aktuella momsbeloppen härrör från åren 2004-2007, innan lagen ändrades. (Se artikel nedan.)

Tryckerierna har totalt begärt 5,7 miljarder kronor av Skatteverket. Fram till mars i år har 2,9 miljarder kronor betalats ut till tryckerierna – och i princip kan Skatteverket komma att kräva in lika mycket från tryckerikunderna. Hittills har Skatteverket krävt kunderna på 1,6 miljarder kronor i 3 600 olika ärenden.
Sörmlands Grafiska tryckte Situation Stockholm under de aktuella åren 2004-2007. Sep­po Rantala är VD för ägaren Circleprinters verksamhet i Sverige och Finland. Han får många samtal från förlag som befinner sig i kris.
– De som är mest illa ute är  små tidskriftsförlag, varav en del är familjeägda, som har minskat sin omsättning jämfört med perioden 2004–2007. De kan inte betala, och det är oerhört ledsamt, säger Seppo Rantala.
– Det hade förstås varit helt rimligt av Skatteverket att kräva att vi skulle ha betalat tillbaka momspengar till våra kunder när vi fick återbetalningen. Men lagen såg inte ut så i Sverige då och Skatteverket kunde inte ställa några sådana krav. Just nu är vi i en situation där vi inte har någon juridisk skyldighet att betala kunderna, och vi har dessutom tvingats av Skatteverket att bokföra moms­återbetalningen som en inkomst, som vi också har skattat för, säger Seppo Rantala.

Men har ni inget moraliskt ansvar att betala tillbaka pengarna, det är ju era kunders pengar från början?
– Det här handlar om juridik, bara juridik. Om man vill diskutera moral kan man fråga sig om Skatteverket agerar moraliskt som kräver våra kunder på pengar för avdrag som de har gjort på ett korrekt sätt och som de har haft kostnader för.

Även dagspressen drabbas av momshärvan, men eftersom de flesta dagstidningar äger sina tryckerier drabbas koncernerna inte ekonomiskt.
Det finns en sista möjlig räddningsplanka för förlagen. Högsta förvaltningsdomstolen har skickat tillbaka ungefär 400 tryckerimomsmål till kammarrätterna för omprövning. Men två mål ligger fortfarande för avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen.
– I de tidigare avgjorda fallen har förlagen inte krävt tryckerierna på pengar. Det är ett av skälen till att domstolen ansåg att det inte varit uppenbart att efterbeskattning av förlagen skulle vara oskäligt. I de två fall som nu ligger för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen har förlagen utan framgång krävt pengar från tryckerierna, och det kan leda till en annan bedömning av oskälighetsrekvisitet, säger Mattias Fri, skattejurist på skatterådgivningsbyrån Svalner som företräder ett femtiotal tryckerikunder.
Problemet är att de två domarna väntas falla tidigast i höst och momspengarna ska in redan i juni. Tidigare har tryckerikunderna fått anstånd med betalning i avvaktan på domarna, men Skatteverket anser nu att saken är avgjord.
– Skatteverkets uppfattning är att frågan är avgjord i och med de nuvarande domarna i Högsta förvaltningsrätten och att tryckerikunderna därför ska efterbeskattas genom följdändring, säger Eva Almgren, rättslig expert på Skatteverket.
– Låt mig säga att det är en olycklig situation för tryckerikunderna som ju alltså inte har gjort någonting fel. Men Skatteverket är en förvaltningsmyndighet som måste följa lagen och Högsta förvaltningsdomstolen har nu kommit till samma bedömning som Skatteverket, säger Eva Almgren.
– Den mest kritiska frågan just nu är anstånden, och Skatteverket förefaller kallsinniga. Det är orimligt att tidskriftsförlag som inte har gjort någonting fel går i konkurs för att Skatteverket vägrar invänta avgörande domar, säger Mattias Fri.

Den enda möjligheten för förlagen att få del av pengarna som tryckerierna har fått, är att stämma tryckerierna. Några av förlagen har valt att gå den vägen. Men ett civilrättsligt mål kostar mycket pengar, oavsett om förlagen skulle vinna eller förlora. Det kan till och med bli dyrare än att betala momsen.
– För oss är inte det en utväg. Tryckeriet vill inte betala och vi har inte resurser eller tid att driva en civilrättslig process, säger Pia Stolt på Situation Stockholm.