Bevakningen av tsunamin får godkänt av forskare
Svenska mediers rapportering av tsunamikatastrofen får beröm. Rapporteringen var snabb, informativ och omfattande. Den slutsatsen drar Krisberedskapsmyndighetens granskning av mediernas bevakning av tsunamin.
Svenska mediers rapportering av tsunamikatastrofen får beröm. Rapporteringen var snabb, informativ och omfattande. Den slutsatsen drar Krisberedskapsmyndighetens granskning av mediernas bevakning av tsunamin.
Forskarna Marina Ghersetti, Tomas Andersson Odén och Ulf Wallin vid JMG i Göteborg, som skrivit rapporten för Krisberedskapsmyndigheten, är framför allt imponerad av den snabbhet som Aftonbladet lyckades få med att en tsunami svept in över den thailändska kusten. Klockan fem på annandagen, 1,5 timmar efter att flodvågen slagit till, bytte Aftonbladets tryckeri pappersrullar och plockade in fyra sidor om tsunamin. Genom att sammanställa telefonsamtal och sms, som kommit från drabbade svenskar, lyckades redaktionen skriva flera artiklar. När sedan TTs klockan 5.42 flashade vaknade övriga medier till liv.
Sveriges Television har beredskap för hur nyhetsredaktionerna ska agera vid stora dramatiska händelser. Men denna organisation fungerade inte på annandagen. Först klockan tolv kom den första sändningen igång, sex timmar efter TTs flash. SVT har tagit lärdom av detta och sänder nu under nätterna, även på helger.
Ekot hade otur att viktiga chefer var sjuka och att korrespondenten i Asien hade bytts ut och den nya ännu inte var på plats.
Att medierna skötte sig, trots den enorma rapporteringen om tsunamikatastrofen, visar sig av att det endast kommit in sex anmälningar till Pressombudsmannen och 21 till Granskningsnämnden för radio och TV. Ingen anmälan har tagits upp till behandling.
Forskarna har koncentrerat sig på att granska de rikstäckande mediernas bevakning under den första månaden: TV4 Nyheterna, Aktuellt, Rapport, Ekot, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen samt aftonbladet.se och dn.se
Undersökningen visar att kvällspressen framför allt koncentrerade sig på ögonvittnesskildringar: 30 procent av artiklarna. I morgonpressen övervägde politikers agerande (18 procent). TV4 Nyheterna rapportering dominerades av räddningsarbetet och förödelsen (20 procent). SVT och Ekot rapportering handlade till stor del om dödstalen och förödelsen (26 respektive 28 procent)
De som vanligast kom till tals i kvällspressen var överlevande och skadade (23 procent). I morgontidningarna övervägde regeringen och myndigheter (11 procent). SVT dominerade rapporteringen om överlevande och regeringen (13 procent). I Ekot var den vanligaste aktören som kom till tals regeringen (20 procent).
Barnombudsmannen Lena Nyberg kritiserade i en debattartikel i DN medierna för bristande omdöme genom att intervjua chockade barn. Forskarnas undersökning visar att det framför allt var i kvällstidningarna som barn förekom i text och bild. 40 procent av artiklarna handlade om barn och 18 procent av artiklarna hade barn som huvudperson. Även andra medier rapporterade mycket om barn, men hade dem inte i lika stor utsträckning som huvudperson, runt 8 procent.
Den politiska oppositionen höll till en början en låg profil. Det var inte förrän kungen var personlig i ett tal som sändes i TV och berättade om saknaden efter sin far och efter en intervju i DN som oppositionen började kritisera regeringen.
Bevakningen av tsunamin blev ett genombrott för den nya tekniken med sms och mobiler som ledde till att Aftonbladet var snabbare än de traditionella nyhetsbyråerna. Den nya tekniken gjorde också att medierna, och då framför allt kvällspressen, fick en ny roll och blev delaktig genom att hjälpa till med att efterlysa saknade personer. Drabbade på plats kunde också gå in på tidningarnas hemsidor och få uppdaterad information om vad som hände och pågick.
pj@journalisten.se
