”Ingen kunde tro
att det var så här”

30 oktober, 2012

Samtal med Lars Christophersen, reporter på Sveriges Radio P4 Östergötland, berättar om överraskningarna i den stora SR-undersökningen om inkomstklyftorna i samhället.

SRs projekt ”Här och nu”, som är ett samarbete mellan SRs P4-stationer i Östergötland, Kalmar, Kronoberg och Jönköping, har resulterat i flera toppnyheter den senaste tiden. Genom inköpt statistik från SCB har man bland annat kunnat berätta om boendefrågor och hyresrätternas ställning på landsorten.

På tisdagen sändes den senaste nyheten sprunget ur projektet. Den handlar om inkomstklyftorna i samhället. P4 har kartlagt hur inkomsterna ser ut i olika delar av länet, och jämfört förändringarna sedan 1990. Du kan lyssna på reportaget här, eller hitta det under fliken ”P4 Östergötland Granskar” där det kommer att läggas upp i slutet av veckan.

– Jag blev överraskad av resultatet. Vi trodde ju förstås att undersökningen skulle visa att de rika har blivit rikare och de fattiga fattigare, och det visar den ju, men inte på det sättet jag trodde, säger Lars Christophersen till Journalisten.

I den första delen av undersökningen jämförs Linköpings fattigaste område med det rikaste, sett till inkomsterna. I Ekängen har medianinkomsten ökat från 15 000 till 30 000 kronor i månaden sedan 1990 (i dagens penningvärde). I Skäggetorp har medianinkomsten under samma period gått från 14 000 till mindre än 4 000 kronor i månaden.

– Jag trodde att de rika hade blivit ordentligt rikare och att de fattiga ändå hade fått någonting mer. Men så var det ju inte. De fattiga har verkligen blivit mycket fattigare. Många har smulats ned, säger Lars Christophersen.

– Det fick mig att fundera på vilka vi egentligen berättar om i medierna. Det finns en ny underklass i Sverige, som varken politiker eller medier pratar om eller med. Men genom det här projektet kommer vi närmare.

I reportaget tog Lars Christophersen med sig en Skäggetorpsbo till Ekängen. Mötet mellan turkiske sjukpensionären och före detta skräddaren John och villaförortsbon Eva blev inte heller som han trott.

– Man har väl sig själv närmast. Hans funderingar handlade inte om klyftan mellan honom och förortsdamen, utan om säkerheten i Skäggetorp och varför hans granne fick 1 000 kronor mer i sjukpension, berättar Lars Christophersen.

Var det svårt att få dem att ställa upp?
– Nja, egentligen inte. Jag åkte först till Ekängen och träffade två damer som var ute och gick med gångstavar, de ställde gärna upp och pratade om klyftorna. Sedan åkte jag till Skäggetorp. Den första jag pratade med där kunde ingen svenska, inte den andra heller, men han pekade ut en tredje, och han ställde upp.

I morgon onsdag sänds nästa del i undersökningen.

– Jag har intervjuat borgmästaren i Linköping och chefen för socialtjänsten. De var båda chockade över vad undersökningen visar. Ingen kunde tro att det är så här, säger Lars Christophersen.

Johannes Nesserjohannes.nesser@journalisten.se

Kommentarer

Det finns 5 kommentar på sidan.

---

Kommentera

Ditt namn *

E-post *

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Kommentar *

Verifikation av ord * (verifiera genom att använda ljud)

Skriv in bokstäverna som visas i bilden ovan. Om du inte kan läsa dem, skicka formuläret så kommer en ny bild att genereras. Ej versalkänsligt.

Inlagt av Kristina Wallstén tis, 2012-10-30 16:57

Det förvånar mig inte så mycket som det borde göra. Jag bor i Stockholm på västra Södermalm och har sett under de tjugo år jag har bott här hur mycket som förändrats. Var är de gamla tanterna och farbröderna numera? Att bo i en hyreslägenhet i innerstaden betyder idag att ständigt oroa sig för framtiden. Min man och jag är båda ett par och sjuttio år. Han arbetar fortfarande med talboksinläsning vilket är förutsättningen för att vi ska kunna bo kvar. Vi har bägge arbetat dels som konstnärer men också med många olika kvalificerade jobb under året-dock inte heltid utan på arvodesbas eller timlön. Det betyder garantipension vilket de flesta känner till är en mycket liten summa. Många skämt har dragits om 50-lappen per månad som vi nu ska "få"-och vad den är tänkt att räcka till?

• svara

Inlagt av Linda Åberg Luthman tors, 2012-11-01 10:57

Vi som lever mitt i denna fattigdomskarusell har länge anat att framför allt de nu styrande har haft en klar och tydlig agenda i sitt genomförande av det gamla klassamhället. Genom att bevaka arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringens utveckling så borde det inte vara någon nyhet att dessa "uppdaterade" system endast har haft ett enda syfte, att ytterligare fattiggöra en större del av befolkningen, genom att fattiggöras tvingas man till handlingar mot sin vilja och på så sätt tillfredställa statsmakten, för man har inget val. "Vill du ha din ersättning gör du som vi säger" är parollen. Alltmedan en elit av sällan skådat slag, en form av "Övermänniskor", Gudförklarat sig själva och lever ett liv som nog ingen av oss kan föreställa sig i vår vildaste fantasi! "Untermensch" servar " Ubermewnsch".

• svara

Inlagt av Glenn Möllergren tors, 2012-11-01 19:41

I P4 Stockholms del av SCB-statistiken framgår att ungefär 130 stycken postnummerområden, med sammanlagt 150 000 människor, fått se sina medianinkomster sjunka under perioden 1990 till 2010. När vi har jobbat med de här siffrorna - och vi har verkligen bara skrapat på ytan - så har vi ibland känt att vi bara har kunnat bekräfta något som "alla redan visste". Men när man kollar runt på vad som verkligen rapporterats så är det sällan det verkligen har kunnat fastslås att det är så här det ser ut: att klyftorna i allt från rot- och rut-utnyttjande till utbildning, barnfattigdom och inkomster har ökat så markant. Redan när vi rapporterade om rot- och rut-utnyttjandet, i våras, kunde vi konstatera att en kommun som Danderyd fick större del av rut-pengarna än hela Kalmar eller Kronobergs län tillsammans. Och: alla de här siffrorna finns nu publicerade på våra respektive webbsidor, så det är bara att gå in och hitta nya vinklar! Alla landets postnummerområden finns med, ofta i tio eller till och med 20 år långa mätserier. Glenn Möllergren SR Kalmar

• svara

Inlagt av Peter Hackman tors, 2012-11-01 20:29

Ja, vad ska man tro och hur är det? Detta måste vara ett av de konstigare sätt jag sett att mäta de här klyftorna. Inkomstutvecklingen i en viss stadsdel? Det är ju inte samma människor idag som 1990, inte ens samma kategorier av människor. Ekängen är, eller har varit, ett mycket expansivt område. 1990 fanns det knappast; 80% av bostäderna är byggda sen dess, nästan alla är villor och 2/3 av dem har 5 rum eller mer. Befolkningen har mer än femfaldigats fram till idag. Det handlar alltså till stor del om inflyttning av personer med god ekonomi och i arbetsför ålder. Andelen 65+ är idag 4%. Medelinkomsten per hushåll är c:a 600000 kronor enligt den färskaste uppgiften. Skäggetorp var istortsett färdigbyggt 1980 och består nästan helt av lägenheter. Det är stark in- och utflyttning, 15% eller mer per år och befolkningstalet är istortsett konstant. Medelinkomsten per hushåll var för ett eller två år sen 190000 kronor. Det vore förstås intressant att få siffror på hur befolkningsstrukturen ändrats under dessa 22 år - att den ändrats är klart - men den statistiken hittar jag inte. För en journalist borde det vara en smal sak. Enligt de senaste uppgifterna var 50% utlandsfödda, 18% arbetslösa (varav hälften öppet. 1,7 % i Ekängen), 16% understödstagare (0,1% i Ekängen) , 13% 65+ och 22% hade eftergymnasial utbildning (70% i Ekängen). Av detta drar jag inga slutsatser utom att man nog får använda andra mått. SCB redovisar inkomstutvecklingen i olika deciler och ger i mina ögon en mer begriplig, trovärdig och användbar bild. Det är skillnad på information och suggestion.

• svara

Inlagt av Ola H mån, 2012-11-05 15:54

Ett snyftreportage i härlig SR-anda. Häng inte ut de som bor i Ekängen men uppmärksamma gärna de som bpr i Skäggetorp och hur deras villkor är. Men börja alltid i andra änden - det heter alltid "rätt till jobb - till heltid etc". När man även kan utgå ifrån; "skyldighet att skaffa försörjning"

• svara