SR-klubben larmade om dålig arbetsmiljö

Inför att Sveriges Radio började rulla ut sin nya P4-organisation för några år sedan pekade journalistklubben på riskerna med särskilt den nya arbetsledarrollen dagproducent. En tjänst med många uppgifter och krav på ständig koll på både det lokala och globala nyhetsläget.

– Vi har sedan nya P4 infördes varnat för att vissa roller kommer att leda till utbrändhet. Nu finns det svart på vitt att det blev så, säger klubbens ordförande Ulrika Hyllert, som kallar ökningen av sjukskrivningar bland kvinnliga arbetsledare ”alarmerande”.

Arbetsgivaren var medveten om riskerna och har därför gjort flera risk- och konsekvensanalyser av arbetsledarrollerna de senaste åren, betonar Lena Tideström-Sagström som är stabschef i SRs programenhet.

Annons

– Jag har aldrig varit med om att vi följt upp en fråga så noga. Sedan har uppenbarligen sjukskrivningar uppstått ändå, säger hon.

Varför gick ni vidare med de nya arbetsledarrollerna trots varningar?
– Innan vi analyserat det vet vi inte riktigt varför folk är sjuka. Rent hypotetiskt kan det vara av helt andra skäl än jobbet. De män som är dagproducenter är inte sjukskrivna. Om rollen vore helt omöjlig borde männen ju också vara sjuka.

SR har nu initierat en arbetsgrupp där fackförbund, arbetsgivare och huvudskyddsombud kartlägger sjukskrivningarna och arbetssituationen på P4-kanalerna.

– Att vi tillsätter det här arbetet och vill ha med facken är förstås för att vi tar det på stort allvar och vill ha arbetsledarroller som funkar, säger Lena Tideström-Sagström.

Ulrika Hyllert välkomnar arbetet, som är igång:

– Jag är jätteglad att det här tas på allvar nu, men det känns frustrerande att vi har påpekat riskerna hela tiden. Nu är det någons hälsa som har offrats.

En P4-arbetsledare som varit sjukskriven för utmattningssyndrom beskriver jobbet som dagproducent som initialt oerhört givande:

– Det var jättekul, det var tempo, det hände mycket. Men det var totalt ohållbart för mig och många andra i samma roll. Vi var också oerfarna arbetsledare som skulle arbetsleda tidigare kollegor. Jag såg brister tidigt och varnade till ledningsgrupperna. Jag försökte också få mer stöttning uppifrån. Men alla har så maxat att göra på SR.

Den tidigare arbetsledaren menar att dagproducentrollen fick för stort ansvarsområde, men betonar också att belastningen var för hög för många på kanalen:

– Det finns många som har stressymptom och funderar på var glädjen och arbetsron tog vägen. Det är livsfarligt för SR, och det måste man våga prata om.

Även Ulrika Hyllert understryker att sjukskrivningarna bara är en del i arbetsmiljöproblemen på P4. Enligt en klubbenkät i somras upplever många P4-journalister ökad stress:

– Journalistiken har utvecklats på många håll, men den nya organisationen är mer skör eftersom fler funktioner är sändningskritiska och måste bemannas. Det leder till ständiga ommöbleringar. Det nya arbetssättet borde ha satt sig vid det här laget, men det har det inte.

Lena Tideström-Sagström:

– Jag är väl medveten om att det är stressigt att vara journalist på P4. Men min uppfattning är att P4 fungerar väl och att många medarbetare tycker att det är jätteroligt med nya P4. Grunden är rätt tänkt. Men självklart måste vi hitta en balans så att folk mår bra på jobbet.

FAKTA:
Runt 500 journalister arbetar på Sveriges Radios 25
lokala P4-kanaler.
”Nya P4” innebär bland annat snabbare nyhetsuppdateringar och mer agendasättande journalistik. Både organisation och arbetssätt har förändrats de senaste åren.