Så undviker du att bli ersatt av en robot

Det kommer att gå undan, det kommer att vara skakigt och det är just nu fullständigt oöverblickbart.

– Jag är verkligen golvad av hur fort det går. Det är faktiskt enormt och rätt omtumlande, säger Anne Lagercrantz, divisionschef på SVT Nyheter och Sport, samt nytillträdd ordförande i Utgivarna.

Den som likt Anne Lagercrantz under våren 2023 satt sig in i AI-utvecklingen och dess potential har nog blivit överväldigad. Eller åtminstone ordentligt överraskad – och en smula rädd. Därute finns en del riktigt skrämmande scenarier, som inte sällan kretsar kring att ett mindre nogräknat land i framkant (läs: Kina) börjar testa gränserna för AIs möjligheter inom, låta säga virusforskning eller kärnvapen, i en icke-säkrad nätmiljö. Lite som ett turbinexperiment i Tjernobyl, fast globalt.

Det är kort sagt ett uppskruvat tonläge i spalterna. Låt oss anta att mänskligheten överlever det närmaste halvåret, om inte annat för att den här artikeln inte ska kännas redundant – hur kommer i sådant fall AI att påverka journalistkåren, journalistiken och jobben?

– Jag tror att AI kommer att påverka våra jobb och våra liv väldigt mycket. Och att internet som det ser ut idag helt kommer att förändras. Och att det kommer gå fort. Jag tror att alla uppgifter som har att göra med produktivitet och effektivitet på sikt kommer att minska, säger Anne Lagercrantz.

– Jag tror att det här är ett enormt skifte som vi inte fullt kan ta in och vi kan inte förutse exakt hur det kommer ske. Det här är en skälvning, precis som när internet kom, men det här kommer att gå snabbare. Jag tror också att om vi spelar våra kort rätt så har journalistiken en väldigt fin framtid, men resan kommer att vara omtumlande och vi måste ta fram etiska riktlinjer, vi måste vara noggranna med att de verktyg vi använder inte läcker data och vi måste vara radikalt transparenta med hur vi använder AI.

För Sveriges Television har teknikutvecklingen av kameror, redigeringsprogram och publiceringsverktyg redan lett till en ökad journalistisk produktion. En flaskhals har varit undertextningen som fram till nyligen i huvudsak skötts av undertextare. Människor alltså. I början av april gick SVTs lokala nyhetsstationer över till AI-textning.

– Vi har gått från 20 videoklipp om dagen för fem år sedan till 160 klipp om dagen och vi kan inte hantera de volymerna. Om vi inte hade börjat använda AI-textning hade vi behövt anställda fler undertextare och för att hålla budgeten hade vi då blivit tvungna att minska antalet reportrar, säger Anne Lagercrantz.

AI-tekniken räddar alltså reporterjobben, enligt det synsättet. Nu var övergången till AI-textningen långt ifrån smärtfri på SVTs lokala nyheter, kunde Journalisten rapportera två veckor in i projektet: ”Nya AI-textningen skapar stress hos SVTs lokalredaktioner”. Många reportrar upplevde tekniska problem med programmet, och tidsåtgången var uppemot fyra gånger större än utlovat. Införandet har kritiserats av reportrar och fackliga företrädare, men arbetsgivaren menar att det handlar om barnsjukdomar.

Med tanke på AI-utvecklingen den senaste tiden och på att mediearbetsgivare generellt har en stark tilltro till att ny teknik kan skapa effektiviseringar, är det rimligt att anta att redaktionella arbetsuppgifter som undertextning, transkribering och översättning i huvudsak kommer att skötas av AI, med en mänsklig slutkontroll.

Frågan är om det tar stopp där.

Nyhetsaggregeringstjänster kan redan idag hitta intressanta nyheter för ens eget bevakningsområde, medan en AI kan göra en rajt på en nyhetsartikel och sätta en attraktiv rubrik. Nyhetskonsumenten kommer dock att ha samma förutsättningar; hen kan välja ut vilka områden som hen vill ha nyheter om, hur rubrikerna bör vara utformade och kan prompta AIn att skriva på ett för individen attraktivt sätt. Till exempel skriva ”dom” i stället för ”de”.

Det största AI-hotet mot journalistjobben är sannolikt annonskonkurrensen från de stora teknikföretagen. Det menar frilansjournalisten Anders Thoresson som nu arbetar på AI Sweden, Sveriges nationella center för artificiell intelligens. Han har jobbat med projektet ”Mediebranschen och AI”, där SVT, Stampen och Schibsted varit med.

– Facebook och Google kommer kunna erbjuda ännu vassare annonslösningar om inte mediebolagen är med på tåget. Vänder man på det finns möjligheter; som liten lokaltidning kan man kanske tillsammans med andra se hur man kan använda den här tekniken för att i stället flytta fram positionerna kommersiellt, säger Anders Thoresson.

Han menar att hajpen kring AI är motiverad.

– Vi ser nu att mycket av teknikutvecklingen inom AI som pågått under ganska lång tid plötsligt blir synliggjord och tillgängliggjord i tjänster som en vanlig slutanvändare kan använda. Det är genombrott i den underliggande tekniken, men också i att bygga tjänster med den. Intresseboomen just nu handlar om generativa språk- och bildmodeller. Det vill säga artificiell intelligens som kan användas för att skapa text och bild.

I klartext handlar det till stor del om Chat GPT och bildmodellen Dall-E. Men det pågår en enorm AI-utveckling på andra fronter också, som det inte pratas lika mycket om just nu, eftersom de inte är tillgängliga på samma sätt.

Hur kommer AI förändra journalistiken?
– Jag brukar vilja bryta ned den förändringspotentialen i tre ben. AI kommer att påverka journalistiken i de redaktionella arbetsverktygen. Jag hör att du skriver medan vi pratar – men redan nu finns möjligheten att få en livetranskribering medan man pratar. Det är ett exempel på när tekniken förenklar för mig som enskild reporter.

– Det andra benet är att AI kommer förändra journalistikens möte med omvärlden: affären. Tekniken möjliggör nya sätt att visa annonser, att göra ett individanpassat utbud av redaktionellt innehåll, att bygga dynamiska reklamväggar, att förstå vad som konverterar.

Det sista benet handlar om att AI tillför ett nytt perspektiv eller kompetens som varje reporter behöver lära sig för att kunna granska sin skärva av samhället:

– När jag började som teknikjournalist på Ny Teknik runt år 2000 var teknikutveckling något som bevakades av teknikreportrar. Nu, när vi är i en fas där artificiell intelligens börjar användas i alla samhällssektorer, kommer den påverka det redaktionella innehållet. En kommunreporter behöver kunna ställa frågor om artificiell intelligens, en sportreporter kommer behöva kunna det, en kulturreporter och så vidare.

Man måste inte på djupet förstå hur AI fungerar, betonar han, men begripa ­tekniken på en konsekvensnivå. Vad ­innebär det om en kommun börjar använda AI i äldreomsorgen?

– Det kan vara lika viktigt att ställa frågor om varför AI inte används. Det här är verktyg som används för att säkra välfärden på lång sikt. Så frågan kan vara varför kommunen X är så långsam? Båda perspektiven behövs.

Som enskild reporter är det idag redan möjligt att jobba smartare och effektivare med hjälp av AI, säger Thoresson.

– Jag har slutat transkribera intervjuer, nu använder jag ett program i min dator, MacWhisper, som transkriberar på snudd på felfri svenska – utan att skicka upp i molnet. Det kostar tolv dollar, tar hänsyn till källskyddet och sparar mig ofantligt mycket tid.

Anders Thoresson använder Chat GPT för att bli bättre på bland det svåraste han vet som journalist: att sätta bra rubriker.

– Jag skickar upp en text och ber den föreslå tio rubrikförslag. Sällan är något klockrent, men de är tillräckligt bra för att jag ska få kreativ hjälp för att komma vidare till något jag känner mig hyfsat nöjd med.

Riskerna då? Tar robotarna över våra jobb?
– Jag har svårt att se och tro att det ska hända. Den största förklaringen till det är att de generativa språkmodellerna vi ser idag inte är felfria, de gör helt bisarra faktafel. De har ingen förmåga eller funktion som gör det möjligt att skapa faktabaserat innehåll. Det behövs fortfarande en människa för det.

Kanske kommer vi bli utkonkurrerade på lång sikt, men inte här och nu på långa vägar, menar han.

Även Anne Lagercrantz menar att faktakollen kommer att behöva utföras av människor, och att den funktionen kommer att bli viktigare när nätet översvämmas av AI-genererad propaganda och fejkade bilder:

– Verifiering kommer att bli en mycket viktigare aspekt av journalistiken. Den kompetensen finns redan, men den kommer att behövas i större utsträckning. Vi kan inte lita på att AI klarar faktakollen. Rena påhitt eller så kallade ”hallucinationer” kan skapas.

– En annan kompetens som behövs – ett riktigt framtidsyrke – är att ge en prompt, instruktioner, till AI, säger Anne Lagercrantz.

Så journalistrollen kommer att förändras men inte försvinna?
– Det är vad jag tror. AI kommer att vara tidsbesparande när det gäller att hantera stora mängder data, sammanfatta en forskningsrapport, transkribera och översätta. Rätt använd kan det bli en otroligt effektiv assistent. Det kommer påverka arbetslivet och, skulle jag tro, alla yrkesroller.

Om du tittar framåt några år och får spekulera fritt, hur har AI påverkat journalistiken?
– Det är nästan omöjligt att veta. Jag tror att internet som vi ser idag, att man skriver in en URL eller söker information, det kommer inte att existera. Det kommer inte att vara sökmotorer utan svarsmotorer. Jag tror att det kommer att finnas ett enormt flöde av bilder och text som är svårt att navigera i. Jag är rädd för att det kommer att finnas stora digitala klyftor.

– Sen kan det vara så, och det här låter ju dystopiskt, att vi journalister behöver träffa människor fysiskt för att vara helt säkra på att det är de.

AI-utvecklingen tillsammans med en snabb utveckling av hårdvara gör både möjligheterna och riskerna svåra att överblicka.

– Google har nu tagit fram sensorer som känner av mänskliga kroppslukter. Det kan ju vara jättebra att använda ­medicinskt eller för att ta fram myggmedel. Men då kan man ju också ta reda på vem som har varit i ett rum. ”Johannes Nesser var i konferensrummet när mordet begicks.” Kroppslukter är unika som fingeravtryck, säger Anne Lagercrantz.

– Det finns nu en AI som kan mäta hjärnaktivitet och faktiskt återskapa en bild av vad du har tänkt på. Det är ­läskigt.

Det låter ju som science fiction, men den tankeläsande tekniken är på riktigt och har utvecklats under flera års tid av forskare vid Kyotouniversitetet i Japan. Genombrottet kom tidigare i år när forskarna tränade den tyska AI-algoritmen Stable Diffusion att länka tusentals fotografier till hjärnmönster hos deltagare som observerat fotografierna.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är inte orolig för att AI ska konkurrera ut journalistjobben, men trycker på vikten att utveckla den egna kompetensen kring AI.

– Grunden är att allmänheten ska kunna lita på journalister och journalistik. Hur upprätthåller vi trovärdigheten när vi har AI och ny teknik? Vi behöver ställa samma frågor och ha samma värderingar som vanligt. Hur säkerställer vi källkritik? Vad betyder AI för källskyddet? Hur anpassar vi yrkesetiken utifrån en värld där AI är normalt?

– Om man har de frågorna med sig kommer man ganska långt i att tänka kring hur vi ska förhålla oss till AI, säger Ulrika Hyllert.

Det blir avgörande att följa med i utvecklingen, som journalist, fackförbund och förtroendevald, menar hon.

– Journalistyrket har alltid hängt med i den tekniska utvecklingen. Teknik är inte ett hot mot jobb, däremot förändras de, då behöver man se till att kunna följa med. Det är det viktigaste, att journalister och mediechefer ser till att ha tillräcklig kompetens kring de här frågorna. Både för att kunna utveckla yrket och för att se till att ingen annan styr.

Ulrika Hyllert menar precis som Anders Thoresson att ett skäl att skaffa sig AI-kompetens är för att kunna granska AI-system i samhället:

– Många myndigheter använder AI eller algoritmer som beslutsstöd. För att kunna göra helt självklara vardagsgranskningar av det offentliga måste man som journalist ha kunskap om det här. Det finns till exempel en journalist som begärt ut källkoden till en algoritm som hanterade beslut om försörjningsstöd från en kommun. Då behöver man veta vad man ska fråga efter.

Ett tredje skäl till att se till att bli insatt i AI, särskilt för fackligt förtroendevalda, är att AI kan användas som stöd vid till exempel schemaläggning och lönesättning.

– Man måste vara med på banan, ställa frågor, inte släppa frågan till personer som bara kommer från ett datahåll. Det måste finnas en journalistisk kompetens med när man ska förhandla införandet av AI-system på jobbet, säger Ulrika Hyllert.

Ingen artikel på temat ”AI – hot eller möjlighet?” är komplett utan ett AI-experiment, så till den milda grad att till och med de mest inbitna AI-krönikörerna börjar tycka att det är tröttsamt. Men för sakens skull. Det tar Dall-E några sekunder att fixa fram illustrationer på temat ”AI ersätter journalister”. Några dystopiska, några gulliga – samtliga ganska konstiga. Chat GPT listar sex områden där AI kan ersätta journalistiska arbetsuppgifter. Fem av dem känns igen från intervjuerna i denna artikel: dataanalys, sammanställningar, robottexter, transkriberingar, och individanpassat nyhetsurval. Det sjätte området är detektering av fejknyheter och verifiering av uppgifter.

AI tror att den är bra på faktakoll. Det tror ingen annan.

Text: Johannes Nesser & Hanna Lundquist

 

Så lär du dig mer om AI

Anders Thoressons bästa tips är att börja med den öppna gratiskursen Elements of AI:

– Den är utvecklad av ett finskt universitet och finns översatt till svenska av Linköpings universitet. Agnes Stenbom på Schibsted och Olle Zachrison på SR har tagit initiativ till Nordic AI Journalism Network. De arrangerar en gång i månaden zoommöten där journalister från hela Norden träffas och diskuterar AI och journalistik, tillämpningsfrågor och bevakningsfrågor. Det är ett bra ställe att hänga på.

Man behöver läsa på, för det här kommer inte att blåsa över?
– Det kommer det definitivt inte att göra.

 

AI-året i medier – hittills

• Den 11 januari avslöjas att amerikanska nyhetssajten CNET i smyg låtit AI skriva över 70 nyhetsartiklar. CNET ber sedermera om ursäkt för bristen på transparens.
• Den 22 februari låter SvD Kultur en AI djupanalysera podden Alex & Sigge och kommer fram till att podden blivit argare och argare med åren.
• Den 7 februari avslöjar Graphika att kinesiska staten använt AI-skapade videor av i påverkansoperationer i sociala medier.
• Den 1 april inför Sveriges Television AI-textning på sina lokala nyhetsstationer.
• Den 8 april lanserar Kuwait News världens första AI-ankare, programledaren Fedha.
• Den 15 april publicerar tyska magasinet Die Aktuelle en AI-skapad fejkintervju med formel 1-stjärnan Michael Schumacher, vars familj genast hotar att stämma tidningen. Ägarbolaget Funke ber om ursäkt och chefredaktören Anne Hoffmann får sparken.
• Den 23 april låter SVTs ekonomikommentator Alexander Norén en AI-robot ta över hans jobb.