”Tidningskrisen är allvarlig”
Alla fyra allianspartierna vill se en annan finansiering av public service än dagens licensmodell – i strid med regeringens egen public service-proposition.
– Jag är besviken över att vi inte kunde komma fram tidigare till en annan modell än licensen, sa Per Lodenius, Centerpartiets ledamot i kulturutskottet när han och övriga riksdagspartier (förutom SD) frågades ut vid ett seminarium i Visby på onsdagen.
– Dagens modell upplevs som mossig.
Även Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraternas kulturpolitiker klargjorde att de vill se en annan modell så snart som möjligt. I regeringens public service-proposition som lades fram före midsommar föreslås att TV-licensen behålls i åtminstone sex år till, men att en alternativ modell ska utredas på nytt.
Kulturpolitikerna fick också ge sin syn på den fajt Tidningsutgivarna i våras tog om Sveriges Radios nya sajt. Samtliga sju partier var tydliga med att SR ska kunna satsa och finnas på webben.
– Självklart ska public service-bolagen få finnas på nätet, och ha en utbredd verksamhet där. Det är där många unga finns, sa KDs Andreas Carlson.
Flera partier tycker att den utredning som ska tillsättas om public services marknadspåverkan är rimlig. Men V, MP och S är tveksamma. Vänsterpartiets Lars Ohly tycker att en utredning är ”en farlig väg att gå”. Och Socialdemokraternas Gunilla Carlsson undrar vad resultatet ska användas till:
– Man kan väl redan utan en utredning se att det finns program som public service-bolagen sänder som kan vara marknadsstörande. Vad vill regeringen, vad är man ute efter med den här utredningen? Jag tror att man är ute efter att smalna av public service.
En övertolkning, menar KDs Andreas Carlson:
– Titta på vad som står i propositionen, läs inte in en massa mellan raderna. Vi i KD kommer alltid att värna ett starkt och oberoende public service.
När det gäller den krisande tidningsbranschen talade flera av kulturpolitikerna om att situationen är allvarlig, främst när lokal nyhetsbevakning och granskning monteras ner. Det finns också en bred politisk uppfattning om att den växande ägarkoncentrationen är ett problem.
Men är det politikernas ansvar att rädda dagspressen?
FPs Ulf Nilsson menar att politiken kan skapa bättre förutsättningar för fortsatt mediemångfald. Bland annat genom att ta bort reklamskatten – som det sedan länge finns ett riksdagsbeslut om.
Moderaten Gustaf Hoffstedt konstaterar att det finns en risk att EU betraktar ett avskaffande av reklamskatten som statsstöd.
– Men jag tycker att vi ska försöka genomföra det.
Att radion ska digitaliseras till 2022, enligt public service-propositionen, är ett riktigt beslut trots jättefiaskot vid förra försöket. Det anser samtliga partier i utskottet utom MP.
– Jag är tveksam. Det känns som en låsning till en viss teknik. Jag tycker att man ska utreda det mer och titta på kostnaderna, sa MPs Tina Ehn.
