Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Ola Sigvardsson
journalist (fd Medieombudsman)

Integritet kontra yttrandefriheten

När en frihet begränsas kan det finnas goda skäl för det. Friheten kan ha missbrukats, så att politikerna känner sig tvungna att sätta upp nya gränser. Men när en frihet begränsas får det konsekvenser.  

Nu gäller det yttrandefriheten och näthatet.

Ingen gillar näthat, särskilt inte den som blir utsatt för det. Näthat är ett allvarligt samhällsproblem eftersom det skadar enskilda människor och skrämmer till tystnad.

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder mot näthatet. Bland annat ett förslag om att ändra lagen, så att det blir lättare för åklagare och justitiekanslern att väcka allmänt åtal vid förtal. Ett förslag som fått kritik av företrädare för mediebranschen.

Annons Annons

Nu kommer nästa steg.

Den 28 maj tillsatte regeringen en utredning med namnet ”Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten”. Syftet är att undersöka om lagstiftningen kan stärkas när det gäller till exempel förtal, ofredande och olaga hot. Utredaren ska också ge förslag på hur den som tillhandahåller ett kommentarsfält på sin hemsida ska få ett större ansvar för vad som skrivs där. Politisk storslägga mot näthatet.

Lägre ribba för förtal? Hårdare regler för kommentarsfälten? Hårdare straff för den som inte rensar där?

Ingen gillar näthat. Men en förändring som denna sker inte i ett vakuum, utan den påverkar andra värden i samhällsbygget. Som yttrandefriheten.
I en kommentar till utredningsdirektivet sa justitieminister Beatrice Ask att de åtgärder utredningen ska föreslå inte får innebära en försämrad yttrandefrihet. Det låter sig sägas, men knappast göras.

Förhållandet mellan yttrandefrihet och integritet diskuterades vid ett seminarium i Almedalen, arrangerat av bland annat Vetenskapsrådet. Här menade Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, att det råder en balans mellan de två. Om den ena sidan stärks försvagas den andra. En balans som det är upp till varje land att reglera.

Vid seminariet deltog politikerna Morgan Johansson (S), justitieutskottets ordförande, folkpartisten Johan Pehrson och Miljöpartiets Maria Ferm. Av moderatorn fick de frågan ”Är det rätt att stärka den personliga integriteten genom lagskärpningar?” Alla hade sina om och men, men kom ändå till sist fram till att frågan måste besvaras med ett ja.

I seminariet deltog även Folke Tersman, professor i praktisk filosofi. Han gjorde ett försök att definiera varför yttrandefrihet är bra för samhället. Han fann tre värden:

  • Nyttan. Yttrandefrihet ökar kvaliteten på information och sanningssökande.
  • Människans frihet ökar.
  • Jämlikheten stärks. Politisk makt är en resurs som fördelas bättre med hjälp av yttrandefrihet.

Hur utredningen tänker sig att balansen ska förskjutas, så att den enskildes integritet stärks på dessa värdens bekostnad får vi veta i januari 2016. Utredare är Gudrun Antemar, lagman i förvaltningsrätten.
 

Fler avsnitt
Fler videos