Svensk kritik mot ny EU-reglering om mediefrihet
EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) riktar kritik mot förslaget till ny reglering om mediefrihet, EMFA, och menar att det i förlängningen kan hota svensk mediemångfald. ”Länder där man gör rätt ska inte bestraffas”, säger Al-Sahlani.
I september 2022 lade EU-kommissionen fram sitt förslag på en ny reglering om mediefrihet, European Media Freedom Act, EMFA. Förslaget innehåller bland annat skyddsåtgärder mot politisk inblandning i redaktionella beslut, och förbjuder användningen av spionutrustning för att övervaka journalister.
En oberoende och stabil finansiering av public service-medier är ett annat fokus.
– I grund och botten är det ett välbehövligt och nödvändigt förslag, eftersom det finns oroande tendenser i EU och fria och oberoende medier är centrala för en fungerande demokrati och rättsstat. Men det finns några men, säger Abir Al-Sahlani.
Listan på EU-länder där mediernas frihet på olika sätt begränsas blir längre och längre, konstaterar hon: Slovanien, Slovakien, Ungern, Polen, Tjeckien och Grekland.
– Men det är skillnad mellan medlemsstaterna. Där man redan gör rätt ska man inte bestraffas, eller förhindras från att göra det man gjort.
En punkt som Abir Al-Sahlani och tre andra nordiska liberala parlamentariker kritiserar är förslaget om ett nytt europeiskt medieråd som ska kunna utöva tillsyn över medierna.
– En nämnd som blir som kommissionens förlängda arm ser vi som mycket oroande. Kommissionen är ju ett ytterst politiskt organ, som är självklart öppet för påverkan. Så vad kommer oberoendet ifrån? Vi vill att det fortsatt ska fungera med självreglering.
Vad föreslås medierådet få för befogenheter?
– Den ska kunna utöva tillsyn inte minst vad gäller ägarfrågan, och kunna motverka en för stor ägarkoncentration som anses skadlig. Men för oss i Sverige har det gynnat mediefriheten och pluralismen att stora tidningar har kunnat köpa upp mindre. Tidningar på landsbygden har överlevt tack vare att de blivit uppköpta, säger Abir Al-Sahlani.
– Det behövs inte en extra myndighet för att granska ägarkoncentrationen, utöver den befintliga konkurrenslagstiftningen.
Idag, 15 mars, skriver hon tillsammans med danska parlamentarikern Morten Løkkegaard, finska Elsi Katainen och finlandssvenska Nils Torvalds en gemensam debattartikel om problemen de ser i EMFA. Samtidigt hålls en paneldiskussion i Europaparlamentet i Strasbourg.
Vilka positiva delar ser du i EMFA?
– Att man vill säkra att public service-medierna inte blir politiserade är väldigt viktigt. En annan bra sak är att man vill skydda mediers redaktionella frihet, och förbjuda användning av spionprogram mot journalister, säger Abir Al-Sahlani.
Var ligger förslaget nu?
– Just nu är det förhandlingar. Kulturutskottet har huvudansvaret och två andra utskott har fått rätt att komma in med yttranden. Förhoppningen är att det här ska tas av parlamentet före mandatperiodens slut.
