Så granskar du Försvarsmakten

Försvarsmakten har 23 000 anställda, det är Sveriges näst största myndighet. Verksamheten är spridd över hela landet och omfattar många olika försvarsgrenar och stridskrafter. 

Josefine Owetz (bilden), som är chefredaktör på Officerstidningen sedan fem år, fick frågan från Medieinstitutet Fojo om hon ville vara kursledare för en utbildning för journalister som ville lära sig mer om Försvarsmakten och om att bevaka försvarsfrågor.

– Det var stort söktryck. Det har blivit tydligt att det finns ett kunskapsglapp på många redaktioner vad gäller de här frågorna. Som nyhetsreporter kommer du i kontakt med Försvarsmakten på ett annat sätt än tidigare. Frågor som rör försvaret har hamnat på dagordningen.

I kursen ingick bland annat studiebesök ute på förband, och gruppen besökte till exempel Blekinge Flygflottilj och Tredje Sjöstridsflottiljen i Karlskrona. 

Finns det fördomar om Försvarsmakten bland journalister?
– Många verkar känna att det kan vara svårt att intervjua officerare för att de använder språkbruk, termer och begrepp som man inte riktigt förstår. Språkbruket kan vara en skyddsbarriär från Försvarsmaktens sida, och det kan vara svårt för journalister att navigera i det och ställa följdfrågor.

Det gäller att hitta rätt intervjupersoner, menar Josefine Owetz. Försvarsmakten är en stor myndighet och det finns många experter inom myndigheten. 

– Om man får en förståelse för myndighetens verksamhet så vet man också bättre vem man ska kontakta. När Sverige skickade pansarskott till Ukraina skildrade SVT Norrbotten detta med pansarbataljonen i Boden, en pansarsoldat fick förevisa ett pansarskott. Det var briljant.

Det finns gott om kommunikatörer på en så stor myndighet som Försvarsmakten. 

– Mitt stalltips är att försöka undvika den centrala kommunikationsavdelningen och vända sig direkt till kommunikatörerna ute på förbanden. Har man väl börjat bevaka frågorna upparbetar man källor som man kan ringa direkt. Tips till journalister är att försöka komma ut och besöka verksamheten, fråga om du får vara med på någon övning eller någon daglig verksamhet som pågår. 

Försvarsmakten har haft många år av stora neddragningar, så frågorna har inte varit i mediernas blickfång på samma sätt, enligt Josefine Owetz.

Vad behöver man ha i minnet när man bevakar Försvaret?
– Det gäller att man har ett hum om hur verksamheten och organisationen är uppbyggd. Det är ju en myndighet så det finns mycket att begära ut, diarier till exempel. Den bevakning av andra myndigheter som finns har Försvarsmakten varit rätt förskonad från.

Att det är relativt få inom journalistkåren som gjort värnplikt nu för tiden kan vara en förklaring till varför många journalister inte vet särskilt mycket om Försvarsmakten, tror Josefine Owetz. 

Själv gjorde hon lumpen på Värnpliktsnytt.

– Där fick jag en grundläggande insikt i verksamheten. Det har betytt mycket för mig när jag påbörjade mitt yrkesverksamma liv. Det är nog en förklaring till varför jag hamnade här på Officerstidningen.

Hon rekommenderar journalister att läsa Försvarsmaktens årsrapporter och perspektivstudier.

– Det finns otroligt mycket läsning. Våga lägg tid på det. Då kan du också få en grundförståelse för termer och begrepp.

Försvarsmakten har en egen bra militär ordlista som man hittar på forsvarsmakten.se, tipsar Josefine Owetz.

– Den ordlistan är jag inne på då och då. Det är inte många som vet vad de olika begreppen innebär, säger hon och exemplifierar med termer som handlar om trupp: Pluton, kompani, bataljon, brigad, division. Det är bra att veta vilken som är störst. 

TT har också har en bra ordlista, även på engelska. 

– Det är många journalister som översätter fel, till exempel när det gäller vapen och ammunition. Det gäller att våga fråga om man inte förstår. 

En annan bra källa till information är försvarstwitter. 

– De som twittrar om försvaret är ofta hjälpsamma. Wiseman och Skipper är stora, de började som försvarsmaktsbloggare. Jägarchefen är också ett stort konto. Det är oftast en bra ton på debatten där. Det man möjligen kan raljera om är när det förekommer faktafel i medierna. 

Enligt Josefine Owetz är en vanlig uppfattning bland journalister att allt som är grått och flyter är korvetter, och att allt som är grönt är stridsfordon. Pansarskott och granatgevär är ett annat exempel där det ofta blir fel.

Tjänstegrader är också något som journalister behöver  bli bättre på.

– Överstelöjtnantsjukan, kallar jag det för. Joakim Paasikivi som förekommit ofta i medierna sedan Rysslands invasion av Ukraina, han är överstelöjtnant. Medierna älskar att prata om överstelöjtnanter, men det säger inte så mycket om vad vederbörande faktiskt gör. Det finns flera hundra överstelöjtnanter i Försvarsmakten. Man vill hellre få veta varför någon uttalar sig i ärendet, om det är en militär lärare på Försvarshögskolan, eller chef på Must (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten). 

Vilka blir utmaningarna när man ska bevaka Nato?
– Natomedlemskapet kommer att innebära en stor förändring för Försvarsmakten, och för Sverige. Man pratar om 200–250 officerare som ska bemanna Natostaber om några år. De här officerarna ska tas någonstans ifrån. Frågan om personalförsörjning blir viktig, det är brist på officerare redan nu. 

Att det ska ut många officerare får betydelse för det som händer här hemma, poängterar hon.

– Nu rustar ju alla försvarsmakter i Europa så det är inte helt enkelt att lägga beställningar. Det här är en upprustning som kommer att pågå de kommande decennierna. Vad behöver man göra avkall på här hemma? 

Att myndigheten tilldelas mycket mer pengar gör det extra viktigt att den granskas och bevakas, enligt Josefine Owetz. 

– Eftersom jag jobbar på en fackförbundstidning så tittar vi mycket på villkoren. Till exempel för utlandspersonal med URA*, det blir spännande att följa om det blir några förbättringar där.

Det är också bra att lära sig vad vi kan rapportera om journalistiskt utan att riskera att skada rikets säkerhet, menar hon.

– Men även att genomskåda när Försvarsmakten hävdar sekretess och ställa motfrågor som är relevanta. Allt är inte skyddsvärt.

En nackdel är att Försvarsmakten enbart lämnar ut handlingar på papper, inget skickas på mejl, berättar Josefine Owetz.

– De gör bara exakt det som de måste göra, vilket är ett otyg. Jag hoppas att det kommer att ändras framöver när allt fler journalister begär ut handlingar.

Håll koll på detta

• Försvarsmaktens budget och organisation.
• Det säkerhetspolitiska läget i närområdet.
• Grundläggande fakta om Försvarsmaktens uppdrag, samt beslut och omvärldsutveckling som påverkat detta de senaste åren.

Två tips från Owetz

• Hitta källor inom Försvarsmakten som du kan bolla med och stämma av frågor med.
• Det finns många försvarsmyndigheter som påverkar Försvarsmakten: Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket.
  Fortifikationsverket ansvarar för försvarets alla fastigheter.