Gå direkt till textinnehållet

”Har man starka fakta behöver man inte veva så mycket med armarna”

Han valde bort Guldspadegalan för ett föredrag hos Naturskyddsföreningen i Luleå. En vän fick ta emot grävpriset för den bok där Arne Müller, nästan motvilligt, visar hur exploateringen av Norrland fortsätter.

Införstådda leenden fyrades av i kongresshallen i Göteborg en lördagskväll i början av april, när det stod klart att årets vinnare i bokkategorin inte fanns på plats för att ta emot sin guldspade. En eldsjäl! Som hellre gick på ett utlovat möte om gruvnäringens klimatproblem än stod i strålglansen hos Sveriges journalistelit.
– Det var rätt prioritering. Det här är en fråga som jag längtat efter att få prata om. Och mötet blev fullsatt, ler Arne Müller tre veckor senare, hemma på SVT Nyheter Västerbottens redaktion.

Här på SVT, i ett industriområde i utkanten av Umeå, har han jobbat med nyheter i ett drygt decennium. Samtidigt har han de senaste tre åren skrivit inte en, utan två faktaspäckade böcker om gruvnäringens och vindkraftsutbyggnadens problem. I Smutsiga miljarder (2013) beskrev han gruvboomens katastrofala följder för den norrländska naturen, och i den prisvinnande Norrlandsparadoxen (2015) hur lokalsamhällenas förhoppningar om jobb och investeringar gång på gång grusas. Arne Müller har turnerat Norrland runt med böckerna, inbjuden än här än där, och blivit en sorts talesperson och expert på gruvnäringens baksidor. Väldigt oplanerat alltsammans. Vi backar.
”Det här med gruvorna” drog igång några år in på 00-talet. Det hade börjat prospekteras mer och mer, plötsligt fanns tänkbara gruvprojekt överallt. Det talades om ”guldlinjen” i Västerbotten, ett helt stråk med framtida guldgruvor. Det lät fantastiskt. Nyhetsreportern Arne Müllers ingång var den arbetsmarknadsmässiga, och ärligt talat rätt entusiastiska: nya jobb till regioner som lidit svår brist på jobb. Miljöaspekterna ägnade han knappt en tanke.
– Jag tänkte att miljön var väl under kontroll, vi hade ju just fått en miljöbalk … Nej, jag var inte så kritisk. Du kan utan problem hitta inslag i SVTs arkiv som jag gärna skulle vilja ha ogjorda.

Men ”verkligheten knuffade på”. Boende vid sjön Hornträsket, där Boliden haft tre gruvor, ringde SVT och berättade att sjön var död. Arne Müller började läsa miljörapporter och upptäckte ett gigantiskt läckage av metaller under många år. Han gjorde inslag i Västerbottensnytt och i Uppdrag granskning. Han var ”som igång”. Sedan bara fortsatte det. Nystartade gruvor gick i konkurs och lämnade efter sig stora samhällskostnader. Zinkgruvan i Blaiken läckte som mest 200 kilo zink per dygn – med tillstånd för 500 kilo per år. Exemplen samlades på hög samtidigt som boomen fortsatte.

Läs hela porträttet på Arne Müller i Journalisten nr 7 2016.

Fler avsnitt