Ökad mångfald i nyhetsrapporteringen
Andelen svenskar med utomnordisk bakgrund ökar i nyhetsrapporteringen, men är fortsatt underrepresenterade. ”Journalistkårens sammansättning spelar absolut roll”, säger Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz.
Den ideella organisationen Rättviseförmedlingen presenterar i dag årets siffror i sin årliga mediegranskning Rättvisaren, som genomförts för tredje gången. Den undersöker vilka som kommer till tals i (ett urval av) de artiklar som publicerats på de största svenska nyhetssajterna.
För tredje året i rad visar Rättvisaren att kvinnor och svenskar med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i svenska nyhetsmedier:
- Inte ens var tredje (30,5 procent) av personerna i nyheterna är kvinnor. Det är en ökning med drygt en procentenhet jämfört med förra året då andelen kvinnor var 29,2 procent.
- Andelen personer med utomnordisk bakgrund ökar med fem procentenheter jämfört med förra mätningen. I årets mätning har 13 procent av de som kommer till tals i nyhetsurvalet utomnordisk bakgrund. Andelen svenskar med utomnordisk bakgrund i hela befolkningen är 20,5 procent, enligt SCB.
Särskilt tydlig är ökningen i kategorierna "talespersoner" och "experter", vilket enligt Rättviseförmedlingen bland annat tyder på att medierna har blivit bättre på att hitta ett bredare urval av experter.
Seher Yilmaz menar att det viktigaste för mer representativa nyheter är att redaktioner mäter och sätter mål.
– Och att mäta ofta, inte att man tar en titt en gång om året och se att hoppsan, det har inte blivit bättre. Utan bedriva ett aktivt och kontinuerligt arbete, säger hon till Journalisten.
– Sedan handlar det mycket om att odla egna experter. Det är enkelt att fortsätta ringa samma personer som alltid ger bra citat. Men då kommer de här siffrorna inte att förändras. Man måste fundera på vilka andra personer man skulle kunna ringa. Man kan gärna göra listor och förbereda personer på att de finns med där. ”Du står nu på vår lista över experter om utrikespolitik, kan vi ringa dig när det väl blir tillfälle?” Så kan medieovana personer vara förberedda på det.
Handlar skevheten i nyheterna också om journalistkårens sammansättning?
– Den spelar absolut roll. Det är viktigt att redaktionerna funderar på sin egen homogenitet och hur det kan tänkas påverka både vilka kontakter man har, vilka vinklar man väljer och vilka nyheter man väljer.
– Jag tror inte att det är omöjligt för homogen grupp att ge en bred bild av Sverige, men då måste man först vara medveten om sin egen homogenitet.
Organisationen lanserar nu ett digitalt verktyg, Mediemätaren, som ska hjälpa svenska nyhetsmedier att förbättra representationen i sina publikationer.
