Gå direkt till textinnehållet

Svar till Kjell Häglund: Olika ståndpunkter om forskning

Svenska Dagbladets granskning av barns läkemedelsanvändning väckte reaktioner och starka känslor. Att ämnet engagerade visade inte minst de mängder av mejl och telefonsamtal som tidningen tog emot i samband med artikelserien. Även på vår debattavdelning Brännpunkt var diskussionen het.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Med vår granskning visade vi hur läkemedelsanvändandet bland barn har förändrats och sökte förklaringar till varför. Avsikten var inte att slå fast att medicinering i sig är bra eller dåligt, utan att lyfta frågan kring varför utvecklingen ser ut som den gör.

Artikelserien beskrev bland annat hur flickor med adhd i dag i större utsträckning får diagnoser och läkemedel, något som i positiv bemärkelse förändrat livet för tioåriga Hanna och hennes familj. Vi visade även på skillnader i hur barn medicineras i olika kommuner.

Kjell Häglund lyfter fram synpunkter som journalisten Tina Wiman framfört till SvD, gällande melatonin, ett av flera läkemedel i vår granskning. Precis som han påpekar är melatonin ett kroppseget hormon, vilket nämns i artikeln. Därför bröts också denna del ut från övriga sömnmedel i grafiken.

Annons Annons

I artikeln står att läsa att flera läkare inte anser att det finns risker med att använda melatonin. Dock uttalade sig Lena Leissner, överläkare på sömnenheten på Örebro universitetssjukhus, kritiskt. Hon sa bland annat i ett citat att ämnet kan skada barn som inte nått puberteten, något Kjell Häglund i sin kommentar vänder sig mot med hänvisning till annan forskning.

Vi tog i en senare artikel i granskningen upp att många av barnen som får melatonin är just barn med neuropsykologiska diagnoser, information som Kjell Häglund efterfrågar. Ytterligare forskningsresultat om melatonin kunde ha lyfts in. Vårt fokus dag ett låg dock på förändringen i flera läkemedelsgrupper. Där ingick bland annat ökningen av melatonin, som Läkemedelsverket reagerat på och inlett en granskning av.

Att inte Tina Wiman fått svar av SvD är självklart olyckligt. Det borde hon ha fått, även om det kan dröja när tidningen som i det här fallet får hundratals mejl och samtal.

Felaktigheter ska rättas på en tydlig plats i tidningen. Men när det handlar om olika ståndpunkter om forskning i kontroversiella frågor passar vår debattsida ofta bättre. Synpunkter, kritik och reaktioner från våra läsare är kärnan i vår journalistik och det som hjälper oss att hitta ämnen och nyheter som berör.
                                                Ola Billger
                                                redaktionschef på Svenska Dagbladet

Läs Kjell Häglunds krönika här.

Fler avsnitt
Fler videos