Gripande om nazisternas folkmord på romer
Journalisten Monica Hirsch har tillsammans med fotografen Maja Kristin Nylander kommit ut med boken ”Det tysta arvet”, med tretton berättelser som vittnar om vad som hände romerna under andra världskriget.
I boken berättar överlevande samt barn och barnbarn till överlevande gripande om nazisternas folkmord på romer under andra världskriget.
En av de överlevande, Rozalia Milanson, som i dag bor i Göteborg, var sju år när kriget bröt ut. Familjen hörde om tyskarnas grymheter mot romer och höll sig gömda i skogen. Men först greps hennes far och sedan fördes hennes mamma bort. ”Jag blev ensam kvar med mina två systrar Fira och Belka. Fira var bara två år, Belka fyra år och jag nu tio. I tre år var vi utan min mamma. Tänk dig, i tre år”, berättar hon i boken.'
För att överleva gick Rozalia Milanson varje dag till en järnvägsstation där hon i utbyte mot mat dansade och sjöng för ryska soldater. Efter tre år fick hon kontakt med sin moster och senare med sin mamma. Sin far återsåg hon aldrig.
Monica Hirsch har sedan många år tillbaka skrivit om och intervjuat överlevande. För tre år sedan bestämde hon sig för att berätta om romernas situation under Förintelsen.
– Det finns förhållandevis lite skrivet om folkmordet på romer under and-
ra världskriget så kunskapen är rätt låg, säger hon.
Tidigt började hon samarbeta med fotografen Maja Kristin Nylander, som illustrerat boken. I den finns inte bara nytagna bilder utan också historiska, dokumentära fotografier.
– Bilderna är viktiga, de är finstämda och ger både berättarna och det avskyvärda ett ansikte. De dokumentära fotografierna sanktionerar även att detta verkligen har hänt, om nu någon skulle tvivla.
Boken innehåller också faktakapitel och en historisk tillbakablick av Ian Hancock som är romsk aktivist, professor i lingvistik och chef för The Roman Archives and Documentation Center vid University of Texas i Austin i USA.
Ingrid Schiöler, som är sakkunnig i romska frågor och som arbetat med romers rättigheter i över 40 år har också en stor del i bokens tillkomst. Hon känner i stort sett alla romer i Sverige och Monica Hirsch har haft hjälp av henne att få kontakt med de romer som medverkar med sina berättelser.
– För många av dem har det varit svårt att berätta, en del har inte ens velat inviga sina familj i vad som hände dem under kriget. Men de har samtidigt känt att det varit viktigt att deras historier dokumenteras för eftervärlden.
Monica Hirsch är judinna, och hon tror att det haft betydelse då hon närmade sig de överlevande romerna. Hon berättar att alla varit väldigt öppna, generösa och visat stor tillit till henne.
– De har varit modiga som orkat berätta om sina traumatiska upplevelser. Man får komma ihåg att de överlevande är gamla i dag och en del av dem har inte så bra hälsa. Det har varit mer samtal än regelrätta intervjuer. Vissa av dem jag pratat med har jag träffat vid flera tillfällen.
En del av berättelserna är korta och mer fragmatiska. Andra är längre och mer detaljrika. De som vittnat har berättat det de minns.
– Jag hoppas att jag lyckats förmedla deras berättelser så att de når ut, att de blir angelägna för dem som läser och att jag lyckats göra dem rättvisa, säger Monica Hirsch.