Ryskt perspektiv saknas i rapporteringen
En stor studie i fyra länder av mediernas bevakning av konflikten i Ukraina under 2014 genomförd bland annat på Södertörns högskola visar att det ryska perspektivet på konflikten sällan syntes i svenska medier.
Forskningsprojektet har genomförts av de tre Södertörnsforskarna Gunnar Nygren, Jöran Hök och Andreas Widholm tillsammans med andra forskare i Polen, Ukraina och Ryssland.
Studien, ”Ukraina och informationskriget – journalistik mellan ideal och självcensur”, visar att mediernas bild av Ukrainakonflikten är starkt präglad av historiska och kulturella mönster.
”Konflikten i Ukraina är också ett informationskrig. Vad som händer beskrivs på olika sätt i de fyra länderna och mediebilderna är en viktig del av konflikten”, säger Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola i Stockholm, i en kommentar.
Det finns en grad av politisk/militär kontroll över medierna i de två direkt inblandade länderna, Ukraina och Ryssland, men i huvudsak handlar det om självcensur och att journalistiska ideal får ge vika för patriotism.
Även i Polen och Sverige är mediebilderna präglade av kända mönster – i Polen av de starka nationella och antiryska stämningarna och i Sverige av att utrikesjournalistiken är starkt inlemmad i det västliga nyhetssystemet.
”Det här innebär också att publiken i de fyra länderna får små möjligheter att förstå den andre, att förstå konflikten ur olika perspektiv”, säger Gunnar Nygren. Samtidigt används beskyllningar om desinformation från både Ryssland och Ukraina för att misstänkliggöra motsidan.
I Sverige har forskarna undersökt bevakningen i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Rapport i Sveriges Television. Dessutom har intervjuer genomförts med journalister som bevakat konflikten.
Resultaten av den svenska studien visar ”den normala bilden av svensk utlandsbevakning, inbyggd i det västliga nyhetssystemet och med samma slags dominerande perspektiv och källor som i andra västländer”.
En del av journalisterna som intervjuats betonar behovet av att ge en röst även åt ryska perspektiv. ”Men i allmänhet är dessa ryska perspektiv inte så synliga i bevakningen och de ryska försöken att påverka den västlig opinionen genom de stora medierna fick inget genomslag. Åtminstone inte i de tre medier som omfattas av den här studien.”
Forskarna drar slutsatsen att vad som är sant reduceras till olika perspektiv, och journalistiken i alla fyra länder har svårt att hantera denna relativism. I nyhetsflödet finns också många exempel på falska eller vilseledande nyheter som främst gynnar den ryska sidan i konflikten, exempel på hur medieinnehållet blir ett vapen i informationskriget.
