Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Helena Giertta
Chefredaktör

Inte ett enda exempel

Det var överraskande att ingen av de två personer som vill införa integritetsbrott i yttrandefrihetsgrundlagen, alltså inskränka yttrandefriheten, kunde komma på ett enda exempel på att medierna i Sverige gått över gränsen.

”Där blir jag svaret skyldig”, sa Ingvar Svensson, KDs ledamot, under Yttrandefrihetskommitténs presskonferens och Göran Lambertz sa samma sak.

Däremot kunde de tänka sig flera tillfällen då det skulle kunna bli så. Och eftersom man teoretiskt kan tänka sig att medierna kommer att gå över gränsen, så bör vi inskränka yttrandefriheten, menade de.

Ingvar Svensson kallade det självsanerande systemet för tandlöst, trots att det uppenbart alltså inte lett till ett enda övertramp av medierna i Sverige.  

Nu är jag inte så naiv så att jag tror jag att medierna inte vid något tillfälle kan ha passerat gränsen, men det är betecknande att de som ivrade för försämringar av YGL och TF inte själva kunde ge exempel på varför.  

Tack och lov var Ingvar Svensson och Göran Lambertz i liten minoritet när kommittén lämnade sitt betänkande i dag.

Övriga ledamöter hyllade i stället det självsanerande systemet med PO och PON. S-ledamoten Helene Petersson kunde efter presskonferensen berätta att hon i sina möten med europeiska företrädare får god respons på den svenska modellen. ”Vårt självsanerande system är väl ansett”, sa hon. Hon menade att alla bör vara budbärare av detta system.

Jag kan bara hålla med. Det skulle bli ännu bättre om det gällde alla medieslag.

Ulrika Karlsson, M-ledamoten, konstaterade att det i princip inte förekommer integritetskränkningar inom det grundlagsskyddade området, men ville däremot lagstifta för övergrepp som sker utanför det grundlagsskyddade området, alltså i princip där det inte finns ansvariga utgivare.

Jag har svårt att se några omedelbara principiella invändningar mot det.

Kommitténs betänkande vill inte byta ut de nuvarande grundlagarna TF och YGL mot något nytt, det som kallats NYGL. Det är bra. Kommitténs slutsats är att inte laga det som inte är trasigt, nämligen att inte göra om YGL och TF eftersom de fortfarande fungerar så bra. De har hittills lyckats omfamna all den nya teknik som kommit.

Ordföranden Göran Lambertz reserverade sig mot beslutet och menar att argumenten för en ny yttrandefrihetslagstiftning är starkare än argumenten för att behålla den nuvarande. Hans argument var: anpassning till EU, ordning och konsekvens, ändamålet med yttrandet bör bestämma skyddet och anpassning till teknikutvecklingen.

Kommitténs argument var bland annat att en ny grundlag skulle leda till nya osäkerheter och nya avgränsningsproblem och att våra grundlagar är grundbultar som ska försvaras.

För mig ter det sig tämligen enkelt. Varför byta när det inte behövs och det inte finns några tydliga bevis för att det skulle bli bättre.

Kommittén lämnar många öppningar inför framtiden och det kan betyda nya risker för inskränkningar av YGL och TF, som till exempel förbud mot kränkande fotografering. Men det lämnar också en öppning för förbättrade grundlagar genom en utökad meddelarfrihet, även för dem som arbetar inom offentligt finansierad privat sektor.

Sista ordet är inte sagt, och blir kanske aldrig sagt. Detta är sjätte gången, låt det nu dröja innan en regering för sjunde gången ska utreda yttrandefrihetsgrundlagarna.

Fler avsnitt