”Vi kan inte leva på förra årets bokslut”

10 mars, 2016

Nedskärningarna på Mittmedia Samtidigt som Mittmedia går plus ekonomiskt ska man spara 133 miljoner och göra sig av med minst 90 redaktionella tjänster. Koncernens administrative redaktionschef Per Åhlin säger att man måste genomföra det här paketet nu, annars kan det gå illa redan nästa år.

Trots att Mittmedia går plus ekonomiskt just nu så menar Per Åhlin, Mittmedias administrativa redaktionschef (bilden), att det nya sparpaketet är ett måste.

– Mittmedia går inte bra ekonomiskt, ja vi gick bra ifjol men tittar man långsiktigt sjunker våra intäkter och det vi gör i dag får verkan för ekonomin nästa år. Om vi inte gör de här sakerna nu så kommer vi att gå väldigt dåligt ekonomiskt 2017-2018. Vi kan inte leva på förra årets bokslut, säger han.

Per Åhlin menar att Mittmedia inte har några ägare som kan täcka förluster så de är hela tiden tvingade att gå med överskott.

– Vi måste ta in de pengar som behövs i rörelsen hela tiden. Vi behöver gå med ett överskott eftersom vi har goodwill-kostnader och avskrivningar. Du kan inte driva en rörelse i den här omfattningen utan att ha en marginal, menar Per Åhlin.

Tidigare i dag skrev Journalisten att journalistklubben på Mittmedia är kritiska till flera delar i ledningens förslag. Bland annat att man den här gången inte erbjuder Promedia-tidningarnas anställda något generellt avgångsvedelag.

– Det är en kostnadsfråga helt enkelt, under den första omgången när vi ställde om i koncernen så var vi oerhört generösa med tio månader plus uppsägningstiden. Det andra förslaget vi hade var uppsägning plus tre månader. Men det kostar oerhört mycket pengar. Ju mer kurvorna lutar nedåt desto mindre pengar finns det för den här senaste omställningen.

Den här omorganisationen ska ske snabbt. Är det rimligt?
– Det måste gå fort för Promedia eftersom den tekniska plattformen de använder dör den sista december. Då har man inte några nya sajter om man inte implementerar Mittmedias plattformar. Vi jobbar med Tweakit (digital plattform, red.anm) och Writern (program där man skriver in sina artiklar och redigerar sina bilder) och därför måste det göras på kort tid för dem. Jag har full förståelse för att det här är ett oerhört jobbigt slag för Promedia-tidningarna men gamla Mittmedia har redan jobbat med detta i ett antal år, så vi har mycket erfarenhet och kunskap vi kan ta med oss därifrån, säger Per Åhlin.

Under hösten ska koncernen börja omställningen och utbildningar i de nya systemen. Alla ska lämna de gamla systemen med program som Newspilot.

– Vi kliver nu över och tar det verkliga steget att jobba digitalt. Alla ska lämna Newspilot, som ju är ett system som går ut på att jobba med print, och går in i Tweakit. Writern är helt enkelt byggt på ett helt annat sätt för digitalt berättande. Där kan man bädda in Youtube-klipp eller lägga in bilder i den löpande texten precis var man vill ha dem.

Kan det bli aktuellt med fler sparpaket?
– Jag skulle inte säga att det här är ett paket, det är ett ständigt pågående arbete som Mittmedia gör. Redan under våren och hösten kommer vi sätta igång nästa arbete som är att titta på större strukturella grepp kring hur vi kan sänka kostnaderna. Och helt klart är det så att när vi har ställt om och har en digital verksamhet är vi mindre som företag.

Hur många Mittmedia-tidningar kommer att gå ner i frekvens 2017?
– Under 2016 tror jag inte det blir någon. 2017 kan det börja, men det är svårt att gissa. Vi följer noga vad som händer i Norge och Finland där man börjat jobba med frekvensnedgång och vad utfallet blir där. Att ge ut print på helger är väldigt dyrt, det kan man konstatera. Tryck och distribution kostar Mittmedia en halv miljard varje år.

Så det blir alltså nästa kostnad att titta på?
– Redaktionen får ta största smällen eftersom det är den största avdelningen. Men alla andra kostnader kan inte bara vara kvar.

– Vi håller med klubbarna när de säger att färre journalister på fältet ger mindre journalistik. Det är klart att vi inte kan göra lika mycket journalistik om vi blir färre, så därför sparar vi på redigeringen av print. Men vi kollar även på hur digitala deskar kan jobba tillsammans i framtiden för att så få som möjligt ska jobba med vår output. Den ska vara så effektiv som möjligt, för vi vill ha så många reportrar på fältet som möjligt.