Gå direkt till textinnehållet

Catomeris kritiserar SVTs Agenda: ”SDs frågor genomsyrar journalistiken”

I en ny bok riktar journalisten Christian Catomeris skarp kritik mot SVTs flaggskepp Agenda, som han menar brustit i sin bevakning av migrationsfrågor – och mot SVT generellt. ”När Björn Söder nu säger att public service måste ändra sig skrattar jag lite, för den ändringen har redan skett. SDs frågor och perspektiv genomsyrar journalistiken sedan 2015”, säger Catomeris.

Mångårige SVT-reportern Christian Catomeris, idag pensionerad, slutade med buller och bång på Agenda våren 2020 och återgick till utrikesredaktionen. Utlösande faktor var en partiledardebatt där Agenda använde namnet ”Hassan” för att illustrera en ung kriminell i ett utsatt område. Men det fanns en mer omfattande bakgrund till beslutet. Om detta – och annat – berättar han nu i boken Människovärdet! (Carlssons förlag).

– I boken vill jag samla det som legat mig varmt om hjärtat hela mitt yrkesliv. Ett engagemang för något som jag kokade ned till ett enda ord: människovärdet. Det omfattar tre delar: journalistiken, migrationen, rasismen, säger Christian Catomeris. 

– Jag är själv barn och barnbarn till migranter och har under mitt yrkesliv intresserat mig för kunskap och forskning om migration, etnicitet, rasism.

Du riktar hård kritik mot Agenda i boken. Varför väljer du att gå ut med det här nu?
– Jag och många upplever Agenda som en maktfaktor i den politiska offentligheten. Som journalist är det en självklarhet att kunna beskriva och granska makten. I min text om Agenda berättar jag om journalistiska tendenser som jag tycker säger något om tidsandan vi levt i sedan 2015. 

– Man frågar sig vilken roll journalistiken spelar för den politiska utvecklingen i ett land, och tvärtom. Jag har inte svar på det, men jag tror att vårt urval, perspektiven vi väljer, spelar stor roll för hur allmänheten kan komma att uppfatta de här sakerna.

Du beskriver en redaktion som de här åren, 2019-20, lägger stort fokus på invandringen som ett problem och låter Sverigedemokratiska problemformuleringar och verklighetsbeskrivningar få stor plats.
– Jag uppfattar att man på Agenda och även på nyhetsredaktionen lade oproportionerligt stor vikt vid opinioner som förekom på sociala medier. Trots att man började förstå att en del av det var mekaniskt producerat, tolkades de gärna som uttryck för en ”folklig” opinion som man måste beakta, säger Christian Catomeris.

Han menar att den stora migrationsvågen 2015 förde med sig att grundläggande kritiska journalistiska förhållningssätt urholkades, på SVT Nyheter i allmänhet och på Agenda i synnerhet.

– Det var nästan som ett dåligt samvete, man återkom gång på gång till de frågor i sociala medier som handlade om invandring och brottslighet. Jag menar också att man började acceptera och närmast anamma generaliserande negativa uppfattningar om stora minoritetsgrupper i Sverige. Jag beskriver hur man tillåter sig att välja ämnen utifrån det jag uppfattade som ”killgissningar” i frågan, jag saknade ordentlig research och kritiska frågor när det gäller generaliserande påståenden om invandrare och invandring.

– Människorättsfrågor som efter andra världskriget setts som grundläggande frågor i en västerländsk demokrati, började betraktas som något partipolitiskt.

Vilka skäl ser du till det du beskriver?
– Dels finns det en bristande representation av de stigmatiserade grupperna; i politiken men också på redaktionerna. Dels finns kanske en opportunism i journalistkåren, överdriven respekt för de strömningar som är starka i samhället. 

De återkommande beskyllningarna om att public service skulle vara vänstervridet kan vara en annan förklaring, tror Catomeris.

– Jag tror att det leder till dåligt självförtroende. Självständighet och journalistisk integritet riskerar att urholkas. Jag uppfattar att det funnits tryck på ledningarna att skildra alla politiska strömningar på ett likartat sätt, oavsett innehåll. 

Försöker man överkompensera åt höger, menar du?
– Ja, kanske handlar det om ett slags dåligt samvete som gör att man måste gå till mötes och inte ställa motfrågor när det exempelvis kommer generaliserande negativa påståenden om grupper.

Catomeris skildrar också interna konflikter på redaktionen, hur han blivit hårt ansatt av ledande medarbetare på Agenda efter att ha mejlat nyhetsmedarbetarna om påståenden om invandrarungdomar som han menade saknade grund.

– Det värsta man kan göra är nog att anklaga medelklassjournalister med hög svansföring för ett diskriminerande beteende. Det väcker starka känslor helt enkelt och ledde i mitt fall till motanklagelser om bristande kollegialitet. Jag har väl varit en jobbig person ibland på det sättet. 

Hur har den här valrörelsen varit ur de perspektiv du lyft tycker du?
– När Björn Söder nu säger att public service måste ändra sig skrattar jag lite, för jag känner att den ändringen redan skett, att SDs frågor och perspektiv genomsyrat journalistiken sedan 2015 och sannolikt även i detta val.

Kan pendeln svänga tillbaka?
– Jag tror det. Om SD nu kommer till makten kanske man kommer vilja kompensera åt ett annat håll, det är inte omöjligt att det nu kanske bli plats för andra perspektiv, sådana som jag saknat. Hur är det för invånare i Sverige som inte har någon talan, hur är det för dem som sliter med migrationens utmaningar, hur uppfattar man det när man som icke nordbo upplevs som problematisk?

”Människorätten tenderade att marginaliseras och betraktades som en närmast politiskt belastad fråga”, skriver du om Agendas redaktion. Det är en hård anklagelse, hur menar du?
– Ett exempel: när jag argumenterade för att Black Lives Matter var en historiskt intressant rörelse att bevaka, ungefär som Metoo, möttes jag av suckar och ointresse. Att framföra en sådan synpunkt, självklar för en historiskt intresserad person, gör att man riskerar att klassas som en vänsteraktivist. I min bok beskriver jag glidningar i internjargongen, hur exempelvis ordet ”politiskt korrekt” återkommande appliceras nedlåtande på empatiska perspektiv på migrationen.

Journalisten har bett ansvariga på Agenda att bemöta Christian Catomeris kritik. Utgivaren Michael Kucera avböjer med hänvisning till att han under 2019-2020 var chef på SVT Online.

Nuvarande projektledaren Kajsa Gudmundson skriver i en kommentar:

Jag har ännu inte hunnit läsa mer än korta utdrag ur boken. Boken ger Christian Catomeris bild av redaktionens arbete för några år sedan. Jag jobbade inte på Agenda då, men vet att andra redaktionsmedlemmar upplevde det på ett annat sätt. En redaktion som Agenda måste ha högt i tak och kunna vrida och vända på ämnen och perspektiv. Jag vill poängtera att SVT Nyheter de senaste åren har arbetat aktivt med att ha fler perspektiv i journalistiken.

Fler avsnitt
Fler videos