NTMs algoritm ska få läsaraffären att flyga

Sajterna

Vårsolen slösar över Linköpings stadshus, där Correns reporter Zenaida Hadzimahovic stämt möte med Maryam Ramzi Al-Halli, 20-årig läkarstudent och författare till två böcker. Zenaida Hadzimahovic har block och penna och fotograf med sig; intervjun är planerad och brådskar inte. I ett annat nyhetsläge hade hon publicerat direkt från platsen. Som när ett äldreboende i Linköping var först ut med covidvaccinering efter nyår och Zenaida Hadzimahovic skickade text och bilder direkt ut på sajten.
Hon sträcker fram sin hand med mobilen i.
– Jag kan göra rubbet med den. Jag behöver inte datorn.

Zenaida Hadzimahovic (till höger) ska intervjua Maryam Ramzi Al-Halli. Victor Bomgren är med för att fota. Foto: Tor Johnsson.

I april 2020 var Öst Media, med stora titlar som Corren och Norrköpings Tidningar och små som Västerviks-Tidningen och Motala Vadstena Tidning, först ut i storkoncernen NTM med att fullt gå över till det egenutvecklade redaktionella systemet 360. Grundtanken: frigöra resurser från centrala och administrativa funktioner till mer lokal journalistik. Samma tanke har Stampen som just nu utreder automatiserad redigering och under våren har centraliserat den. 

Öst Media har lagt ned centrala webb- och redigeringsnav och tillfört fler lokala medarbetare. Tajmingen på övergången till ett enklare och mer mobilt system råkade bli perfekt. Som de flesta andra har Correns journalister jobbat hemifrån en stor del av 2020 och 2021. 
– Jag vill inte tänka på hur mycket krångligare det senaste året hade varit med de gamla verktygen, säger Öst Medias vd Nils Olauson.

Inför nyordningen varnade flera journalistklubbar inom NTM för att fler uppgifter skulle läggas på redan stressade reportrar och arbetsuppgifter bara skulle flyttas från sidplanerare och webbredaktörer till nyhetschefer.

Så hur har det gått? Nyhetscheferna Simon Spence och Julia Djerf verkar ha att göra. Det gäller också reportrar, konstaterar Julia Djerf som själv jobbat i verktyget från fältet:
– Det ställs högre krav idag. Om du åker ut på en olycka ska du först säkra bra bilder, blurra dem om det behövs, ta en filmsnutt, ladda upp, ringa desken och berätta vad som hänt, kanske dra igång en liverapportering. Det är lätt att känna sig splittrad. Samtidigt underlättar det nya verktyget mycket.

Medarbetare på Corren beskriver verktyget 360 som enkelt och effektivt. ”Som att jämföra Champions League med Allsvenskan”, säger sportchefen Peter Mildaeus med en honom närliggande liknelse. Reportrar kan publicera texter och ladda upp bilder och filmklipp, från dator, mobil eller surfplatta direkt till sajterna. Redaktörer sätter ett nyhetsvärde mellan 1 (lägst) och 6 (högst) som tillsammans med publikens klick avgör placeringen på sajten. En text som blir läst av många kan stanna i topp länge medan mindre lästa texter snabbt faller nedåt.

Och läsarna är otåliga, konstaterar Peter Mildaeus. Få tar sig tiden att skrolla, och ”JUST NU”-rubrikerna i sajttoppen får hög klickning. Ett lågt satt nyhetsvärde av redaktörerna ger alltså dåliga chanser för en text att bli läst. Allt innehåll på sajterna mäts utifrån antal klick och konverteringar, och varje reporter sitter varje månad i möte med en nyhetschef om sina siffror. Sporrande för vissa, stressande för andra, menar nyhetscheferna Simon Spence och Julia Djerf.

Journalistklubben på Corren har fått många frågor från medlemmar som undrar hur siffrorna ska användas. Hur värderas till exempel tips och hjälp till kollegor, som inte syns i läs- och konverteringstal? Rutinjobb som behövs för mixen men inte drar läsning?
– Vi ser absolut potentiella problem, om det tillåts utvecklas en konkurrenskultur mellan reportrar. Det krävs en hel del av cheferna, säger klubbstyrelsens Annika Ekstedt.

Samtidigt har just Corren en erfaren och kunnig reportergrupp som driver sitt eget nyhetsarbete, konstaterar styrelsekollegan Jenny Eriksen.
Hon är en av fem journalister på Corren (och lika många på NT) som vid årsskiftet fick titeln ”specialreporter”, med extra ansvar för fördjupande journalistik. En satsning som enligt Öst Medias ledning har möjliggjorts av det nya tidssparande redaktionella systemet.

Den algoritmstyrda sajten och noggranna mätningen av läsning och konverteringar har skapat en intern diskussion om vilken typ av journalistik som ska prioriteras. Det har lyfts farhågor om att krim, trafikolyckor och lokala näringslivsnyheter kan bli för dominerande.
– Vi ska låta läsarna bestämma ganska mycket. Verktygen ger oss svart på vitt vad folk vill ha. Vi gör mindre av en del saker vi alltid gjort, prioriterar hårdare när vi till exempel bevakar kommunfullmäktige, säger Julia Djerf.

– Ibland får man acceptera att något inte var så bra som man trodde. Men det är roligt att få svart på vitt vad som fungerar, säger Peter Mildaeus.

Maria Kustvik: – Vi måste bevaka det viktiga på ett annat sätt än tidigare. Foto: Tor Johnsson.

Chefredaktören Maria Kustvik tonar ned riskerna för att algoritmen ska leda ned i klickdiket. Hon har en favoritliknelse. Corren ska vara som en välsorterad mataffär. Där ska finnas chips och läsk, men också groddar och saker med tuggmotstånd. Kommunpolitik är viktigt men också ”varumärkesstärkande”. Algoritmen och mätandet ska framför allt leda till att det matnyttiga skrivs på ett roligare eller smartare sätt, så fler vill ta del av innehållet.
– Att göra långa, genomarbetade jobb som inte blir lästa blir som att ropa i skogen. Vi måste bevaka det viktiga på ett annat sätt än tidigare. Jag är stolt över att vi fortfarande läser diarier, säger Maria Kustvik.

Men det är fel att tro att allt fiberrikt blir oklickat. Stads- och samhällsplanering hör enligt Maria Kustvik till Correns mest lästa ämnen – även om krim, trafik och nya affärer brukar toppa. Och året 2020-2021 har pandemibevakningen förstås trumfat det mesta.

Det koncerngemensamma, egenutvecklade publiceringsverktyget tillåter också att publicera på de andra tidningarnas sajter. De senaste månaderna har det journalistiska samarbetet mellan titlarna ökat. Nyhetscheferna tipsar i högre grad varandra om jobb som kan vara relevanta för fler, och det finns en ambition om att inspireras av varandras grepp och granskningar.
 

Papperstidningarna

NTM-titlarnas nyhetsarbete sker idag på sajterna. Men attraktiva papperstidningar måste fortfarande göras; print är en fortsatt dominerande intäktskälla. 
– Är det bra webbinnehåll blir det bra tidningar också. Det är sällan man sparar saker till papperet, säger sportchefen Peter Mildaeus.

Nyhetsvärdet som satts till sajten styr även urvalet till tidningen. 
– Man skulle kunna låta algoritmen bestämma allt, det är bara att trycka på en knapp, men jag vill gärna göra så mycket som möjligt manuellt även om det tar längre tid, säger Julia Djerf.

NTM var tidiga med att göra tidningsfabrik av redigeringen. 2014 drog navet i Norrköping igång där som mest 25 medarbetare redigerade koncernens alla titlar. Hösten 2019 skrotades navet och ersattes av en bantad skara ”sidproducenter”. Enligt företagsledningen arbetar de inte huvudsakligen journalistiskt – därför vill NTM att Unionens kollektivavtal ska gälla på sidproduktionen. Frågan är efter flera år inte avgjord och ligger nu på central nivå.

”Mallarna blir tvingande”, säger Lise-Lott Brenklert. Foto: Tor Johnsson.

Produktionsledaren Lise-Lott Brenklert i Norrköping tänker inte ge upp sin hemvist i Journalistförbundet trots att hon för stunden går på Unionenavtal.
– Jag håller inte med om att vi inte utför journalistiskt arbete. Alla vi som jobbar här ikväll är journalister i grunden, säger hon och blickar ut över kollegorna på sidproduktionen.

Den här tisdagskvällen har hon som vanligt ansvar för tre eller fyra tidningar; ikväll Katrineholms-Kuriren, Enköpings-Posten och Norrbottens-Kuriren. KK är först ut av de tre och trycks 20.15. Merparten av materialet är inlagt, visar Lise-Lott Brenklert vid 16-tiden:
– Sidorna är blåmarkerade och klara att ta. De brukar lämna tidigt.

De 15 anställda på sidproduktion gör NTMs 17 dagstidningar, ett tiotal gratistidningar och minst 50 redaktionella bilagor per år. Arbetet har förändrats sedan redigeringsnavet försvann och de kvarvarande redigerarna slogs samman med den dåvarande formatgruppen. Medan redigerarna tidigare hade tät kontakt med redaktionerna runt om i koncernen är kontakten idag sparsammare. Då hade de en tidning var att göra och kunde i högre grad vara redigerare. Arbetet idag handlar mycket om att ändra i rubriker och se till att texter och bilder finns på rätt plats.

Antalet mallar eller geometrier som används av NTM-tidningarna har minskat drastiskt sedan övergången till det nya systemet. Från runt 300 dagligt använda mallar till runt 60 idag. Redigerarna kan känna en frustration över en fyrkantighet i systemet. Bra bildmaterial kan bli överstående för att den aktuella mallen inte innehåller bilder eller bara en liten bild – medan dåliga genrebilder används om och om igen, menar Lise-Lott Brenklert:
– Mallarna blir tvingande. I min drömvärld arbetar vi i högre grad med specialredigering parallellt med mallade sidor där även bilder nyhetsvärderas.

Correns chefredaktör Maria Kustvik menar att man behövt backa i hur hård mallningen av papperstidningen ska vara. 
– I början hällde vi allt i fasta mallar, som bakformar. Det funkade inte, vi fick göra om. Nu byter vi stommar oftare. 

Också Öst Medias vd Nils Olauson anser att mallningen tidigare var för hård:
– Det fick effekten att det alldeles för ofta blev mallen som styrde innehållet, men det ändrade vi så snart det blev tydligt.

Correns sportreporter Peter Calén verkar benägen att ge cheferna rätt. I bilen på väg ut för att ta drönarbilder över en golfbana konstaterar han att farhågorna att formen styr innehållet inte infriats.
– Vi på sporten byter geometrierna hela tiden. Häromdagen såg jag på Formel 1 och fick feeling och ville skriva en krönika – då är det bara att göra det. 

Det fanns också en oro bland reportrar över de nya fasta textlängderna, som inte får frångås med mer än 50 tecken för att kunna hittas av systemet.
– Vi var oroliga för att det skulle bli väldigt stelt, att behöva skriva 2 500 tecken om något som inte var värt det när man förut satte punkt efter 1800. Men man vänjer sig vid allt. Jag kommer inte ens ihåg verktyget vi jobbade i innan, säger Peter Calén. 

FAKTA/NTM

Den stiftelseägda mediekoncernen Norrköpings Tidningar Media AB, NTM, ger ut 17 morgontidningar i Småland, Östergötland, Södermanland, Uppland, Västerbotten, Norrbotten och på Gotland.

NTMs nya redaktionella system 360 är utvecklat av egna teknikbolaget NTM Innovation och infördes 2020 i hela koncernen. Systemet består av olika program anpassade för vilken roll man har på tidningen, och kan användas på dator, mobil och surfplatta. 

En algoritm används för att placera artiklarna i pappersstommarna och på sajten, och styrs av det nyhetsvärde redaktionen satt på olika jobb. 
På Sidproduktion i Norrköping skickas tidningarna till tryck, men ingen egentlig redigering görs; den är automatiserad.

I flera omorganisationer de senaste åren har ett flertal sidplanerar-, webbredaktör- och redigeringstjänster försvunnit från tidningarna i Östergötland. I januari 2021 sjösattes den senaste organisationen, då sju tjänster flyttade från webbnavet i Norrköping till de lokala titlarna, och lokala utgivare tillsattes på alla sex titlar. 

___________________________________________________

FÖRTYDLIGANDE FRåN NTM:s SIDPRODUKTION: 

"Vi medarbetare på NTM Sidproduktion vill göra ett förtydligande angående framför allt en mening i faktarutan. Meningen 'På Sidproduktion i Norrköping skickas tidningarna till tryck, men ingen egentlig redigering görs; den är automatiserad.'

Det här tycker vi är en helt felaktig bild av verkligheten. Självklart redigerar vi texter och rubriker, men eftersom varje person gör 40 till 50 sidor per arbetsdag kan vi inte ha lika full koll som tidigare.

Vi har blivit tillsagda att vi inte ska läsa texter men även om vi inte läser ser vi fel och ser vi fel rättar vi dem. Det är självklart för oss. Detta sker dagligen.

Vi kontaktar tidningar med frågor om texter för även om vi är tillsagda att inte läsa texterna gör vi det ändå till och från och ser vi något som verkar oklart kontaktar vi ansvarig redaktion. Det här gör vi flera gånger varje vecka.

Det vi framförallt lägger tid på är att justera rubriker. Tidigare förhandsgranskade nästan alla reportrar och redaktörer sina texter och kunde på egen hand fixa till rubriken. Nu har tidningarna blivit tillsagda att de ska lämna rubriker som är mellan 30 och 55 tecken. Det säger sig självt för alla som läst en dagstidning att det är skillnad på en tvåradig femspaltig rubrik och en treradig enspaltig dito. I och med införandet av detta arbetssätt på redaktionerna har vi börjat ändra rubriker mer än tidigare fast vi gör tre gånger så många sidor. Om det inte anses vara redigering att på kort tid och genom att skumma texten kunna göra om en rubrik så att den passar, är korrekt och läsvärd då vet vi inte vad som menas med redigering."

Medarbetarna på NTM Sidproduktion