Gå direkt till textinnehållet

Så här vill L, M, KD och SD styra mediepolitiken

Rösterna är räknade och Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fick flest. Nu återstår att enas om regeringsbildningen. Det här vill de göra med mediepolitiken.

Så här svarade L, M, KD och SD på Journalistens enkät om fem centrala mediefrågor. (Enkäten gjordes i somras, före valet.)

1. Bör grundlagsskyddet för public service stärkas?

Liberalerna:
”Public service oberoende ska skyddas i grundlagen. Utredningen lyckades tyvärr inte nå den enighet som är viktig vid sådana förändringar. Vi vill bland annat att beslut bör flyttas från förordning (regering) till lag (riksdag) för att undvika att en minoritetsregering kan genomföra stora förändringar i public service utan stöd i riksdagen.” 

Moderaterna:
”Nej, Sverige har idag ett av värld­ens starkaste skydd för redaktionellt oberoende genom tryckfrihetsförordningen.”

Kristdemokraterna:
”Nej, det är inget vi har föreslagit.”

Sverigedemokraterna:
”Att grundlagsstifta public service gör inte public service per automatik mer oberoende eller mer sakligt. Snarare kommer det att få motsatt effekt enligt vår bedömning. Kärnan i vår syn är att oberoendet byggs genom utformandet av ett transparent system som säkrar systemet i största möjliga mån.”
 

2. Hur bör mediestöden förändras, och vilka medier ska kunna få stöd?

Liberalerna:
”Vi vill se ett stöd på ungefär den nivå som är idag, men är öppna för att det kan bli något större. Politiken ska så långt möjligt hållas på armlängds avstånd från beslut, därför ser vi gärna kriterier för stöd som så långt möjligt är generella, marknadsnära och oberoende av politiska beslut.”

Moderaterna:
”Mediestödsutredningen förde en dialog med alla partier. Nu inväntar vi remissvarens synpunkter och kommer därefter att ta ställning. Moderaterna beklagar dock att tidskrifternas finansiering inte var med i utredningsdirektiven, vilket regeringen borde ha beslutat.”

Kristdemokraterna:
”Dagens mediepolitik ska ge goda förutsättningar till medier och ta hänsyn till människors behov av information och nyheter, oavsett var i Sverige man är bosatt. Av den anledningen vill vi komplettera det mediepolitiska målet till att inkludera att det ska finnas nyhetsbevakning i alla kommuner.” 

Sverigedemokraterna:
”Mediestödet behöver förändras utifrån det moderna medielandskapet. Framför allt är det viktigt för oss att det nya mediestödet stärker lokaljournalistiken.”

 

 3. Bör nätjättarna tvingas att betala upphovsrättsersättning för att använda innehåll, och i så fall hur?

Liberalerna:
”Vi är öppna för det. Det är bra att EU nu tar ett större grepp kring villkoren för den digitala marknaden. Det är rimligt att det sker på europeisk nivå. Svenskan är ett litet språk, därför måste Sverige slå vakt om att det finns en fungerande mediesituation och bra, långsiktiga villkor för medierna i Sverige.”

Moderaterna:
”Vi anser att de stora plattformarna ska vara tvungna att söka avtal med upphovsmännen, men vill undvika en situation där för hårda regler om skadeståndsskyldighet leder till filter.”

Kristdemokraterna:
”Det är viktigt att frågan harmoniseras inom EU. Rättigheten för redaktioner att förhandla med stora nätföretag är positiv och ger parterna ett strukturerat sammanhang att driva dessa frågor. Huruvida ”publishers’ right” behöver förändras i någon form är för tidigt att uttala sig om. Vi behöver mer erfarenheter först.”

Sverigedemokraterna:
”En utredning har nyligen lämnats där man framhåller att det upphovsrättsliga regelverket i rimlig utsträckning bör garantera att upphovsmän och utövande konstnärer får en skälig ersättning när de överlåter sina ensamrättigheter. När skarpa förslag finns på riksdagens bord tar vi ställning till dem.”
 

4. Räcker den straffskärpningsgrund för hot mot journalister som föreslagits, eller behövs ett nytt brott införas?

Liberalerna:
”Den nya lag som har föreslagits är ett viktigt steg i rätt riktning. Vi är dock medvetna om oron som finns för att lagen inte är tillräckligt heltäckande när det gäller till exempel skyddet för frilansjournalister. Vi utesluter inte att förtydliganden kan behövas.”

Moderaterna:
”Det är oacceptabelt att journalister och andra som verkar för demokrati och yttrandefrihet, hotas. Vi anser att straffen för angrepp mot journalister bör skärpas och är öppna för olika tillvägagångssätt att åstadkomma det.”

Kristdemokraterna:
”Vi har varit drivande för att en sådan regel ska införas. Vi anser också att skyddet ska utvidgas och gälla exempelvis byggnader som hyser vitala samhällsfunktioner. Så den som attackerar ett tidningshus med uppsåt att påverka journalistiken skulle kunna få skärpt straff med vårt förslag.” 

Sverigedemokraterna:
”Med grund i utredningen SOU 2022:2 ser vi i dagsläget inget ytterligare behov av en särskild brottsrubricering. Det är av stor vikt att alla brott utreds för att inte hamna i hög som sen läggs ner i brist på bevis eller preskribering.”
 

 5. Bör budgeten för public service öka eller minska?

Liberalerna:
”Vi anser att public service ska ha ett fortsatt brett uppdrag, goda ekonomiska villkor och vara angeläget för hela befolkningen. Vi har inga förslag på ändring av budgeten.”

Moderaterna:
”Public service ska ha ett anslag som är ändamålsenligt efter det kärnuppdrag man har. Vi förordar en modell där bolagen själva presenterar två budgetförslag vart åttonde år, som Riksdagen sedan får ta ställning till.”

Kristdemokraterna:
”För att stärka public service legitimitet över tid behöver uppdraget smalnas av och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt, samt därutöver ett högkvalitativt kulturutbud.”

Sverigedemokraterna:
”Den bör minska. Vi vill ha ett smalare men vassare public service, och med vår politik skulle budgeten minska eftersom vi bland annat vill slå ihop dagens tre bolag till ett.”

Här finns enkäten med alla riksdagspartiers svar.

Fler avsnitt
Fler videos