Agneta Lindblom Hulthén: ”Det här är det bästa som gjorts”

Låglönesatsning, en ny nämnd för upphovsrättsfrågor och en rekommendation om att undvika utlasning är några av nyheterna i Journalistförbundets nya avtal med Tidningsutgivarna.
– Vi kan vara väldigt, väldigt nöjda. Om man ser till helheten så tror jag att det är det bästa som har åstadkommits på svensk arbetsmarknad i år, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.

Avtalet är värt 10,2 procent och löper på två år och sju månader från 1 september. De lågavlönade journalister som har varit anställda i 15 år är garanterade en viss summa från 1 april 2008. Därmed ska de ha minst 25 000 kronor i månadslön 2010. Enligt Journalistförbundets beräkningar bör de som i dag tjänar cirka 22 000 kronor nå det målet, även om de bara skulle få minimiökningarna. Frågan är dock om det räcker på alla företag?

– Avsikten är det, men jag kan inte sitta här och garantera att det räcker på varenda ställe. Men då får vi väl vidta andra åtgärder på de ställena, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Exempelvis kan löneförhandlarna på de tidningar där lönerna är låga få extra stöd av förbundet. Och enligt Agneta Lindblom Hulthén ska inga kolleger behöva stå tillbaka för att de med många år i yrket får en garanterad höjning.

– Om man är en jävlig arbetsgivare kan man naturligtvis säga att ”du skulle ha fått 500 kronor mer, men nu måste vi ge gamla Edit här lite extrapengar”. Men det ska vi inte gå på!

Det förra avtalet löpte ut i våras och i stället för en retroaktiv löneökning ska en engångssumma på 5 000 kronor betalas ut. Undantagna är de som kommit överens med arbetsgivaren om att deras lön redan är satt i 2007 års löneläge.

Tidningsutgivarnas ordförande Pär Fagerström tror att de flesta tidningar är nöjda med avtalet.

– Men jag vet att det finns de som tycker att det blev för dyrt, säger han.

Parterna är överens om att upphovsrättsfrågor i första hand ska hanteras genom lokala avtal. Något annat är inte möjligt, menar Agneta Lindblom Hulthén.

– Det är så många medlemmar och så många ledare inom Tidningsutgivarna som säger till oss och TU att lösa upphovsrättsfrågan. Men det går inte att lösa en sådan fråga, bara hantera den, säger hon.

– Utvecklingen går hur fort som helst i medievärlden. Vi måste anpassa oss efter den och skriva avtal som behåller jämvikten mellan de stora medieägarna och de enskilda individerna.

Upphovsrätten är ingen arbetsrättslig fråga utan en individuell rättighet, påpekar Agneta Lindblom Hulthén. Därför anser hon att avtal måste skrivas så nära individen som möjligt.

– Våra ombudsmän vet varken vilka behov Värnamo Nyheter har när det gäller upphovsrätten, eller vad våra medlemmar på Värnamo Nyheter har för behov av kontroll.

Skulle man misslyckas med både lokala och centrala förhandlingar så finns det en ny, särskild nämnd i avtalet, som Journalistförbundet tror har betydligt bättre förutsättningar att fungera än PAR.

Ett skäl är nämndens sammansättning, eftersom förhandlingsledarna för både Tidningsutgivarna och Journalistförbundet ingår. Skulle inte de komma överens i ett ärende ska chefen för Domstolsverket utse en opartisk ordförande som har utslagsröst, något Journalistförbundet välkomnar eftersom man anser att det minskar risken för jäv.

– Chefen för domstolsverket är tjänsteman, han eller hon har inga dömande uppdrag, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Det kommer dock att ta lång tid innan ett ärende når upp till nämnden och det ser båda parter som ett incitament för att möjligheten inte ska utnyttjas i onödan. Den nya nämnden ska bara sammankallas när den behövs.

– Det bästa vore ju om den här nämnden aldrig över huvud taget behöver träffas, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Även Tidningsutgivarna är nöjda med nämndens utformning och betoningen på lokala avtal.

– Vi är förhoppningsfulla om att vi ska kunna hantera det här i vardagslag. Vi tyckte ju att PAR i alla fall fungerade, men det centrala för oss är att om parterna inte är överens så blir det ändå ett beslut som gäller, säger Pär Fagerström.

När det gäller situationen för vikarierna fick Journalistförbundet nöja sig med en rekommendation till företagen om att ”inte på ett otillbörligt sätt tillämpa på varandra avlösande visstidsanställningar”.

Enligt förbundet kan ett ”otillbörligt sätt” till exempel vara att flera vikarier får dela på ett längre vikariat, enbart för att ingen av dem ska bli inlasad.

– Självklart hade vi mycket hellre haft en regel där arbetsgivaren förbinder sig att inte lasa ut, men avtal är avtal och nu har vi flyttat fram positionen, säger Agneta Lindblom Hulthén.

– Den här delen av avtalet kräver att vi jobbar med den för att den ska kunna fungera.

Det arbetet kan till exempel handla om att informera vikarier om deras rättigheter.

I det nya avtalet finns också den så kallade 2:5-regeln inskriven. Den betyder att en person som under fem år har arbetat sammanlagt mer än två år på ett företag automatiskt får en fast tjänst. För Journalistförbundet var det viktigt att denna regel kombinerades med rekommendationen om att inte lasa ut vikarier. Enligt Pär Fagerström var inte 2:5-regeln någon knäckfråga för Tidningsutgivarna i förhandlingarna.

– När det gäller människor som är ganska trogna inhoppare i ett tidningsföretag så får man respektera att man måste ta ett större ansvar, tycker han.

Som ett exempel på ”otillbörligt sätt” nämner Tidningsutgivarna en situation där arbetsgivaren bestämt sig för att en vikarie inte ska fastanställas, men där man ändå anställer personen i elva månader endast för att slippa leta upp en ny vikarie. Tidningsutgivarna anser dock att man behöver föra fortsatta diskussioner både med sina medlemmar och med Journalistförbundet om hur rekommendationen ska tillämpas i praktiken.

Möjligheten att under en kortare period anställa extra personal för utvecklingsprojekt har utvidgats i det nya avtalet, på Tidningsutgivarnas initiativ.

– Det ser vi som oerhört positivt. Ibland står man inför något som kan bli en jäkla bra grej, fast man är osäker, säger Pär Fagerström.

Journalistförbundet ser inte anställningsformen som någon nyhet.

– Det har varit möjligt tidigare, fast under väldigt strikta former, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Som en bilaga till avtalet finns skriftväxlingen mellan parterna, där tanken med anställningsformen preciseras.

Nytt i avtalet är också en samarbetskommitté, som parterna ska bilda för att följa upp hur avtalet följs. Kommittén ska träffas minst fyra gånger om året och förhoppningen är att eventuella problem därmed ska kunna lösas fortlöpande under avtalsperioden.

Lina Österberg

lo@journalisten.se

FAKTA

Avtalet mellan Tidningsutgivarna och Journalistförbundet löper från 1 september 2007 till 31 mars 2010. Det nya avtalet omfattar alla journalister på Tidningsutgivarnas medlemsföretag, även de som arbetar med webb, tv eller radio.

Första året ger ett generellt påslag till alla på 2,7 procent plus 390 kronor.

Andra året fördelas en allmän pott på 3,2 procent med en garantisumma på 350 kronor. De som har arbetat 15 år i yrket, och som har en lön på mindre än 24 100 kronor, garanteras minst 600 kronor.

Tredje året ger en allmän pott på 3,0 procent och innehåller en garantisumma på 329 kronor. De som arbetat minst 15 år och som har en lön som är mindre än 25 000 kronor får minst 550 kronor.

   

Vid avtalets slut ska alla med 15 års erfarenhet ha minst 25 000 kronor. De som då ligger under får ytterligare maximalt 600 kronor.

Från 1 september 2007, 1 april 2008 och 1 april 2009 höjs bland annat OB-ersättning och lokalredaktörstillägg gradvis. Ett särskilt morgontillägg för den som börjar sin arbetsdag mellan klockan 01 och 06 införs också.

I avtalet finns också regler för tjänsteresor utomlands, som gäller för de företag där man inte redan har ett utlandsresereglemente eller en överenskommelse med den enskilde journalisten.