FOTO: Joakim Ståhl/SvD

”Under Strecket ger Svenskan digitala prenumeranter”

3 december, 2018

Samtal med Svenska Dagbladets essäsida Under Strecket fyller 100 i höst. Redaktören Ludvig Hertzberg berättar vilka texter som har en chans – och hur man skriver en bra essä.

Hundra år och 35 000 streckare. Vad förenar dem?
– Ja, det är sannerligen ett massivt arkiv, som speglar de senaste hundra åren på ett unikt och spännande sätt. Här finns verkligen lite av allt. Samtidigt finns det faktiskt en hel del som förenar dem alla. Sakkunskap, fördjupning, eftertanke, en lust att förmedla kunskap och göra det på ett sätt som gör den tillgänglig för en större allmänhet, gärna med ett personligt, essäistiskt tilltal. Och så präglas understreckarna av en kärlek till fakta och nyanser, här gäller det att kontextualisera och problematisera, snarare än att hastigt gripa tag i en åsikt i något pågående ställningskrig. 

Hur skrivs en bra essä, i några korta råd?
– För det första, innan man ens sätter igång och skriver, är det bra om man hittar en spännande frågeställning att utgå från. Så att man inte bara radar upp information, utan att först ha väckt och fångat läsarens intresse. Som författaren och streckarskribenten Fredrik Sjöberg lite skämtsamt har konstaterat apropå essäkonsten: bortsett från pengar, sex och bekantas tillkortakommanden finns det få ämnen där man kan räkna med läsarens villkorslösa uppmärksamhet. Så försök hitta en oväntad infallsvinkel. Balansera ett abstrakt resonemang genom att bjuda på som mycket konkretion som möjligt, och vice versa. Och på motsvarande sätt: att hänga upp texten kring en detalj kan vara mer belysande än att försöka säga allting som finns att säga om ett visst ämne. Var inte heller rädd att till exempel rama in en saklig och allmängiltig diskussion med någon självupplevd anekdot.

Hur ser dina dagar som redaktör ut?
– Oj. Ingen är den andra lik. Varje dag handlar det om nya saker, hela tiden får man läsa man nya skribenter, och varje enskild text kommer med sina egna utmaningar för mig som redaktör. Som ensam redaktör för avdelningen sköter jag i princip alla delar från ax till limpa: textbeställningar, korrekturläsning, rubriksättning, bildlösning, webbpublicering och sociala medier, korrespondens med skribenter och läsare. Administration till och med. I mejlkorgen är det ett ständigt inflöde av intressanta manuskript – främst beställt material, men även sådant som är resultatet av olika specialintressen. 

Hur ser proportionen mellan beställda texter gentemot förslag av skribenter ut?
– Dels bärs streckaren upp av en återkommande stab av skribenter från olika håll, förvisso ganska lös i konturerna, som ger en värdefull stadga åt avdelningen. Och dels är Under strecket för all del ett öppet forum, och jag får ständigt textförslag från hugade skribenter av de mest skiftande slag. Dagligen måste jag tacka nej till intressanta texter som egentligen håller önskad kvalitet, på grund av den hårda konkurrensen. Det är ju trots allt bara en streckare per dag. 

Hur sållar du?
– Jag ser gärna att Under strecket är så varierande som möjligt. Så olika ämnen som möjligt, så olika temperament och infallsvinklar som möjligt. Till sin natur är streckaren mer oförutsägbar än det mesta andra i en dagstidning, som mer omedelbart styrs av nyhetsflödet. Ju mindre förutsägbar, desto bättre. Så för att en text ska bli publicerad under strecket krävs dels att den är bra, och det i flera bemärkelser – initierad, välskriven, intressant, men också att den passar bra i mixen. 

Under jubileumsåret har Svenska Dagbladet digitaliserat och publicerat hundratals streckare, fria för alla att läsa. Hur har gensvaret sett ut?
– Det vet alla som har sysslat med arkivmaterial att det inte är det lättaste att hitta ett sätt att tillgängliggöra och aptitligt presentera gamla tidningsartiklar, dessutom på ett sätt som funkar i en digital miljö. Men jag är inte precis ensam om att tycka att den modell som vi tog fram, tillsammans med webbredaktionen, grafiken och våra digitala utvecklare, är ett fantastiskt sätt att guida till den guldgruva som streckararkivet verkligen är. Tack vare finansiering från Riksbankens jubileumsfond kunde vi rota i arkivet och hämta upp 350 särskilt intressanta streckare – det vi säga en procent av det totala arkivet – som vi alltså har återpublicerat på SvD.se. Vi har glatt oss åt att så många verkligen har gått in och botaniserat bland de tematiskt uppbyggda "artikelträden" på denna sida, och jag nås dagligen av läsare som uttrycker stor uppskattning över vi åstadkommit. Under strecket har under hösten tilldelats två hedrande priser, Lars Salvius-priset och Bild och ord-akademins Encyklopedipris, som säkert delvis kom oss till del tack vare denna satsning.

Hur ser framtiden för Under Strecket ut, tror du?
– Så länge Svenska Dagbladet fortsätter att existera kommer också Under strecket att göra det, det är jag övertygad om. Efter hundra år är streckaren en oskiljaktig del av Svenskans dna, och den är fortfarande flitigt läst i alla våra kanaler. På den digitala sidan ser vi dessutom hur eftersökta alla de streckare som ligger på webben fortsätter att vara, det har visat sig att den långa streckarsvansen utgör en väsentlig anledning till att folk tecknar digitala prenumerationer. Och i dessa dagar av fake news och Twitterbråk är det ju inte att undra på att det finns en stark efterfrågan efter eftertänksamhet, bildning och genomarbetade essäer.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Samtal med

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies