Publiken ratar webb-TV

19 juli, 2016

Den explosiva tillväxten av webb-TV är driven av publicister, inte av publiken, som har ett mycket litet intresse för videoinslag i nyhetsrapporteringen på nätet. Det visar en stor studie i 26 länder som Reuters Institute har genomfört.

I Reuters Digital News Report framgår att nyhetskonsumenter på nätet bara lägger ned 2,5 procent av sin tid på videoinslag. Motståndet mot webb-TV är stort och 75 procent av de svarande i undersökningen i 26 länder uppger att de bara vid enstaka tillfällen, eller aldrig, tittar på nyhetsinslag på nätet. Tillväxten av video på nätet drivs av sociala medier, inte traditionella, visar undersökningen.

I USA tittar ungefär en tredjedel av de som konsumerar nyheter online även på webb-TV-inslag någon gång under en vanlig vecka. I Danmark är det 15 procent och i Sverige 23 procent.

Huvudorsakerna till att folk väljer bort video i nyhetskonsumtionen på nätet är att det går snabbare att läsa artiklar (41 procent), att reklamen är störande (35 procent), att inslagen tar för lång tid att ladda (20 procent), att man hellre ser på video på en större skärm (19 procent) samt att inslagen inte tillför något till artiklarna (19 procent).

46 procent av de svarande uppger att de tittar på nyhetsinslag via datorn och bara 18 procent i mobiltelefon och 9 procent i surfplatta. Yngre nyhetskonsumenter (under 35 år) använder mobiltelefon något oftare för att se nyhetsinslag, i huvudsak eftersom deras mediekonsumtion i större utsträckning är kopplat till mobiler.

De yngres videokonsumtion ligger dock i huvudsak inte på nyhetssajter utan i sociala medier, i en sådan utsträckning att Reuters Institute anser att det indikerar att all nyhetskonsumtion nu styrs i riktning bort från traditionella sajter och mot sociala nätverk och medier.

Intresset för webb-TV växer dock vid större händelser. Under attacken i Paris i november ökade BBC andelen dagliga videoanvändare från 10 procent till 22 procent omgående efter attacken. Slutsatsen i rapporten är att onlinevideo är ett kraftfullt och uppskattat sätt att bevaka stora händelser, men att den vardagliga nyhetsbevakningen saknar motsvarande attraktionskraft.

De videoinslag som når flest i sociala medier är korta (högst en minut), fungerar utan ljud (med undertexter), fokuserar på mjuka nyheter och har ett starkt emotionellt innehåll. Reuters Institute anser att detta mycket avvikande, närmast nyhetsgrafiska format, redan har slagit igenom på så bred front att det påverkar innehållet och tonläget i den allmänna nyhetsförmedlingen.

Den största utmaningen för mediebranschen med nyhetsförmedling via webb-TV är intäkterna, menar Reuters Institute. Huvuddelen av intäkterna kommer från reklaminslag som dyker upp innan inslaget visas. Reklaminslagen utgör dock ett hinder för tillväxten eftersom användarna inte gillar dem.

Johannes Nesserjohannes.nesser@journalisten.se