Gå direkt till textinnehållet

Nu är vikariefrågorna hetast

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthéns rykande debattartikel om mediearbetsgivarnas missbruk av vikarier höjde temperaturen i avtalsrörelsen. – E-posten har svämmat över. Jag har inte fått en enda negativ reaktion, mer än att folk frågat varför vi inte gjort något tidigare, säger hon.

Agneta Lindblom Hulthéns rykande debattartikel om mediearbetsgivarnas missbruk av vikarier höjde temperaturen i avtalsrörelsen.

Artikeln, som var införd på DN Debatt förra tisdagen, fick medierna att ägna stort nyhetsutrymme åt visstidseländet i sin egen bransch – och fick vikarierna att utropa: Äntligen. Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är glad över reaktionerna.

– E-posten har svämmat över. Jag har inte fått en enda negativ reaktion, mer än att folk frågat varför vi inte gjort något tidigare. Vilket vi faktiskt har, fast mer i det tysta. Vi har också fått reaktioner från medlemmar i andra fackförbund. Jag hoppas på ett samarbete med andra förbund i visstidsfrågorna.

bryt

Samtliga arbetsgivarorganisationer på medie- området har i år krävt betydliga förändringar av anställningsskyddet.

Tidningsutgivarna kräver att visstidsanställda med mer än ett års anställning de senaste tre åren ska få företrädesrätt till återanställning till den befattning som denne lämnade eller till annan befattning som hon/han haft i minst sex månader. Den som haft befattningen redigerare ska alltså inte ha förtur till jobb som allmänreporter.

TU anser också att tidningsföretaget som arbetsgivare bör ha frihet att anställa den som är mest lämpad för befattningen.

Sveriges Radios Arbetsgivarorganisation, SRAO, vill ändra LAS-reglerna så att anställda inom public service-företagen ska kunna jobba i fem år innan de kan få förtur till tjänster. SRAO kräver också en ny anställningsform, programanställning i stället för projektanställning. En programanställning upphör när ett program exempelvis gör ett säsongsuppehåll. SRAO vill också att praktikantlönen ska avskaffas.

– Vi och SRAO står otroligt långt ifrån varandra i visstidsfrågan, säger Agneta Lindblom Hulthén. Problemen där upplevs av våra medlemmar som nästan traumatiska. Då kommer de med förslag om att försämra villkoren ytterligare. Det är oanständigt.

Medie- och informationsarbetsgivarna, MIA, vill införa generell provanställning på högst sex månader innan någon blir anställd och att projektanställningar ska förlängas till 36 månader.

bryt

Journalistförbundet å sin sida, vill förbjuda projektanställningar. Förbundet anser också att vikarier ska ha rätt till nya vikariat oavsett om de har arbetat tolv månader eller kortare tid inom företaget. Dessutom vill förbundet hindra att föräldralediga vikarier diskrimineras. De ska på samma sätt som övriga erbjudas återanställning efter att deras vikariat har gått ut. Ingen föräldraledig vikarie ska förlora sin företrädesrätt under sin lagstadgade ledighet.

Agneta Lindblom Hulthén är besviken på arbetsgivarnas reaktion, eller icke-reaktion, efter DN-artikeln.

– Jag hade hoppats på att huvudpersoner som Bengt Braun, Christina Jutterström och Peter Örn skulle höra av sig för att diskutera vad vi gemensamt kan göra för att lösa problemen. Nu har man bara lagt locket på.

Därmed tycker hon sig få bekräftat att medieägare inte vill diskutera mediernas villkor på andra villkor än sina egna.

Förhållandet mellan Journalistförbundet och särskilt Tidningsutgivarna blev ännu mer ansträngt än tidigare efter debattartikeln.

– De påstår att vi inte fört fram visstidsfrågorna i förhandlingarna. Det har vi med eftertryck, men vi har varit tvungna att ägna mycket tid åt att försvara upphovsrätten, som för övrigt också har effekter på arbetstillfällena, säger Agneta Lindblom Hulthén.

bryt

TU och Journalistförbundet har den gångna veckan tvistat om hur utbrett vikarieproblemet är. Med hjälp av en undersökning som presenterades i förra veckan försökte TU tona ner problemet och hävdar att det är mindre utbrett i tidningsbranschen än i andra branscher: 8 procent mot 14 procent inom LO-kollektivet.

Journalistförbundet presenterade då hela underlaget till sin rapport på förbundets webb. Enligt det var 17,6 procent av alla som arbetade en viss dag (6 november i fjol) visstidsanställda. Inom dagstidningsföretagen var siffran 15 procent, på SRAO-området 25,2 procent, inom MIA etermedier 14,1 procent och inom MIA tidskrifter sex procent.

De stora skillnaderna beror bland annat på att undersökningarna genomförts på olika sätt, där Journalistförbundet valt att se till den faktiska bemanningen på arbetsplatserna.

När nu förhandlingarna om nya avtal går vidare blir det med förnyad fokus på just visstidsfrågorna. Agneta Lindblom Hulthén har goda förhoppningar om att förhandlingarna med MIA ska ge resultat.

– Vi har haft konstruktiva och respektfulla samtal med dem och kommer framåt. De utgick visserligen från långtgående krav, exempelvis om att införa generell provanställning på sex månader innan någon blir anställd. Men vi har förståndiga resonemang med dem.

Förhållandet mellan Journalistförbundet och SRAO är däremot för närvarande helt låst. Agneta Lindblom Hulthén konstaterar att SRAO gått ut hårdast i såväl visstids- som lönefrågorna, vilket förvånar henne.

– Jag hoppas att ledningarna för SVT och SR hör av sig så att vi kan prata om hur vi ska lösa problemen att förbättra branschens arbetsmiljö och därmed också öka produktiviteten.

bryt

Journalistförbundets förhandlingar med SRAO återupptas den 14 april, med Tidningsutgivarna den 19 april, medan förhandlingarna med MIA startar på nytt den 23 april.

På TU-området accepterade parterna i förra veckan, efter att avtalet löpt ut, medlarnas förslag att fram till den 19 april arbeta vidare i två arbetsgrupper.

En ska arbeta med tekniken kring en tvistelösningsmekanism i upphovsrättsfrågor. Den andra ska arbeta fram direktiv till en arbetsgrupp i lönefrågor.

hl@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos