Gå direkt till textinnehållet

”Inför märkning av pågående journalistik”

Den journalistiska etiken lider skada av de digitala plattformarna. Det anser majoriteten av journalisterna i en enkätundersökning. Medieforskaren Michael Karlsson är inte förvånad och föreslår en tydligare märkning av artiklar som bygger på knapphändiga uppgifter.

Blundar redaktionerna för ett växande problem med skrivbordsproducerad utkastsjournalistik på nätet? De svenska, danska och finska journalisterna verkar anse det.

I september genomförde Journalisten en enkätundersökning tillsammans med systertidningarna i Finland och Danmark bland medlemmar i de tre ländernas journalistförbund. Totalt inkom över 5 000 svar från yrkesverksamma journalister, varav drygt hälften från svenska journalister.

Annons Annons

62 procent av de svarande anser att de digitala plattformarna har påverkat den journalistiska etiken negativt. Var sjunde journalist anser att det handlar om en kraftig försämring av den etiska nivån. Endast tre procent anser att etiken har blivit bättre medan 25 procent anser att den är i stort sett densamma.

Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall, är inte förvånad över att resultaten i enkäten visar att journalisterna upplever att etiken är svajig på nätet.

– Normerna har förändrats i och med digitaliseringen. Möjligheten att göra ständiga uppdateringar sänker ribban för vad som kan komma att publiceras, säger Lars Nord.

Det är uppenbart att nordiska journalister anser att etiken har hamnat på efterkälken i omställningen till digital publicering, och det blir ännu tydligare när man läser de inkomna enkätsvaren om klickräkning. Nästan 80 procent av de svenska journalisterna som besvarat enkäten anser att klickräkning på nätet leder journalistiken i en negativ riktning eftersom många klick blir ett mål i sig.

Michael Karlsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet har specialiserat sig på forskning om den mediala digitaliseringen. Kvalitetssäkringen av det redaktionella innehållet är ett stort problem, anser Michael Karlsson.

– Vi ser väldigt mycket av vad jag skulle kalla ”utkastsjournalistik” på nätet. Hur preliminär får journalistiken bli innan den blir vilseledande?

– Jag tycker inte att redaktionerna tar problemet på tillräckligt stort allvar. De flesta svenska redaktioner har policier och det förs säkert etiska diskussioner, men min känsla är att det är ganska grunt när man ser vad som sen faktiskt publiceras. När jag pratar med webbchefer erkänner de att det finns problem även om vi är oense kring omfattningen.

Michael Karlsson föreslår en märkning av artiklar som bygger på knapphändiga uppgifter.

– Någonting i stil med ”Nyhet under bearbetning” kanske. Eller ett trafikljus där rött står för obekräftade uppgifter.

Läs hela reportaget i Journalisten #11 2013.