Gå direkt till textinnehållet

Kränkande att kalla queer för stolligheter

Benkt Lundgren skriver i Journalisten (4/2013) om ”queer-tänkandet”, som går ut på att alla könsskillnader är konstruerade, och hur dessa ”stolligheter” etablerats i Sverige. Att referera till queer som ”stolligheter” är inte bara en nedvärdering och ett förminskande av ett etablerat, vedertaget teoretiskt förhållningssätt inom flera akademiska vetenskaper och av människor som identifierar sig med detta, utan också ett oerhört naivt och okritiskt sätt att förhålla sig på.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Att som Lundgren på samma sätt som Ulf Brunnberg gjorde i höstas referera till att ”vi ser olika ut mellan benen”, alltså en hänvisning till ”sunt förnuft” är både ointressant och irrelevant. Låt mig ta ett exempel. Om jag för 500 år sedan påstått att jorden var rund hade många, utifrån sunda-förnuftet-argumentet, bett mig bara titta ut över marken så hade jag med egna ögon kunna se att jorden var platt. På samma sätt kan det som vi uppfattar som ”sunt förnuft” i dag låta helt befängt om 100 år.  

Det är med andra ord omöjligt för oss, att hänvisa till det ”sunda förnuftet” som någon form av bevisbörda. Tvåkönsmodellen, att se människor som antingen män eller kvinnor, är inte särskilt gammal, cirka 500 år. Att vi ”ser olika ut mellan benen” är lika sant som att vi ser olika ut i ansiktet, alla har vi vårt egna, alldeles unika kön. Hur vi sedan väljer att kategorisera detta är dock tydligt en social konstruktion.

Ett uppenbart exempel på detta är de barn som föds med ”tvetydiga” kön, där det görs en bedömning om vad könet ”liknar mest”. Är det en stor klitoris eller en liten penis? Hur stor kan en klitoris vara för att inte hamna inom spektrat för en penis och vice versa? Efter en sådan bedömning görs sedan en ”korrigerande” operation, bara detta säger mycket om hur vi aktivt skapar två kön. Många gör också som vuxna genitalieoperationer för att bättre passa in, inom det ena eller det andra könet.

Nyligen spreds en skämtteckning i sociala medier: ett överviktigt par står på en badstrand. Båda i kortbyxor och bar överkropp, de ser likadana ut, båda har stora ”bröst”. Mannen säger till kvinnan: ”Jesus, Helen! Du kan inte gå till stranden sådär! Det är obscent!” Även här är det tydligt, att vi bedömer fysiska kroppar olika, beroende på personens genus.
Det har således ingenting att göra med kroppens faktiska utseende, utan vi bedömer den utifrån andra givna premisser. Det finns såklart många aspekter av den här diskussionen, men jag hoppas att det genom dessa korta exempel blir tydligt att queer-tänkandet knappast rör sig om några ”stolligheter” utan något som vi faktiskt seriöst kan diskutera.
Lundgren skriver också om hur ett ”q” för queer ”nästlat sig in” i homo-rörelsen och att ”hbtq” nu blivit ett etablerat uttryck. Nu är det ju inte så att ”queer” ”nästlat sig in”, utan är ett begrepp som funnits inom rörelsen länge (i många länder kallas avvikande personer, framförallt homosexuella just för queer). Det är ju inte heller så att just bokstäverna h, b och t är några självklara och fasta kategorier.

Den internationella organisationen för världens hbti-organisationer, ILGA, har till exempel med ”i” för intersexuell, många tycker att ”a” för asexuell borde vara med och så vidare. Det finns både för- och motargument för att just ”q” ska vara med, liksom för alla andra bokstäver.
Klart är att det finns starka argument för att just ”q” ska vara en del av bokstavskombinationen, inte minst för att många personer inom rörelsen identifierar sig som queer och inte som någon av de andra kategorierna. Detta då det finns en signifikant skillnad mellan att attraheras av ett visst kön/genus och att kön inte har någon betydelse för attraktion eller i hur man identifierar sig själv.
Dessa frågor är ständigt, pågående debatter som man kan ha olika syn på, men att som Lundgren helt förkasta dessa som ”stolligheter” är en djupt kränkande, ovetenskaplig och nedvärderande härskarteknik.   


Sarah Olsson
journalistik- och genusvetenskaps-studerande

Fler avsnitt