Radioleaks kan gynna socialt arbete
Medierna i Sverige behöver använda sig av mer krypterad information och inte vara så försiktiga med att ta emot tips från medborgarna. Sveriges Radios satsning på Radioleaks, där medborgare kan lämna tips genom en krypterad tjänst är väl värd att följa. Tillsammans med meddelarfriheten borde detta kunna bli ett stort genombrott vilket bland annat kan gynna det sociala arbetet i samhället. Det är hög tid att missförhållanden på äldreboenden, gruppboenden och andra maktmissbruk kan komma fram i ljuset. Sveriges Radios strategi blir därför spännande att följa, anser två forskare.
Sveriges Radio lovar medborgarna ett förstärkt källskydd när de annonserar om sin nya tips-kampanj som de benämner för Radioleaks. Nu vill journalisterna inom public service-radion i Sverige få fler tips som kan avslöja flera missförhållanden för utsatta samhällsgrupper i samhället. Kampen om de så kallade ”guld-källorna” har nu stegrats. Medierna är beroende av tipsare och det finns tidningar i dag som betalar pengar för stora tips. Hur stora tipspengarna i praktiken är finns det nog ingen som kommer att få veta. Kampanjen Radioleaks garanterar tipsaren att han eller hon kan lämna tipsen utan att uppgifter röjs om vem som är tipsaren. En krypterad tjänst på webben kommer att svara för att integriteten kan upprätthållas.
Men hur säkert är det då att lämna information till Sveriges Radio? Är det lika säkert som att lämna uppgifter till en kvällstidning eller nyhetsbyrå? På sin hemsida skriver Sveriges Radio följande: ”Radioleaks är byggt, så att innehållet som skickas till oss är krypterat, men tänk på att inget system är helt säkert. Din säkerhet som källa beror i hög grad på hur du själv agerar, på vilket sätt du väljer att lämna informationen." Inget system kan väl vara hundraprocentigt säkert och alla har inte tillräckligt med kunskap om hur man gör. Frågan är om medborgarna vet om hur de kan klaga på medierna i dag. Hur många känner till Allmänhetens pressombudsman och Myndigheten för radio och TV?
Ibland är journalister och medierna alldeles för försiktiga och till och med orutinerade på att ta hand om tips från allmänheten. Frågan är om alla medborgare känner till hur dom ska kunna lämna tips? Exempelvis många äldre människor och personer med psykiska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa drar sig för att klaga i samhället. Det finns en kompakt tystnad om de här grupperna. Det måste finnas en hjälp för de här grupperna in i medierna. Vi tror att någon måste aktivt hjälpa dem att nå offentligheten. Vi menar att journalistiken i Sverige har fått en slagsida åt flärd, glamour och kändiskap i stället för att undersöka utsattheten för de människor som befinner sig på skuggsidan och inte på den omtalade solsidan.
JÖRGEN LUNDÄLV
Universitetslektor i socialt arbete
Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
PER-OLOF LARSSON
Funktionshinderforskare
Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
