Så skötte sig medierna – nu börjar eftervalsanalysen

Innan alla röster ens räknats tar nu analysen av valrörelsen och mediebevakningen vid. På ett frukostmöte på TCO på måndagen gav bland andra Karin Pettersson, förre KD-ledaren Göran Hägglund och Ulrika Beck-Friis, föreståndare för Institutet för mediestudier, sina första tankar kring valrörelsen 2022.

De var överens om att högerpartierna fått sätta agendan ämnesmässigt.

– Det här var en valrörelse som fördes bland SDs hjärtefrågor, med en hotfull, mörk bild av läget i Sverige, sade Karin Pettersson.

Väljarnas viktigaste fråga, sjukvården, har fått mindre utrymme, vilket Göran Hägglund beklagade och ville se en diskussion om samspelet mellan medier och ledande politiker.

– Skjutningar spöar diskussionen om fler vårdplatser, menade Hägglund.

Även skola och klimat har fått stå tillbaka, påpekade Ulrika Beck-Friis:

– Det här var energivalet. Miljön får inte fäste, men i Som-undersökningen i höstas låg miljö på fjärde plats.

Också Karin Pettersson efterlyste en diskussion om samspelet mellan medier och politiker. Där sociala mediers roll också måste in.

– Medierna spelar en roll i svartmålningen. Sociala medier, där många journalister finns, blir ett mörkt spinroom, sade hon.

Valbevakningen har varit massiv, med starkt fokus på de åtta partiledarna som ställts upp i ett oändligt antal utfrågningar, och med ett presidentvalsliknande upplägg kring Andersson och Kristersson.

– Fler politiker borde kanske ha varit med. Det här blir en otroligt spännande valrörelse att analysera i efterhand, säger Ulrika Beck-Friis.

Institutet för Mediestudier påbörjar nu sin eftervalsanalys av mediebevakningen, som presenteras i början av 2023.

Får politikerna sätta agendan i för hög grad?
– Det är en intressant fråga som vi ska titta på. Det är möjligt att det är svårt för medierna att stå emot den megafonen, säger Ulrika Beck-Friis.