Lägre straff om politiker nämns i pressen
Bevakar journalister ett rättsfall kan det leda till att den åtalade får lägre straff. Framför allt verkar det gälla politiker. De senaste åren har det förekommit flera fall där straffet mildrats därför att åtalet uppmärksammats i massmedier. – Domstolarna skall utdöma sanktioner utifrån brottets art, inte utifrån om journalisterna skött sitt jobb eller ej, säger Bosse Svensson, chefredaktör på Östersunds-Posten.
Bevakar journalister ett rättsfall kan det leda till att den åtalade får lägre straff. Framför allt verkar det gälla politiker. De senaste åren har det förekommit flera fall där straffet mildrats därför att åtalet uppmärksammats i massmedier.
– Domstolarna skall utdöma sanktioner utifrån brottets art, inte utifrån om journalisterna skött sitt jobb eller ej, säger Bosse Svensson, chefredaktör på Östersunds-Posten.
Det var Östersunds-Posten som avslöjade att några kommunpolitiker hade varit på mutresa till Helsingfors. När domen fastställdes av Östersunds tingsrätt för ett par veckor sedan stod det bland annat att dagsböterna för politikerna sänkts därför att ”åtalet… och… förundersökningen förorsakat en synnerligen stor uppmärksamhet i massmedier”.
“Håller på att bli praxis”
Liknande formuleringar förekom i domen mot politikerna i Motala. En av huvudpersonerna i härvan, Sölve Conradsson, fick ett lindrigare straff av tingsrätten därför att ”uppmärksamheten kring hans brottslighet måste varit i högsta grad påfrestande för honom och hans familj”.
– Jag är rädd för att det håller på att bli praxis att låta politiker får stafflindring därför att medierna skrivit om dem, säger frilansaren Britt-Marie Citron, som avslöjade härvan i Motala.
Bosse Svensson tycker att det är fel att blanda ihop journalistiken med rättsprocessen. Han menar att detta äventyrar både den fria journalistiken och tanken om likhet inför lagen.
– Är du en offentlig person är det en fördel om rättsprocessen blir omskriven. Domstolen anser tydligen att det som skrivits i pressen är negativt. Från journalistens utgångspunkt är granskningen av makten däremot något positivt, säger Bosse Svensson.
Guillou förstår logiken
Publicistklubbens ordförande Jan Guillou säger att finns en viss logik i att det blir mildare straff eftersom domstolarna anser att publicitet är en del av lidandet.
– De får kortare straff för att vi skriver om dem. Frågan är om vi gör dem en tjänst. Det anser inte domstolen. Jag tror att de dömda och domstolen i sak är överens om detta. Det vore bättre att slippa publicitet och sitta en månad till, säger Jan Guillou.
Brottsbalken, 29:5, handlar om vilka påföljder ett brott skall få. Det står inte uttryckligen att det är en förmildrande omständighet att ha förekommit i medier. Enligt paragrafen skall domstolarna vid utmätningen av dagsböternas storlek eller straffets längd ta hänsyn till ”om någon annan omständighet föreligger som påkallar att den tilltalade får lägre straff än vad brottets straffvärde motsvarar”.
Gäller inte bara offentliga personer
Paragrafen gäller alltså inte bara offentliga personer. Men ytterst få som har begått våldsbrott har fått sina straff förkortade med hänvisningen till att de figurerat i pressen.
– Det är undantagsvis som domstolar tar hänsyn till ifall en person har lidit för att han eller hon förekommit i medierna, säger Håkan Wester, lektor i straffrätt vid Uppsala universitet.
Han påpekar att det ofta rör sig om marginella förändringar av påföljderna: färre dagsböter eller några månaders kortare fängelsestraff.
Hittills har aldrig en fängelsedom förvandlats till böter därför att personen figurerat i pressen.
pj@sjf.se
