”Slå ihop presstödet med public service-skatt”

26 juni, 2014

Samtal med Förra året försvann 300 journalisttjänster i Sverige. Strax före midsommar försvann 150, på bara en vecka. ”Ingen vill prata om presstödet, men vi måste börja nu – innan det är för sent”, säger Expressens chefredaktör Tomas Mattsson till Journalisten.

Två dagar i rad, i söndags och i måndags, har Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skrivit helsidor i tidningen om presstödet.

Ska Expressen börja driva kampanj för ett utökat presstöd?
– Nja, det där låter som en branschtidningsvinkling. Men vi måste börja diskutera presstödet nu för det kommer att ta lång tid att förändra och vi behöver förändringar snart, säger Thomas Mattsson.

– Läget just nu, i juni 2014, är allvarligt. Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Stampen och Upsala Nya Tidning presenterade sparpaket om totalt över 150 journalisttjänster inom loppet av en vecka före midsommar. Det kommer att påverka kvaliteten och den journalistiska bevakningen.

– Det finns de som påstår att de kommer att kunna upprätthålla kvaliteten, men jag är av den kontroversiella åsikten att journalistiska resurser påverkar leveransen av journalistik. Självklart har det blivit lättare att jobba som journalist med hjälp av ny teknik, och vissa effektiviseringar har gått att göra. Men dagens mediehus är effektiva organisationer. Färre journalister ger mindre och sämre journalistik.

Han ser ingen överhängande fara för de stora riksmedierna, de flesta är lönsamma och starka, däremot är landsortstidningarna och regionalpressen mycket illa ute, menar han.

– Det finns inget som tyder på att den här utvecklingen inte fortsätter. Läget är dramatiskt och vi har inte nått en tipping point än. Först drar tidningarna ned på journalisterna och lokalredaktionerna, sedan på utgivningen och periodiciteten, sedan lägger man ner print och försöker bara köra digitalt. Vissa kommuner där även lokal-TV dragit sig tillbaka kommer att bli vita fläckar på mediekartan. Det är det scenario som jag ser framför mig. Det blir ett demokratiskt underskott.

Du vill lösa problemet med ett utvidgat presstöd?
– Jag gillar inte presstödet, det gör ingen, och det är ett problem för att få igång diskussionen. Tidningarna hoppas på en vändning som inte verkar komma och de som har presstöd vill inte prata om det för de kan förlora på ett nytt system, och de som inte har presstöd vill inte prata om det för de har en stark ideologisk identitet där statligt stöd inte är tänkbart. Alla har beröringsskräck.

– Men vad ska vi göra? Ska vi bara ge upp landsbygden? Ska vi sitta och titta på medan demonteringen sker? Fördelarna med presstödet överväger nu nackdelarna.

Du vill också slå ihop presstödet med en public service-skatt?
– Där har vi en part till som inte vill prata om detta, nämligen public service. De vill inte vara skattefinansierade eftersom de inte vill bli betraktade som statlig media. Men efter domen i Högsta förvaltningsdomstolen kan inte Radiotjänst ta ut TV-avgift för mobiltelefoner, datorer eller surfplattor längre – och det är ett hot mot public service finansiering. Lagen måste ändras, och då är frågan om man inte ska slå ihop stödet till pressen med public services finansiering – ett slags medieskatt.

Du anser att det är bråttom, varför då?
– De diskussioner som måste föregå en sådan här förändring kommer att ta flera år och då måste vi börja prata nu, för om några år måste detta vara genomfört. Finns det något annat förslag än det jag kommer med, så är jag beredd att lyssna på det och diskutera det. Men vi måste börja diskutera, säger Thomas Mattsson.

Johannes Nesserjohannes.nesser@journalisten.se