Halleluja – framtidens journalistik är här!
Australien brinner. Amazonas faller. Världen håller obönhörligen på att värmas upp. Redaktionerna har fått upp ögonen för klimatfrågan och tillsätter egna klimatredaktioner.
För första gången ska Sveriges klimatlag prövas i skarpt läge. Då dyker det plötsligt upp artiklar på svenska nyhetssajter betalda av det oljebolag som är part i målet och har allt att vinna på att fortsätta släppa ut koldioxid. Låter det för absurt för att vara sant?
Välkomma till framtidens journalistik.
Den som jobbat som journalist i över 20 år vet att det inte är lätt för läsarna att hålla isär vad som är artiklar och annonser.
Redan på papperstidningarnas tid hände det att läsare ringde för att prata om ”annonsen jag skrivit” eller ett företag som ville köpa ”en artikel”.
Och visst, vi har regler att följa och de flesta gör det.
Vi skriver ”annons” i de fall något är en annons och kommer ofta långt med det. Men ibland är innehållet förvillande lika.
För den som vill läsa en vanlig redaktionell text på Expressen.se gäller det att klicka rätt.
Det är en hårfin konst att navigera med hjälp av minimala blå, svarta och röda rutor som anger ”annons”, ”premium” eller ”extern länk”.
Jag listar ut att ”premium” är innehåll som jag måste betala för att få läsa.
”Extern länk” betyder annons. Man länkas vidare till annonsörens sajt, som vi är vana vid.
”Annons” med tillägget ”innehåll från x” betyder en artikelliknande annons som betalas av någon annan än Expressen.
Ett av de företag som köpt en artikelserie på sajten är oljebolaget Preem. Det är ingen hemlighet att företaget nu försöker påverka allmänheten inför regeringens prövning av utbyggnaden av Preemraff i Lysekil.
Expressen är inte ensamma om att upplåta sitt namn och sin publiceringsyta till annonsartiklarna som produceras av Bonnierägda Spoon, som länge haft Preem som kund, och publiceras med hjälp av Bonnier News Brand Studio som enligt egen utsago ska ”säkra framtidens journalistik”.
Även Dagens Nyheter och GT publicerar de annonsmärkta artiklarna som innehåller allt från intervjuer med etablerade forskare till vad du kan göra med din uttjänta julgran.
Mycket står på spel. Regeringen ska för första gången pröva om utbyggnaden, som skulle göra Preemraff till Sveriges största utsläppare av koldioxid, står i strid med klimatlagen. Preem har allt att vinna på att framstå som företaget som ska lösa klimatkrisen.
Många redaktioner har hårdbevakat frågan. Men Preem verkar inte riktigt nöjda med bevakningen.
De verkar inte heller tycka att det räcker att berätta ”Sanningen om Preems utbyggnad i Lysekil” på sin egen sajt.
I annonsartiklarna har de upptäckt en ny kanal för att nå allmänheten.
Artiklarna är förvillande lika Expressens egna och har till och med samma länk för den som vill anmäla artikeln till Medieombudsmannen.
Läs mer-länkarna finns också kvar, men i stället för att leda till en annan Expressen-artikel hamnar man utan förvarning på Preems sajt.
DN har lagt texten på en ljusgrå platta och en text längst ner där det står: ”Denna artikel är en annons med innehåll från Preem och ej en artikel av Dagens Nyheter.”
Men i övrigt har den samma funktioner som andra artiklar.
I takt med att allt fler artiklar förses med ”premium”-etikett står annonsartiklarna för en allt större del av det innehåll som är gratis för läsarna och fritt att dela till dem man känner.
En annan effekt av Preems bombmatta med annonsartiklar är att det knappt går att googla Expressen och Preem utan att hamna på någon av annonsartiklarna. Och då är det ännu svårare att förstå att det handlar om en annons.
Gränsen kan verka hårfin. Preem kan förstås ge ut en egen kundtidning med tydlig avsändare där de intervjuar forskare och skriver om julgranar. Och kan så klart annonsera för sin sak.
Men när artiklarna ser ut som nyhetstidningarnas egna artiklar och samma forskare uttalar sig på samma sätt i annonsartiklar och redaktionella artiklar blir det inte längre särskilt lätt för läsaren att skilja på annons och artikel.
Fast det kanske vi inte längre vill?
Vi kanske tycker det är bättre om den som vill att andra fakta i frågan ska komma fram köper en egen annonsartikel så det jämnar ut sig?
I vilka rättsfall kommer vi i framtiden se ansvariga utgivare släppa igenom partsinlagor förklädda till artiklar för den som kan betala?
Vem vet – kanske slipper vi rentutav till slut att göra några artikelartiklar mellan annonsartiklarna.
Halleluja, journalistikens framtid är säkrad!
