Defensiven dominerar WAN
Hur läsarflykt och gratistänkande ska hanteras är det dominerande temat på WAN-kongressen i Göteborg.
När Bonnierchefen Bengt Braun på måndagen presenterade Dean Singleton, amerikansk VD på Media News Group i USA, vad det med ord som framgångsrik, framsynt ”doer” och vinnare. Föreläsningen om hur hans koncern skapat goda vinster, handlade dock om idel besparingar, rationaliseringar och samarbeten (med t.ex. Yahoo). Singleton betonade de lokala nyheterna som kärnan i verksamheten, men steg för steg följer tidningens resurser läsarnas rörelse och viktas över mot nätet. Anpassningen har också handlat om en ökad satsning på ”populära” ämnen. Enligt Singleton gjorde man tidigare tidningar som man trodde att folk ville ha, medan man idag gör tidningar som de faktiskt vill ha.
Flera föreläsare på WAN-kongressen har på liknande sätt vittnat om framgångsrika defensiva strategier.
På WAN har flera tidningsledare har också uttryckt skepsis inför värdet av läsarmedverkan och blogglänkningar, dels på grund av bristande intäktspotential, dels på grund av att privata tyckandet alltför sällan tillför genomarbetade, faktaunderstödda synpunkter med allmänt värde.
Bonniers framtidsagent Sara Öhrvall, som ska utveckla nya webbaserade mediemodeller berättade om de rastlösa och komplexa medievanor som växer fram runt on-line-populationen. På lunchen efter sin kongressföreläsning förklarade Öhrvall att hon fortfarande på de traditionella mediernas kärnkompetens, och att denna är värdefull i de sociala mediernas mer kaotiska informationsspridning:
– Men jag kan inte förstå dagspressens enorma fokusering på nyheter – det är samma information som skyfflas omkring på olika sajter. Vore det inte bättre att satsa på reflektion och analys i stället?
Tarald Aano, redaktör på norska Stavanger Aftenblad, var en av de som letade nya tidningsidéer i kongresskorridorerna. Situationen för hans tidning är typisk för många skandinaviska tidningar, man har just integrerat sin on-line och pappersredaktion, byggt nya lokaler och pappersutgåvan rör sig strax under 70.000 exemplar. Och på frågan om Stavanger Aftenblad under arbetet med integrationen också har hittat nyckeln till hjärtat hos de framtida prenumeranterna, ungdomarna, svarar han:
– Nej, men vem har det?
