Amina Manzoor berättade om hatet hon fått motta som vetenskapsjournalist. Foto: Jöran Fagerlund, Jämställdhetsmyndigheten

Allvarliga konsekvenser av hatet mot journalister

27 september, 2021

BOKMÄSSAN 2021 Både hälsan och demokratin kan skadas av hotet och hatet mot journalister i allmänhet och kvinnliga journalister i synnerhet. Det visades under ett seminarium på Bokmässan.

Den enkätundersökning som Oscar Björkenfeldt på rättssociologiska institutionen i Lund publicerade i våras, visar att hotet och hatet mot journalister är omfattande. 70 procent av journalisterna uppger att de utsatts för det som i lagens namn betecknas som förolämpning, 40 procent har utsatts för det som är förtal och 23 procent  har utsatts för ofredande och olaga hot.

– Många andra studier visar ingen skillnad mellan hur kvinnliga och manliga journalister blir utsatta. Men vi kan i vår undersöking se att kvinnor råkar ut för mer av sexistiska och personligt riktade påhopp. Särskilt drabbas unga kvinnliga journalister med osäkra anställningar, berättade Oscar Björkenfeldt på ett seminarium på Bokmässan.

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor bekräftade bilden och ville att arbetsgivarna skulle ta ett större ansvar.

– Pandemin har varit extremt jobbig att bevaka. Inledningsvis var många vetgiriga, men när dödsfallen började skjuta i höjden blev det hårdare. Jag fick 50 mejl om dagen som anklagade mig för att vara köpt av Folkhälsomyndigheten och att jag ville att folk skulle dö. Hade jag inte samtidigt fått positiv feedback hade jag nog inte orkat. Genom att bolla med kollegorna, försöka koppla bort allt hat har det gått.

– Och så har man ju som journalist alltid en extra växel att lägga i när det behövs.

Hon kände sig ofta ensam i de attacker som kom.

– Det behövs att någon chef ser hur man har det, och direkt bekräftar att beteendet inte är ok. Utan det stödet blir man osäker på om man gjort rätt. Man får absolut inte avfärda den som blir utsatt. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att villkoren är rimliga.

Stefan Eklund, Amina Manzoor och Oscar Björkenfeldt under ett seminarium om hot och hat mot journalister. Det var en del av det samarbete som inletts mellan Jämställdhetsmyndigheten och Fojo, som representerades av Lina Säll och Hanna Andersson. (Foto: Helena Giertta)

De områden som särskilt triggar igång hatstormar är migration, kriminalitet, jämställdhet och feminism. Men medan det finns en viss beredskap för hot efter publiceringar om migration eller kriminalitet, finns det inte det när det gäller de övriga menade Amina Manzoor efter seminariet.

– Kanske är det därför hatet mot kvinnor tar sig hårdare, personligare uttryck. Redaktion är inte heller beredd på vad som ska hända om man skriver om vetenskap eller hälsa. Och de områdena bevakas oftare av kvinnor, sa Amina Manzoor efter seminariet.

Stefan Eklund är chefredaktör på Borås Tidning lovade att göra mer för att stötta särskilt kvinnliga journalister:

– De här problemen accelererar och vi måste hitta nya rutiner för att möta dem, vi måste prata mer, och stötta mer. Redaktioner är inte någon fredad ö, pandemin har triggat mycket aggressivitet mot journalister, med anklagelser om att vi ljuger. Vi måste särskilt ta upp hur bemötandet kan skilja sig utifrån vilket kön journalisten har.

Undersökningen visade också att 40 procent av journalisterna avstått rapportering om vissa ämnen där de kan råka ut för dessa attacker och 50 procent hade anpassat sin rapportering efter vilka reaktioner man kunde få.

– När journalister känner sig så här otrygga blir det ett stort samhällsproblem, sa Oskar Björkenfeldt.

– Journalister verkar i en tuff bransch och är rätt hårdhudade. De drar sig därför ofta för att säga hur det är. Haten och hoten i sociala medier är en ny typ av utmaning. Det finns inga rutiner för det och rättsligt ligger vi efter. Våra lagar skyddar yttrandefriheten från ingrepp av staten, men det här är något annat.

– När de begränsningar som finns i grundlagen inte kan tillämpas, så blir en grupp tystade av andra högljudda grupper. Det är ett stort problem.

Han tror att det kommer att komma en lagändring för att skydda grupper som är samhällsviktiga för demokratin, som journalister.

Kommentarer

Det finns 2 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Maxie mån, 2021-09-27 14:52
Tack för intressant reportage! Men om det ska införas lagändring för att skydda journalister, exakt hur ska man i så fall definiera gruppen journalister? Journalist är inte någon skyddad titel, vem som helst kan kalla sig journalist. Vidare vore det kanske bra att se hur drabbade journalister är jämfört med andra. Vem som helst som uttrycker sig på nätet idag kan få tillmälen av diverse slag. Ju mer makt/uppmärksamhet ju mer tillmälen, antar jag. Och hur skiljer man på kritik och (nät)hat?
Inlagt av Robban tis, 2021-09-28 17:43
Det sprängs och skjuts i samhället. Nu idag en explosion i centrala Göteborg. Men ”hårdhudade” journalister tycker det är ett stort samhällsproblem att de får otrevliga mejl?
BOKMÄSSAN 2021

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies