Amnesty vill att fallet Isaak lyfts upp till ministernivå

Svenska myndigheter måste fortsätta med kraven på att träffa den fängslade svenska journalisten Dawit Isaak – och bör lyfta upp frågan på ministernivå. Det kräver Amnesty, när det nu gått två år sedan Isaak och andra journalister i Eritrea greps.

Två år har nu gått sedan den eritreanska regeringen grep elva parlamentsledamöter och tio journalister. De är fängslade utan åtal eller rättegång och Amnesty anser att de är samvetsfångar. Amnesty kräver att de omedelbart och villkorslöst friges och påpekar att gripandena är olagliga och kränker såväl Eritreas konstitution som de mänskliga rättigheterna.

– Deras familjer ska åtminstone omedelbart få träffa dem regelbundet, så att de kan kontrollera att de inte utsätts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, säger Amnesty i ett uttalande i dag.

Dawit Isaak har ännu inte fått träffa representanter från de svenska myndigheterna. Enligt den eritreanska regeringen hålls han i förvar med hänsyn till rikets säkerhet.

– Det är av största vikt att de svenska myndigheterna fortsätter att kräva att få träffa Dawit. Det är också hög tid att frågan lyfts upp från tjänstemannanivå till ministernivå, säger Amnesty.

Dawit Isaak, som är både svensk och eritreansk medborgare, var med och grundade Setit, Eritreas första privata tidning.

I september 2001 förbjöd den eritreanska regeringen oberoende tidningar och flera journalister, däribland Dawit Isaak, fängslades.

Eritrea är i dag det enda land i Afrika, och ett av få i världen, som saknar privatägda medier. De strikt kontrollerade, statsägda medierna är den enda nyhetskällan i landet. De enda utländska nyhetsmedier som har korrespondenter i Eritrea är BBC, AFP och Deutsche Welle. Inte heller dessa journalister kan arbeta fritt.

Enskilda svenska riksdagsmän och privatpersoner har, liksom organisationer som Reportrar utan gränser och Amnesty, engagerat sig i fallet Dawit Isaak. De har kritiserat svenska UD för passivitet i ärendet.

Enligt Folke Lövgren, Sveriges specielle envoyé till Eritrea, fortsätter svenska UD att arbeta med fallet.

– Ärendet är i hög grad aktuellt, säger Lövgren. Jag tog upp saken med president Isayas Afworkis närmaste rådgivare när han nyligen besökte Stockholm. Men varken han eller den eritreanske ambassadören visade någon förståelse för våra synpunkter. Eftersom Isaak är eritreansk medborgare anser de inte att Sverige ska lägga sig i fallet.

Folke Lövgren kommer eventuellt att åka ner till Eritrea och tala med myndigheterna på plats. Sverige kan också komma att agera tillsammans med andra EU-länder.

– Det finns flera EU-medborgare som har dubbla pass och som är fängslade i Eritrea, men de är anklagade för andra brott.

Kan inte Sverige agera och på ministernivå ta upp fallet med den eritreanska regeringen?

– Nej, knappast. Jag är inte ens säker på att en svensk utrikesminister skulle vara välkommen till Eritrea. Relationen till landet har varit spänd sedan Sverige avvecklade biståndet på grund av den väg som Eritrea slagit in på vad gäller mänskliga fri- och rättigheter.

En kollega till Dawit Isaackpå tidningen Semit, Simret Seyoum, frigavs tillsammans med två andra journalister. Myndigheterna gav ingen förklaring till varför han plötsligt släpptes.

Reportrar utan gränser och Föreningen för eritreanska journalister i exil har i ett brev Eritreas president Afeworki protesterat mot hur regimen behandlar journalister.

De skriver:

”Fastän vi gläds över att tre journalister frigetts fördömer vi att de från början fängslades utan rättegång och utan att några officiella anklagelser förts fram mot dem, och vi beklagar djupt den totala bristen på öppenhet om deras situation. Myndigheterna genomför arresteringar på det mest godtyckliga sätt och de underlåter att ge informationer om var eller varför dessa journalister fängslats eller varför de frigetts.”

I dag beräknas 15 journalister sitta i eritreanska fängelser.

Håkan Lindqvist