Breddad journalistroll kan följa krisen
- Ljuspunkterna på tidningsmarknaden är få. Troligen kommer framgångsrika medier att vara de som breddar journalistrollen och där skribenterna möter läsarna i flera kanaler och deltar i externa evenemang, säger Magnus Anshelm, VD för Institutet för Reklam- och Mediestatistik.
I början av februari sipprade det ut information från allt fler tidningar att annonsingången fullständigt tvärbromsat i december och januari. De försiktigt hoppfulla tongångar som hördes från bland annat IRM, Institutet för Reklam- och Mediestatistik, har raskt svalnat i februaris järnkyla:
– Vi har ingen reviderad prognos för reklammarknaden 2009, men bilden är mörkare nu än i november. Särskilt för dagspressen som har det tufft för tillfället. Läsandet minskar emellertid inte, vilket trots allt är ett styrkebesked, säger Magnus Anshelm, VD för IRM.
– Men vi räknar fortfarande med att internetannonseringen ökar 7 procent under året. Tidningsmarknaden kommer att backa, men mindre i landsortstidningar, som fortfarande har en stark position, och där bara direktreklam är alternativ.
Magnus Anshelm tror, något överraskande, att kvällspressen klarar sig relativt bra i nedgången, eftersom den ger rikstäckning till hyfsat pris. Sjunkande upplagor utgör dock en risk även när det gäller annonsintäkterna.
– Kvällspressen har historiskt sett varit duktig på att hitta intäkter från kombinationsprodukter och kvällspressens framgångar på Internet kan ge synergier och hålla emot nedgången på print, säger han.
Han tror ändå på uppsägningar på både morgon- och kvällspressredaktioner. Landsortspressens redaktioner klarar sig bättre eftersom deras värde främst består i en trovärdig lokal förankring, och där är deras position fortfarande till stor del ohotad.
– Men tidningarna blir tunnare, det är svårt att se något annat scenario. Jag ser heller inga omedelbara nya områden för tidskrifter att etablera sig. Man har ju framgångsrikt utvecklats sitt innehåll inom resor, hus & hem, livsstil/hälsa, data/IT, kändisvärlden och mat/vin.
Kan du se något framgångsrecept för tidskrifterna då?
– Ja, alltså, de redaktioner som kan skapa starkare relationer med läsarna, communities på nätet, och nya kontaktytor, de kan få framgång. Läsarna har ju gemensamma intressen, så man måste koppla kvalificerad journalistik till andra inkomstdrivande evenemang och mötesplatser för läsarna/användarna.
Vad skulle det innebära för journalisterna?
– Att de samtalar i fler kanaler och är mer tillgängliga för sin publik. Att de i större utsträckning är med på evenemang, och representerar tidningen som sakkunniga. Men de får inte framstå som säljare och tappa journalistisk trovärdighet, så det är en svår balansgång.
Magnus Anshelm säger att läsarna idag förbehåller sig rätten att ta kontakt med tidningen via fler kanaler, och att kunna hantera det kan bli ett växande krav när man rekryterar journalister. Det öppna samhället som Karl Popper skrev sin klassiker om har i den digitala världen blivit vidöppet!
– Sammanfattningsvis behöver journalisterna bli mer av kommunikatörer, som har en mer aktiv dialog med användarna. De kan förstås inte sitta och svara på telefon hela dagarna, men via nätet kan dialogen ökas och det kan också bidra med innehåll skapat av användarna.
Följden av den här krisen kan alltså bli att breddningen journalisterna yrkesroll snabbas på i flera avseenden, menar Anshelm.
– Journalisternas roll blir inte alls mindre viktig i framtiden som vissa hävdar. Den blir ännu vikigare, men den kommer att breddas och bli mer flexibel, säger Magnus Anshelm.
