Guldspadevinnarna: Kamp för att få tid att gräva
Man måste slåss för att få utrymme att göra bra journalistik. Det konstaterade flera Guldspade-vinnare vid helgens Gräv-konferens i Norrköping. Två av de bidrag som fick utmärkelser vid Gräv 2002 var gjorda eller hade fått hjälp av elever från journalisthögskolor. Kanske ett tecken på att det blir allt svårare att få tid till undersökande journalistik på redaktionerna.
Man måste slåss för att få utrymme att göra bra journalistik. Det konstaterade flera Guldspade-vinnare vid helgens Gräv-konferens i Norrköping.
Två av de bidrag som fick utmärkelser vid Gräv 2002 var gjorda eller hade fått hjälp av elever från journalisthögskolor. Kanske ett tecken på att det blir allt svårare att få tid till undersökande journalistik på redaktionerna.
Det tror i alla fall praktikanten och pristagaren Kattis Björklund kan vara en av orsakerna till att förhållandevis oerfarna journalister fick priser i år.
– Ett bra reportage tar tid att göra. Många av grävjobben görs därför av frilansar, säger Kattis Björklund som delade Guldspaden i radioklassen med sin handledare Ylva Mårtens.
Bea Nordensson fick ett hederspris för sitt reportage om Yrkesetiska nämnden, en artikel hon gjort som examensarbete.
Många tackade förstående makar och hustrur
Så gott som samtliga pristagare talade om problemet med att få tid till att göra ett bra jobb. Många tackade vid prisutdelningen hustrur och makar för deras förståelse för att pristagarnas intresse under en tid varit fokuserad på jobbet, som de dessutom tog med sig hem. Men alla sade att grävjobben gav dem tillfredsställelse och att allt slit var mödan värt.
– Jag arbetade mycket på min fritid. Men grävande jobb gör jag gärna på mina lediga stunder, säger Matti Stenrosen från Kristianstadsbladet, som fick en Guldspade för sitt avslöjande om oegentligheter i det kommunalägda fastighetsbolaget Kristianstadsbyggen.
Peder Svensson anser att man som reporter måste vara envis för att övertyga chefer om att undersökande journalistik är lönsamt.
– Många tidningar har en produktionsinriktad målsättning och därför krävs det att man slåss för att få utrymme att göra bra journalistik, säger Peder Svensson som belönades för sina reportage i Göteborgs-Posten om hur social nedrustning banat vägen för svarta affärer.
Stellan Björk och ekonomen Karl von Schulzenheim jobbade i månader med att kartlägga finansmannen Jan Stenbecks finansimperium för Affärsvärlden. Semestern ägnade Stellan Björk åt att läsa Stenbeck-bolagens årsredovisningar från pärm till pärm.
“Ingen hög timpenning för grävjobb”
– Grävjobb är tidsödande. Därför är det ovanligt att anställda arbetar med ett projekt flera månader i sträck. Sådana jobb görs ofta av frilansar. Om vi tar hänsyn till den tid som vi lagt ner på reportagen blev timpenning inte hög. Men det är inte pengarna som är drivkraften, säger frilansen Stellan Björk.
Stellan Björk och Karl von Schulzenheim har samarbetat med en bok om Ikeas grundare Ingvar Kamprad och gjort inträngande reportage om musikern Per Gessles affärer, skatteplanering via Holland och om Bertil Hult och hans språkutbildningsföretag EF.
Stellan Björk och Karl von Schulzenheim anser att mycket av den information som idag kommer ut från företagen är styrd. Fokuseringen har ökat på resultatet vid kvartalsrapporterna – som helst skall visa vinstförbättringar. Därför krävs det att reportern tar sig tid att läsa dessa rapporter noggrant med en ”positiv skepticism”.
“Barn behöver lite längre tid”
Barn anses vara svåra att intervjua. Ylva Mårtens, som har jobbat med radioprogram för och om barn i 30 år, håller inte med om detta. Det är snarare så att det tar tid att intervjua barn – och det måste få ta tid.
– Alla som sysslar med journalistik vet att man måste lära sig att lyssna för att bli en bra intervjuare. Detta gäller i allra högsta grad unga människor. Min erfarenhet är att många barn svarar instinktivt: ”Jag vet inte”, som första svar. Ställ om frågan och vänta lite så kommer det ett svar som berättar något. Tystnad kan också vara bra; bli inte nervös. I tystnaden föds ofta de bästa svaren, säger Ylva Mårtens.
Under sitt seminarium ”Lyssna på barnen!” på Gräv i Norrköping citerade hon PO Olle Stenholms inledningsord i opinionsnämndens årsrapport där han berättade att år 2001 fälldes 50 artiklar av Pressens opinionsnämnd för att de åsidosatt god publicistisk sed. 16 av dessa handlade om barn och ungdomar, nästan en tredjedel.
– Jag tror att detta kan bero på både tidsbrist och bristande inlevelseförmåga. Som journalist måste man inse att barn och ungdomar inte kan överblicka konsekvenserna när de uttalar sig om känsliga saker.
Journalister måste vara mera ansvarstagande då de skriver om barn och ungdomar, säger Ylva Mårtens och tillägger att Guldspaden som hon och Katti Björklund fick för radioserien De omhändertagna barnen i P1-programmen Barnen och Tendens är ett erkännande för dem som arbetar med barn inom journalistiken.
pj@sjf.se
Avhoppen präglade Gräv 2002
Efter en storslagen konferensinledning till tonerna av Wagners ”Also Sprach Zarathustra” i Norrköpings De Geer-sal följde haveriet. Ty i panelen till det som skulle bli den stora inledningsdebatten om mediernas bevakning av Göteborgskravallerna saknades båda de utannonserade journalisterna Dan Josefsson och Jan Josefsson. Inte heller debattledaren Britt-Marie Citron fanns på plats.
Orsaken, som publiken till en början inte informerades om, låg i oenighet om arrangemanget.
– Upplägget var oklart och ändrades efter hand. I början talade man om att utgå från det jag gjort om kravallerna. I slutversionen skulle jag bara tala på slutet, efter tre reportrar från Göteborgs-Posten och de från Radio Göteborg, som under kravallerna agerade som rena megafoner för polisen. Att få göra ett inlägg på slutet där kändes helt meningslöst, säger Jan Josefsson.
– Jag ville heller inte kräva ändringar för att ställa upp, eftersom det då blivit att jag dikterade villkoren, och det hade också blivit fel. Jag valde att hoppa av i stället. Att de sen genomförde debatten med de medverkande som det i slutändan blev är ofattbart, förklarar han.
bryt
Enligt uppgifter hade Göteborgs-Postens deltagare krävt att få ställa upp med tre journalister som hade bevakat kravallerna, och när dessutom Radio Göteborg sände två medarbetare dominerades panelen helt av den sida som kritiserats för att försvara etablissemanget. Denna obalans ledde till den slutliga brytningen.
Även kollegan Dan Josefsson hävdar att arrangörerna från början varit oklara över vad de sysslat med.
– Arrangörerna tog inte uppgiften på allvar. Jag blev uppringd och ombads ställa upp eftersom jag hade granskat Göteborgs-Posten i Mediemagasinet, något jag överhuvudtaget inte har gjort.
– Man plockar upp namnen på lite allmänt kritiska människor och slänger in dem lite hur som helst och hoppas att det ska bli bra. Det fungerar inte. Skulle Jan Josefsson vara med borde han väl framför allt debattera med poliserna, men när han hoppade av tyckte jag inte det fanns några skäl kvar att ställa upp, säger Dan Josefsson.
bryt
I Föreningen Grävande Journalister tycker man att det var tråkigt att avhoppen kom med så kort varsel, en vecka före start. Men man hävdar att felet inte låg i brist på styrning från konferensledningen:
– Inför inledningsdebatten gav vi Britt-Marie Citron fria händer att arrangera, men hon hoppade själv av fem dagar före debatten. Ändå försökte vi se till att alla skulle få tid att tala ut, men Dan och Jan ville inte godta våra förslag till förändringar, säger Christian Ströberg i FGJ.
Britt-Marie Citron, prisbelönt journalist, bor själv i Norrköping, men valde att inte besöka Grävkonferensen alls:
– Jag misslyckades och det känns tråkigt. Men detaljerna till debattörernas avhopp får du tala med dem om, förklarar hon.
Under detta års Gräv-konferens i Norrköping ansåg många att seminarierna generellt var tunna, saknade fokusering och stringens. I några debatter saknades tydliga diskussionsfrågor och flera föredrag tycktes diffusa och synbart improviserade. Även antalet deltagare var mindre än tidigare år, vilket dock kan bero på besparingsprogram i medieföretagen.
bryt
I FGJ medger man att man gett seminarieledarna stor frihet:
– Vi har inte skrivit upp ett antal frågeställningar för varje föredragshållare att besvara. Däremot har vi förmedlat att årets tema var gränser, vilket man skulle relatera till, förklarar Christian Ströberg.
– Det är orimligt att gå in och detaljstyra seminariehållarna, det är ju ändå de som kan sina ämnen. I årets konferens hade vi en ambition att bredda konferensen, där till exempel Ylva Mårtens punkt om att lyssna på barnen var mycket stark, och vi försökte också ta upp frågan om formgivning. Just den punkten genomfördes dock inte eftersom seminariehållaren hoppade av, beklagar Patrik Amnerud, i FJG.
pf@sjf.se
HELA PRISLISTAN:
bryt
* Böcker
Johanne Hildebrandt: Blackout
bryt
* Liten tidning
Kristianstadsbladet, Matti Stenrosen: Aktiebolaget Kristianstadsbyggen
bryt
* Radio
Studio Ett, Ylva Mårtens och Katti Björklund: Omhändertagna barn.
bryt
* Stor tidning
Göteborgs-Posten, Peder Svensson: Svarta rådgivare
bryt
* Tidskrift
Affärsvärlden, Stellan Björk och Karl von Schulzenheim: Stenbeck och hans imperium
bryt
* TV
SVT, Uppdrag Granskning, Janne Josefsson och Hannes Råstam: Göteborgskravallerna
bryt
* Den gyllene dynamon
Björn Häger, Sveriges Radio
bryt
* Hederspriser
Kvällsposten, Lena Ohlsson, Martin Hult och Ronny Johannesson: Adeln i Skåne
bryt
SR, P1, Björn Tunbäck: Nürnberg var bara början
bryt
DN-Ekonomi, Dan Olsson: Dolda visioner
bryt
Pressens Tidning, Bea Nordensson: Övertramp på villospår
bryt
TV4 Göteborg, Kenny Adersjö, Anna Helldén och Helena Stjärnström: Carlanderska
bryt
SVT, Dokument Inifrån, Andreas Rocksén, Erik Sandberg, Sara Lindström och Tobias Hübinette: Fortet Europa III
bryt
I Guldspadejuryn ingick:
Kerstin Brunnberg, Christina Jutterström, Eva Mårtensson, Torsten Thurén, Hans Strandberg, Barbro Hård och Bertil Torekull.
Det lite större journalistpriset
Journalistpriset från Mitthögskolans journaliststudenter gick till Linna Johansson, redaktör för tidskriften Bleck samt ledarskribent på Expressen.
SAGT PÅ GRÄV
”Jag vet nästan aldrig varför jag gör ett radioprogram. Det vet jag inte förrän jag nästan är klar. Oj, just det, det var ju det här det handlade om.”
Helene Ardelius, frilansande radiodokumentärmakare
bryt
”Fin idé, bara det inte kostar något.”
Svar till Jyllandspostens reporter Michael Ulveman på förslaget att försöka ta reda på var Tvindrörelsens ledare Mogens Amdi Petersen fanns. Men kostade gjorde det. Bland annat 4 000 dollar för fem dagar på hotellrum på den privata ön Fischer Island utanför Miami i USA där Petersen höll sig gömd i sin lyxvåning.
bryt
”Den här föreställningen att det är så svårt att intervjua barn, var kommer den ifrån? Det är otroligt svårt att intervjua politiker. Ändå gör vi det varje dag.”
Ylva Mårtens, producent för P1-programmet Barnen och Guldspadevinnare.
bryt
”Jag gick till sängs med den i ett halvår. Den var min kudde.”
Frilansen Nuri Kino om sitt förhållande till UFFs årsredovisning under tiden han jobbade med att granska UFFs koppling till Tvindrörelsen och Lärargruppen. Resultatet publicerades i Dagens Nyheter.
bryt
”DN Debatt är ett demokratiskt torg med väldigt högt staket. Det är inte många som tar sig in där.”
Josef El Mahdi, vikarie på DNs mobila redaktion i Skärholmen, apropå bristen på röster från förorterna i medierna.
bryt
”Vi odlar ett slags självvalt utanförskap, samtidigt som vi vill frälsa de andra. Det går inte så bra.”
Petter Beckman, DNs mobila redaktion i Skärholmen, som har lokalhyran för redaktionen i Skärholmen betald fram till valet i höst.
bryt
”De här Josefssönerna som inte är här. Kan vi få veta varför? Jag har väntat på det i en timme nu.”
Varg Gyllander, reporter, TT, under den inledande debatten om Göteborgskravallerna.
bryt
”Vi kom inte överens om programpunkterna och upplägget. Dan Josefsson tyckte att de han granskat borde vara med. Vi ville inte ha pajkastning. Så då valde vi bort dem. Rätt eller fel?”
Svar från Grävfunktionär under seminariet om Göteborgskravallerna.
bryt
”Flyktingar är aldrig på något sätt med i diskussionen i medierna. Det är inte deras problem som formuleras utan myndigheternas.”
Jenny Berggren, journalist på Quick Response
bryt
”Det är klart att det är helt förkastligt. Utan att nämna några namn…”
SVT-sportens krönikör Albert Svanberg på en publikfråga om det lämpliga i att kombinera jobb som sportreporter med medieträning åt samma förbund man bevakar, apropå artikeln i Journalisten 8/02.
bryt
”Jag har varit juridiskt naiv”
Kalle Jungkvist, chefredaktör Aftonbladet Nya Medier i en debatt om domen mot honom.