Gå direkt till textinnehållet

Dråpslag vs delaktighet

I torsdags var det precis ett år sedan helvetet brakade lös på Sveriges Television. Då presenterades förslaget till strategisk plan för 2004-06 för personalen.

I torsdags var det precis ett år sedan helvetet brakade lös på Sveriges Television. Då presenterades förslaget till strategisk plan för 2004-06 för personalen.

VD Christina Jutterström konstaterade att hon ”inte helt kan utesluta uppsägningar på sikt”, men talade hellre om investeringar i ny teknik, mer pengar till programverksamheten och ökad flexibilitet i företaget. Kommentarerna om ”dråpslag” och ”slakt” i landsorten viftades bort som ”felaktigheter och missförstånd”. Juttans uttalande om eventuella uppsägningar på sikt förtydligades först två månader senare, då SVTs styrelse tog beslutet om sparpaketet där totalt 400 tjänster skulle bort.

Resultatet av den minst sagt osmidiga hanteringen blev en total förtroendekris inom SVT. I dag har den mildrats något, trots att ett 70-tal personer sagts upp. Ekonomin är heller inte lika mycket målad i svart nu som då, sedan bland annat regeringen skjutit till extra reformpengar för 2006. ”Full utdelning”, beskrivs anslagstilldelningen som i interntidningen Vi på TV.

bryt

Sveriges Radio befinner sig ungefär ett år efter SVT i omstruktureringsprocessen – och har valt ett helt annat sätt att genomföra den på. Istället för krispaket satsar SR-ledningen på ”delaktighet” och betonar att hälften av medarbetarna varit inblandade i remissarbetet kring de förstudier som den kommande månaden ska manglas ner till konkreta förslag till ledningen om framför allt SRs programverksamhet och resursbehov. I december ska styrelsen fatta de första besluten i frågan; sedan väntar ett års arbete med förslag på hur omställningen ska gå till och därefter ett års ”omställningsarbete”. Sedan, år 2007, ska SR drivas ”i samklang med de beslut som styrelsen tagit om SR 2010”, fastslog VD Peter Örn vid en pressinformation förra måndagen.

SRs process framstår självklart som mer sympatisk än SVTs. Mer öppenhet och mer medarbetarengagemang ska göra slutsatserna lättare att svälja för såväl medarbetare som politiker. ”Det är klart att vi försöker lära av andras misstag”, konstaterade huvudprojektledaren Jan Engdahl och tydligare än så lär inte en SR-administratör klargöra att de för-i-helvete inte vill drabbas av samma proteststorm och förtroendekris som SVT-ledningen.

I bästa fall leder också SRs metod till att besluten om programverksamheten är bättre förankrade i organisationen – och att centralstyrningen blir mindre uppenbar än på SVT.

bryt

Men när det gäller den fasta organisationens storlek lär det recept som styrelsen ska skriva under i december, med största sannolikhet, vara precis lika beskt som det som föreskrevs SVT. Ordvalet när det gäller målen med SR 2010 är i flera fall identiska med de som formulerades i SVTs strategiska plan: det handlar om färre fast anställda och en ”mer flexibel organisation”. I det här numret av Journalisten avslöjas att ledningen i våras spekulerade i att antalet fast anställda år 2010 kunde vara så få som 1 300 – en minskning med nära en tredjedel. Den siffran betecknas nu som enbart hypotetisk. Vi får se i december hur det är med den saken.

mj@journalisten.se

PS: De försenade direktiven till pressutredaren Sören Thunell tyder på att hans utredning i första hand blir en skrivning om presstöd, möjligen tryfferad med lite nya stödmöjligheter för webbtidningar och satsningar för ökad pressetnisk mångfald.

Samtidigt sker strukturomvandlingen på ägarsidan i ett tempo som blir alltmer uppskruvat – med den gånga veckans lansering av en ny stor mediekoncern i Västerbotten samt Örebro-Kurirens sammanslagning med Karlskoga-Kuriren som senaste exempel. Att reda ut hur presstödet kan fås att fungera som det var tänkt i detta läge, med allt slingrigare ägarallianser och utgivningskonstruktioner, är – minst sagt – en utmaning.

Fler avsnitt
Fler videos