Las-karusellen kan bli kongressens viktigaste fråga

I kristider tenderar Journalistförbundets kongresser att bli lugna tillställningar; ombuden uppvisar enighet och samförstånd när sparpaketen haglar och jobben försvinner. I goda tider finns det större utrymme för interna strider. Eftersom flera stora medieföretag håller på att minska sina kostnadskostymer talar det för att kongressen i Saltsjöbaden om två veckor blir samlande i stället för splittrande.

– Stormen rasar utanför förbundet den här gången, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert.

Till skillnad från förra kongressen alltså, då stormen i stället rasade inne i TCO-huset i Stockholm där styrelsen och kansliet satt samlade under förbundets digitala kongress. Det som väckte ombudens ilska den gången var framför allt förbundsstyrelsens beslut att säga ja till Las-överenskommelsen 2020.

När kongressen hölls 2021 hade konsolideringarna i mediebranschen skapat lugn och ro på arbetsmarknaden. Inga stora varsel hotade – och större vikt kunde läggas på förbundets interna liv. 2025 är situationen annorlunda.

– Det är tufft för många medlemmar och journalistiken i stort, och jag hoppas att vi ska kunna fokusera på de frågorna, även om vi naturligtvis ska diskutera interna frågor också, säger Ulrika Hyllert.

– Kongressen sätter ramarna för förbundets verksamhet, och visar vägen framåt. Vad vill vi i förbundet? Vilka är de viktigaste frågorna? Vi har stora utmaningar framför oss. Det som jag hoppas med kongressen, är att vi ska få den framåtriktningen och beslut som vi kan stå enade kring. Den strategi vi lägger fram handlar om de viktigaste framtidsfrågorna för journalistiken och förbundets medlemmar, där vi också valt att kalla den för det vi som förbund vill stå för: Så gör vi mediebranschen bättre.

En sak som talar för att kongressen blir en uppvisning i enighet är att det i motionsfloden finns ett stort antal förslag som rör journalisternas arbets- och anställningsvillkor där motionärerna och förbundsstyrelsen vill samma sak.

Kongressens kanske hetaste förslag återfinns i motion 54: ”Stoppa las-missbruket” som är undertecknad av den nybildade Vikarieföreningen, samt tio klubbar och sektioner inom public service och dagspressen.

Eftersom bemanningsföretagen i mediebranschen avvecklats de senaste åren, har las-karusellen börjat rulla med full kraft igen, särskilt i Stockholm efter att Bonnier News i januari lade ned sitt interna bemanningsföretag Marieberg Media.

Motionärerna vill att förbundet prioriterar frågan om att stoppa det systematiska missbruket av visstidsanställningar och föreslår att man utreder möjligheten att använda stridsåtgärder, det vill säga strejk.

I sitt svar på motion 54 öppnar förbundsstyrelsen för just det: ”När kollektivavtalet löper ut kan förbundsstyrelsen besluta om varsel och stridsåtgärder utifrån de krav som förbundet yrkat på i avtalsförhandlingarna – den möjligheten har alla fackförbund.”

I fredags överlämnade Journalistförbundet sina avtalskrav för dagspress och public service till Medieföretagen i årets avtalsrörelse, bland dem tre krav rörande visstidsanställningar/programanställningar. I sitt motionssvar skriver förbundet att yrkanden om visstidsanställningar kommer att finnas på samtliga kollektivavtalsområden i avtalsförhandlingarna 2025.

Under avtalskonferensen i höstas framstod OB-tilläggen som den tydligaste stridsfrågan för förbundet i avtalsrörelsen, men nu är det i stället Las-karusellen som hamnat i fokus. Är förbundet berett att gå ut i konflikt för första gången sedan 2007 – och för vikarierna? I förbundets uttalanden kring frågan låter det så, och genom försäljningen av fastigheten på Vasagatan för cirka 200 miljoner kronor är konfliktkassan stinn. Men klubbföreträdare som Journalisten talat med tror att det sitter hårt inne så här i nedskärningstider och efter 18 år av fred med Medieföretagen.

– Journalistförbundet har gått ut i konflikt både 2004 och 2007 i frågor som rör visstidsanställda. 2004 handlade det om att stoppa missbruket av las och hur dåvarande anställningsformen på public service ”projektanställning” användes. 2007 handlade kampen om att hålla borta en ny visstidsanställningsform som arbetsgivarsidan ville ha in utöver de som redan fanns, säger Ulrika Hyllert.

– Så det finns ett givet svar på om förbundet kan gå ut i konflikt för missbruket av las och staplande av visstidsanställningar. Vi har gjort det förr och vi kan göra det igen.

Så är det aktuellt i år?

– Vi kan gå ut i konflikt för alla frågor som regleras i våra kollektivavtal. När det inte är avtalsrörelse har vi fredsplikt. Men om, när och för vad förbundet ska varsla om konfliktåtgärder är en fråga för avtalsdelegationen och förbundsstyrelsen. Det har givetvis diskuterats konflikt i avtalsdelegationerna sedan 2007 när vi var ute i konflikt senast, det finns många avvägningar att göra när det gäller att varsla. Än så länge är kraven precis överlämnade för dagspress och public service, övriga tre avtalsområden kommer lite senare. Så det är alldeles för tidigt att säga något om konflikt än, mer än att vi alltid kommer att vara redo för konflikt, det är ju vårt starkaste vapen.

En annan het fråga på kongressen är förstås AI, som tas upp i hela fyra kongressmotioner.

Dagspressdistriktet i Stockholm och journalistklubbarna på Expressen och Bonnier News Local Mälardalen vill att förbundet tar initiativ till ett moderniserat teknikavtal avseende AI samt tar fram råd till klubbar rörande bland annat AI och upphovsrättsliga frågor. Dessutom vill motionärerna att Journalistförbundet ”ska verka för att medlemmarna inte fråntas makten över sin röst och sin uppenbarelse, det senare avseende video och bild”, mot bakgrund av att redaktioner har börjat skapa AI-röster som låter som deras egna medarbetare. I svensk lagstiftning är rätten till den egna rösten och bilden svag.

Journalistklubben på SVT vill att förbundet verkar för att värna den journalistiska kvaliteten i AI-produktion medan SRs journalistklubb vill att förbundet inrättar ett AI-råd.

Den största avtalsfrågan sedan inflationen sköt i höjden för tre år sedan har varit lönerna och ersättningarna. Tre av motionerna rör olika aspekter av journalistlönerna, bland annat om att förbättra löneutvecklingen för journalister efter att de fyllt 45 år och att lönenivåerna ska bli likvärdiga med andra jämförbara tjänstemannayrken.

Två av motionerna, från Stockholms dagspressdistrikt respektive intresseföreningen för Förlags-, organisations- och offentliganställda journalister (FOOJ), handlar om arbetstidsförkortning.

En sak som talar emot att det blir en lugn och enig kongress är att så många som hälften av de 56 motionerna som klubbar och enskilda medlemmar skickat till kongressen rör interna frågor. Förra kongressen var antalet motioner som rörde förbundsinterna frågor färre, och utgjorde en mindre andel av det totala antalet motioner. Här finns till exempel krav på återinförande av det fysiska presskortet (tre motioner), på sänkta medlemsavgifter (tre motioner) samt kritik mot förbundets organisation och ekonomi (sju motioner).

Några motioner från Frilans Riks riktar skarp kritik mot förbundsstyrelsen och kansliet. I motion 48 yrkar Frilans Riks styrelse att förbundsstyrelsen utser en kassör med ekonomiska kunskaper, som man menar att det finns behov av mot bakgrund av bland annat turerna kring förbundets fastighet på Vasagatan i Stockholm, hur förbundet har skött upphovsrättsmedlen och ”återkommande ifrågasättande av och oförståelse för den frilansfackliga ekonomin”.

Förbundsstyrelsen menar att hela styrelsen tar det ekonomiska ansvaret men att det operativa ansvaret ligger på professionella tjänstepersoner på kansliet, och skriver i sitt svar på Frilans Riks motion 48 att förslaget vittnar om ”oförståelse för olika roller och mandat i en idéburen organisation.”

Det är väl ändå ett ganska ampert motionssvar till en fackklubb?

– Målgruppen för svaren på motionerna är inte bara de som har skrivit motionerna, utan alla ombud. Då blir det viktigt att vi är raka och tydliga med att vi faktiskt tycker att det här handlar om en oförståelse, ett missförstånd. Annars blir vårt svar ganska obegripligt. Ombuden behöver få veta hur förbundet har funkat i den här frågan, och hur andra organisationer brukar funka. Det kanske är lite rakt på sak. Det hoppas jag att motionärerna kan ta, säger Ulrika Hyllert.

Hur är stämningen mellan Frilans Riks och förbundsstyrelsen?

– Jag tycker att den är bra. Jag hade senast för några veckor sedan ett möte där vi diskuterade hur vi ska samverka kring lokala frilansavtal. Sen är vi ett förbund där man kan ha starka åsikter och uttrycka dem. Det betyder inte att det är dåliga relationer för det.

Ytterligare en faktor som talar för att kongressen kan bli bråkig är att några av förbundsstyrelsens propositioner till kongressen handlar om en maktförskjutning – från kongressen till förbundsstyrelsen, något som inte borde ligga i kongressens intresse.

Förbundsstyrelsen föreslår bland annat att medlemsavgiften ska beslutas av styrelsen i stället för av kongressen, vilket Journalisten berättat om tidigare.

Dessutom föreslår styrelsen att kongressperioden förlängs från tre år och sex månader till tre år och nio månader, samt att en utredning tillsätts med sikte på att hålla kongress regelbundet på hösten, så att den inte krockar med avtalsrörelsen. Det torde i sådant fall innebära ytterligare en förlängd kongressperiod till fyra år. Även nomineringstiden förlängs från en månad till sex veckor före kongressen, enligt förbundsstyrelsens förslag.

Förbundsstyrelsen föreslår också att antalet kongressombud sänks från 91 till 71 och att deadlines för motioner förlängs till fyra månader före kongressen.

Förbundsordförande Ulrika Hyllert tycker inte att förslagen skulle leda till en maktförskjutning i förbundet:

– Det är förbundsstyrelsens ansvar att se över organisationen och ekonomin och lägga fram förslag så att kongressen har möjlighet att börja diskutera den typen av frågor. Det är min utgångspunkt. Vi vill stärka ombuden och kongressens inflytande och därför har vi satsat på en särskild kongresskola och mer kommunikation till ombuden, så att de ska kunna ta till sig handlingarna på ett bra sätt och påverka bättre när de väl är på plats, säger Ulrika Hyllert.

– Vi har som styrelse fattat beslut om att minska våra egna kostnader och har förslag på kongressen om det. På årets kongress krymper dessutom förbundsstyrelsen med en ledamot efter beslut på förra kongressen. Inriktningen är hela tiden vad som bidrar till mest medlemsnytta.

Att förbundsstyrelsen föreslår 20 färre kongressombud till kongressen 2028 beror på att antalet medlemmar har minskat med ungefär en tredjedel de senaste 25 åren, och att det därför är logiskt att även ombuden blir färre.

– Med vårt förslag är det samma antal medlemmar per kongressombud som runt år 2000.

Att förbundsstyrelsen vill kunna besluta om medlemsavgiften handlar om att snabbare kunna justera intäkterna.

– Det finns flera motioner som handlar om att sänka medlemsavgiften, men med de kostnadsökningar vi har sett sedan förra kongressen är det inte möjligt om vi ska behålla samma verksamhet och vara ett starkt förbund. Medlemsavgifterna är vår huvudsakliga intäkt, det är de intäkterna som gör att vi kan genomföra de beslut som fattas och leva upp till de förväntningar som finns på förbundet, med allt från stöd till förtroendevalda och medlemmar till opinionsbildning kring vikten av trovärdig journalistik. Avkastningen från intäkterna från fastighetsförsäljningen skulle kunna användas för att hålla nere medlemsavgiften, men den försäljningen har skett så nära inpå kongressen så vi har inte hunnit räkna på det. Om vi ser att ekonomin plötsligt tillåter en avgiftssänkning vill vi kunna genomföra den så snabbt som möjligt och inte behöva vänta till nästa kongress 2028, och då måste förbundsstyrelsen ges möjlighet att sänka avgiften. Förbundsstyrelsen har ingen annan uppfattning än att vi ska ha en så låg medlemsavgift som möjligt.

En förlängd kongressperiod medför väl ändå att kongressen förlorar makt?

– Det är bara av rent praktiska skäl vi vill kunna lägga kongresserna lite senare på hösten än första veckan i september, så att vi ska hinna förbereda kongressen efter sommaren. Vi vill också undvika att kongresserna hamnar samtidigt som avtalsrörelsen, som det är just nu. Men det finns andra sätt som medlemmarna skulle kunna få mer demokratiskt inflytande mellan kongresserna, genom andra sorters möten, kanske ett klubbordföranderåd eller förbundsråd till exempel. Vi vill gärna kunna förankra och stämma av frågor även mellan kongresserna. Där tycker jag att vi kan bli bättre och det vill jag gärna utreda under kongressperioden.

I motion 2, inskickad av Jan Mosander, yrkas att kongressen beslutar att vägra ansvarsfrihet för ledamöterna i Journalistförbundets och Tidningen Journalisten ABs styrelse som ”medverkat till den opåkallade hemliga överenskommelsen” om avgångsvederlaget till Journalistens avgående vd och chefredaktör 2022.

Förbundsstyrelsens svar är kortfattat, att eftersom det handlar om en ansvarsfrihetsfråga hänvisar man motionen till granskningsutskottet – som är ett utskott som kommer att utses av kongressen för att granska förbundsstyrelsens arbete under kongressperioden.

Kommer granskningsutskottet att kunna ta del av alla handlingar när det rör ett personalärende?

– Om granskningsutskottet har en fråga och vill prata med mig så försöker jag vara så öppen som jag kan. Just i den här frågan har jag blivit intervjuad och fått tuffa frågor i både Journalisten och i Medierna i P1. Det är en fråga som har – verkligen – varit granskad i offentligheten, av journalister. Jag vill vara så öppen jag kan, men det är ändå reglerat vad man får och inte får säga när det rör en enskild person. Sen har vi också både förtroendevalda revisorer och auktoriserade revisorer som har i uppgift att undersöka hur medlemmarnas pengar används och verksamheten sköts. De har ju verklig insyn. Revisorerna har inte haft några synpunkter utan rekommenderar ansvarsfrihet. Vi har många kontrollinstanser i förbundet för den här typen av frågor, där inte alla kan ha insyn i allt.

Uppdatering: Förbundsstyrelsen har den 24 februari ändrat sitt yrkande att hänvisa motion 2 (om beslutet om avgångsvederlag till Journalistens tidigare chefredaktör) till granskningsutskottet. I stället föreslår förbundsstyrelsen att motionen hänvisas till ”auktoriserad revisor att besvara på kongressen”.