Så avslöjar du Kremls lögner

Vill vi ha en kritisk debatt eller en lydig spridning av lögner? 
Per Enerud (bilden) ställer frågan på sin spets. Han har de senaste åren trängt in i vad det är för lögnaktiga berättelser som sprids, särskilt digitalt. På Journalistfondens kurs Hur främmande makt kan påverka valet? berättade han särskilt om desinformationen från Kreml. 

Det är enligt Per Enerud vissa berättelser som ständigt går igen: 

• Hotade värderingar, som att julen kommer att förbjudas.
• Det förestående sammanbrottet.
• Den hotade självständigheten.
• Eliten mot folket, den stora konspirationen.
• Oligarkerna i Sverige, ett narrativ rotat i Sverige på 1940-talet, med Wallenberg och Bonnier och nu är det Greta Thunberg.
• Haha-propaganda, som förlöjligar motståndarna.
• Russofobi, reducerar all kritik till en fråga om psykisk hälsa. 

Annons

Men varför ägnar Ryssland sig åt detta? Enerud menar att det finns flera orsaker:
• De marknadsför en idé om Rysslands rätt till inflytande, Rysslands intresse, Rysslands forna storhet som bygger på en föreställning om att världen ringaktar dem.
• Stärka hemmafronten, ”vi är omgivna av fiender”.
• Stärka Kremls legitimitet utomlands, ”vi står emot USA-imperialismen”.
• Landet har goda erfarenheter av att sprida förvirring och öka polariseringen. 

– Ryssland tror att om alla säger och tycker samma sak så skapar det en stark stat, men en demokrati med många åsikter som bryts gör staten starkare. Historien visar att enighet inte är styrka, säger Per Enerud.

Han betonar betydelsen av att skilja på värdeomdömen och desinformation. I en demokrati är själva poängen att vi tycker olika. Desinformation däremot handlar alltid om att någon genom att hitta på, förvränga eller sätta i fel sammanhang försöker skaffa sig fördelar. 

Ryssland använder flera kanaler för att nå ut med sitt budskap. Det är de statliga ryska kanalerna: RT (finns på 5-6 språk) Sputnik (finns på 30 språk), RIA. Den ryska staten ger i runda slängar en miljard euro (cirka tio miljarder svenska kronor) till sina medier. Ryssland arbetar med flera typer av kanaler: vissa som är direkt statskontrollerade och som agerar öppet, och andra som döljer sina kopplingar till ryska staten eller Kremlnära oligarker. RT.com och Sputnik är öppet ryska, medan sajter som South Front och Strategic Culture Foundation döljer sin koppling till ryska intressen. Ryska staten försöker även utnyttja olika aktivistgrupper för att få ut sitt budskap. 

– Sverige befinner sig i periferin. Men det handlar om att sprida en deformerad Sverigebild med hjälp av falska urval av nyheter, säger Per Enerud. Sveriges roll i narrativet handlar om migration, moralupplösning, militarism. 

För att känna igen hur lögnerna ser ut, kan man titta på de exempel som East Stratcom Task Force tagit fram och kartlagt på euvsdesinfo.eu. Där hittar man också 200 dokumenterade fall som handlar om Sverige. 

Rasmus Nielsen är vd på RISJ, Reuters Institute for the Study of Journalism. Han har bland annat studerat mottagarna av falsk information, vilket han berättade om på samma kurs.

Enligt institutets undersökningar oroar sig 53 procent av de som är på nätet för falsk information. 

När man frågar, så vet användarna mycket väl vad en riktig nyhet är, till skillnad från en falsk. Nyheter beskriv som professionella, korrekta, relevanta, tydligt kommunicerade och rättvisa. Och på frågan om vilka man tycker ska rensa eller bemöta den falska informationen som flödar på nätet och i sociala medier, svarar 75 procent att det är publicisternas sak, 71 procent tycker att plattformarna ska lösa det och 61 procent att det är myndigheternas ansvar. 

Medier och journalister har alltså ett stort ansvar.
– Journalistik spelar roll, konstaterar Rasmus Nielsen.

De flesta människor är skeptiska mot den information de tar del av. De har lägre förtroende för nyheter på sociala medier, men litar generellt sett mer på nyheter.

Ändå lämnar människor sin skeptiska hållning ibland och delar eller litar på desinformation. Enligt RISJ hittar man på tre olika anledningar till det:
1. Identiteten är starkt knuten till en grupp; till exempel alternativ medicin, rasism, misogynitet.
2. Man litar på en elit; till exempel en influencer som sprider falsk information.
3. Innehållet i medier förstärker desinformationen.

Publicisters viktigaste roll är att alltså att undvika att förstärka missinformation och desinformation. 
– Men man måste också ha med sig att falska nyheter/information är en väldigt liten del av vad som finns på internet. Konsumtionen av korrekta nyheter kontra inkorrekta är 100 mot 1. säger Rasmus Nielsen. 

Enligt de studier som görs sker det en förändring av den falska informationen, men institutet har inte kunnat se att det sker en direkt volymökning.

Har du upplevt någon påverkanskampanj eller desinformation under kriget i Ukraina?

Isabelle Swahn, nyhetschef P3 Nyheter: 
– Det sprids mycket missinformation och desinformation på sociala medier just nu. P3 Nyheter har dels fått frågor från lyssnare om vad som egentligen stämmer, efter att de själva stött på material i olika forum, dels många samtal från personer som utger sig för att vara vanliga lyssnare som vill framföra ett statligt ryskt perspektiv på kriget i Ukraina där uppgifterna antingen inte är verifierade eller direkt felaktiga. Jag kan inte säga att det är en påverkanskampanj men samtalen är fler än normalt. 

Pia Lobell, redaktionschef Skånska Dagbladet: 
– Det har vi inte. En anledning är nog att vi som lokaltidning inte har så stort internationellt fokus. Vi skriver mer om hur situationen hanteras här, i vårt spridningsområde, om flyktingar som kommer hit, hjälpinsatser som utgår härifrån och så vidare.

Kristin Södrén Sjögren, nyhetschef Expressen TV:
– Det jag i mitt arbete framför allt sett är videor tagna ur sin kontext. Men också missvisande eller manipulerade bilder och klipp – eller tvärtom: filmer som påstås vara falska men är verkliga. Ryssland står för en intensiv propagandakampanj, men det har också från ukrainskt håll cirkulerat många videor med oklar bakgrund som påstås visa civilbefolkningens mod och som fått stor spridning.

Så jobbar desinformatörer

• Whataboutismen: Flyttar fokus från frågan.
• Måste höra andra sidan, ett argument för att skapa falsk balans.
• Sprider konspirationsteorier om bland annat "den djupa staten"  
• Sprider grundlösa påståenden utan bevis. 

Så kan du avslöja lögnen

• Leta mönster.
• Vad ser vi i själva meddelandet?
• Leta efter datum, är det ett bildmontage? Finns det mönster eller ord som känns igen från annan desinfomation? Finns det kommentarer som känns igen, hur används citattecken? 
• Titta på till exempel whois.iis.se, Eurostat, euvsdesinfo.eu, Trendolizer.
• Vem delar? Kan vi hitta ett mönster, sökmotorer, språkfel, nyckelord, källor?