Skarp branschkritik mot nya mediestödsregler
Såväl TU och Publicistklubben som Journalistförbundet och MEFO har invändningar mot Myndigheten för press, radio och tv:s nya föreskrifter för mediestödet. ”Det blir subjektiva bedömningar av journalistik som en myndighet inte bör ägna sig åt”, menar TUs Thomas Mattsson.
Som Journalisten rapporterat har Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, föreslagit nya föreskrifter för mediestödet till allmänna nyhetsmedier (redaktionsstöd, vita fläckar-stöd samt utveckling- och innovationsstöd).
Idag var sista dagen att skicka in synpunkter på förslaget, vilket ett antal branschorganisationer samt enskilda gjort. Remissinstansernas kritik handlar framför allt om två områden i föreskrifterna:
Det första gäller ett nytt krav på ”ansvarstagande nyhetsförmedling” vid fördelning av mediestöd. Så här skriver MPRT i den förslagna paragrafen (2):
Med redaktionellt innehåll av hög kvalitet avses att mediet regelmässigt präglas av ansvarstagande nyhetsförmedling. Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanartill brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.
Tidningsutgivarna avstyrker ”bestämt” paragrafen.TU konstaterar att en genomgående ambition vid utformningen av statliga mediestöd varit, och bör vara, att så långt möjligt utforma dem med objektivt konstaterbara villkor och att undvika subjektiva bedömningar. Men MPRTs förslag innehåller vaga begrepp och definitioner som ger utrymme för just subjektiva bedömningar, anser TU.
– Vi förstår intresset av att motverka spridning av falsk och vilseledande information. Men det går knappast att definiera ”felaktig eller manipulerad information” på ett förutsebart sätt. I stället blir det subjektiva bedömningar av journalistik som en myndighet inte bör ägna sig åt, kommenterar TUs tf vd Thomas Mattsson.
Thomas Mattsson, Tidningsutgivarna, är kritisk till flera paragrafer i förslaget till nya föreskrifter för mediestöd. Foto: Tor Johnsson
Även Journalistförbundet vill stryka det föreslagna stycket. Enligt förbundet saknas det stöd för MPRTs tolkning att ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet” ska kopplas till ett sakligt innehåll. Förslaget skulle innebära en granskning av innehållet som kan liknas vid Granskningsnämndens prövning av public service-journalistiken – vilket det saknas lagstöd för, skriver Journalistförbundet.
Förbundet föreslår i stället att Mediestödsnämnden kan ta hänsyn till parametrar som antal anställda journalister och andel eget redaktionellt innehåll för att avgöra redaktionell kvalitet.
Även Publicistklubben är kritisk till skrivningen om ”ansvarstagande nyhetsförmedling”. Vad avses med ”bland annat”, vad är ”manipulerad information” och ”etablerad vetenskap och kunskap”? frågar PK.
Att i ett stödsystem föra in och pröva vad som är ”ansvarstagande nyhetsförmedling” riskerar att göra medier återhållsamma med att släppa fram forskare och debattörer med avvikande uppfattningar, skriver PK.
Gunnar Nygren, professor i journalistik.
Även Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik vid Södertörns högskola, har skickat in synpunkter på skrivningarna om redaktionellt innehåll. Nygren anser att det är tveksamt om en politiskt tillsatt nämnd ska bedöma vad som är felaktig information.
”I förlängningen ligger man farligt nära auktoritära regimer som definierar oönskat medieinnehåll som ’fake news’ ”, skriver Nygren.
Det andra problemområdet i de nya föreskrifterna är enligt flera kritiska remissinstanser att MPRT sedan 2019 lutar sig mot det frivilliga medieetiska systemet för att avgöra om ett nyhetsmedium följer god medieetisk sed. Den här skrivningen föreslås av MPRT i de nya föreskrifterna:
Om det allmänna nyhetsmediet är anslutet till det medieetiska systemet presumeras mediet uppfylla kravet på god medieetisk sed. Presumtionen kan brytas om det framkommer tydliga indikationer på att det allmänna nyhetsmediet inte följer de publicitetsregler och de bedömningar om god publicistisk sed som utarbetats inom det pressetiska systemet.
Att det självsanerande systemet används som en grundsten i MPRTs regelbygge är ”djupt problematiskt” och riskerar att undergräva trovärdigheten i det självreglerande systemet, anser Publicistklubben.
Medieetikens förvaltningsnämnd (MEFO), huvudman för det medieetiska systemet, är också kritisk till att mediestöd villkoras med följsamhet till god medieetisk sed.
”Det finns ett uppenbart problem i att staten/MPRT kan komma att lägga ansvaret för ett beslut om att avslå en ansökan om mediestöd på beslut från Mediernas etiknämnd. Hur många fällningar ska det kräva?
Det finns ett lika uppenbart problem i att ett politiskt missnöje över friande avgöranden i ME kan framkalla indirekta politiska krav om en styrning/påverkan av publicitetsreglerna som en förutsättning för mediestöd”, skriver MEFO i sitt yttrande.
Även TU kritiserar sammankopplingen mellan mediestödsförordningen och det självsanerande systemet.
– Det finns en risk att beslut i medieetiska nämnden blir till argument för eller emot mediestöd för olika aktörer, och det kan heller inte uteslutas att ett missnöje med frianden i nämnden orsakar politiska krav på ändrade publicitetsregler, menar Thomas Mattsson.
TU vill hellre ha en mildare skrivning i den aktuella paragrafen: Presumtionen kan endast brytas om det uppenbart framgår att det allmänna nyhetsmediet inte följer de grundläggande principer som medieetiken vilar på.
Sveriges Tidskrifter är som andra branschaktörer starkt kritiska till att medieetiken används som ett villkor för mediestöd.
"Det är milt uttryckt olyckligt att myndigheter ska pröva om medier 'följer god medieetisk sed', som mediestödsförordningen uttrycker det", skriver Sveriges Tidskrifter till MPRT.
Sveriges Tidskrifter föreslår att förskrifterna om medieetik i väntan på en ny förordning renodlas till: ”Om det allmänna nyhetsmediet är anslutet till det medieetiska systemet presumeras mediet uppfylla kravet”.
