Gå direkt till textinnehållet

”Vi vill undvika drastiska besparingsåtgärder”

ÖKAD ARBETSTID PÅ DN Dagens Nyheters administrativa redaktionschef Fredrik Björnsson (bilden) menar att arbetstidsförlängningen innebär att man kan undvika mer drastiska besparingsåtgärder i framtiden.

Som Journalisten berättade tidigare i dag har DN lagt fram ett förslag på höjd arbetstid till facket. DNs administrativa redaktionschef Fredrik Björnsson motiverar förslaget så här:

– Jag misstänker att i princip alla Sveriges tidningar, eller åtminstone den stora merparten, har 40 timmars arbetsvecka, i enlighet med det centrala kollektivavtalet. Vi har haft ett lokalt avtal om 35 timmar för de som går på skift och 37,5 timmar för de som jobbar dagtid. Med de förändringar som vi ser nu med, ja hela utvecklingen av det digitala läsandet, så har vi ett behov av att förändra detta och då har vi i förhandling pratat om att ändra arbetstiderna till det som gäller enligt kollektivavtalet, säger Fredrik Björnsson till Journalisten.

Är det alltså det digitala läsandet som är orsaken till att ni vill öka arbetstiden?
– Nja, i grunden är det ju så att vi har ett kollektivavtal att förhålla oss till. Det är ett större pussel än så. Det handlar ju om vår ekonomiska utveckling, dels om våra läsarintäkter, men så måste vi hålla i våra kostnader och ständigt utveckla oss och undvika de här drastiska besparingsåtgärderna som vi har haft genom åren på Dagens Nyheter och som vid vissa tillfällen inneburit uppsägningar.

Annons Annons

– Vi måste hela tiden jobba med kostnadseffektivisering. Då är denna förändring vi gör nu ytterligare ett led i det. Detta är ett första steg där vi ändrar veckoarbetstiden enligt kollektivavtalet och därefter ser vi över vad det innebär för schemaförändringar och så vidare. Det handlar ju om att vi måste utveckla vår verksamhet hela tiden. Så vi sparar inte pengar på det här, det är inte en kostnadsbesparing, direkt.

Folk får jobba mer utan någon extra ersättning, det är så det är upplagt?
– Nja, det handlar om att vi ska följa kollektivavtalet och det innebär 40 timmars arbetsvecka.

Ja just det, och det innebär att folk får jobba mer?
– I jämförelse med det lokala avtalet, ja.

Folk kommer att jobba mer än i dag och får ingen extra ersättning för det?
– Nej, vi diskuterar inte i de termerna. Förhandlingen handlar om att veckoarbetstiden ändras till gällande kollektivavtal, som säger att man jobbar 40 timmar såvida man inte kommer upp i ett visst antal OB-poäng som innebär arbetstidsförkortning.

Det här kan innebära 25-30 extra arbetsdagar per år för vissa skiftarbetandejournalister på DN, det stämmer?
– Det har jag ingen kommentar till. Jag vet inte varifrån siffran kommer.

Den kommer från att om man lägger ut fem timmar per vecka mer i arbetstid, vilket det blir om man går från 35 till 40 timmars arbetsvecka, gånger drygt 40 veckor, så blir det 25-30 arbetsdagar i tid per år.
– Det är en teoretisk konstruktion. Du vet lika bra som jag att vi har verkligheten att förhålla oss till.

På vilket sätt då menar du?
– Det resonemang som du för är teoretiskt ju. Vi vet ju inte om det blir så. Hur förhandlingen om scheman kommer att se ut har vi ingen aning om. Vi vet inte om det läggs ut som hela dagar eller längre pass. Nu förhandlar vi om att veckoarbetstiden ska gälla enligt kollektivavtalet. Konsekvenserna av det förhandlar vi inte om nu. Det är nästa steg. Därför kan jag inte kommentera.

Men skälet till att ni gör detta är alltså att ni vill hålla i kostnaderna?
– Ja. Vi för att hålla kostnadsnivån måste vi effektivisera. Detta gör vi för att undvika en drastisk åtgärd som, ja du vet ju själv, du har ju skrivit mycket om det tråkiga som hände för tre fyra år sedan. Det är sådant vi vill undvika. Därför är det viktigt att vi håller en konstant kostnadsnivå. Den här förändringen vi gör nu möjliggör ju att vi kanske via schemaförändringar kommer åt fler tjänster. På det här sättet kan vi hålla i våra kostnader och samtidigt utveckla så att vi möter de behoven vi har.

Dagens Nyheter har ju en stark ekonomisk utveckling och gör en bra vinst. Finns det verkligen ett ekonomiskt skäl att göra en sådan här förändring?
– En anledning till att Dagens Nyheter har en stark ekonomi är att vi ständigt jobbar med kostnader och effektiviseringar. Det gör att vi kan hålla resultatnivån. Du vet ju själv hur det har fungerat genom åren på Dagens Nyheter med resultaten upp och ner. Detta handlar om långsiktigt arbete.

När räknar ni med att ni ska kunna gå över till 40 timmars arbetsvecka?
– Det vet jag inte. Vi har precis inlett MBL-förhandlingen.

Fler avsnitt
Fler videos