Gå direkt till textinnehållet

Ryssland: Medielagen förbjuder journalistik

Journalister som bevakar valet i Ryssland får inte kritisera politiker som ställer upp. Då kan staten stänga redaktionen tills valet är över.

Journalister som bevakar valet i Ryssland får inte kritisera politiker som ställer upp. Då kan staten stänga redaktionen tills valet är över.

Först den 7 november får ryska medier börja rapportera om parlamentsvalet. Då är det en månad kvar till valet. Enligt de regler som det ryska parlamentet, duman, antog i somras är det förbjudet att bevaka valrörelsen tidigare. Fram tills dess ska politikerna själva fritt få bedriva sina kampanjer.

Omfattande regler beskriver hur rapporteringen får ske. Om två kandidater har valmöte måste båda bevakas lika mycket.

Medierna får inte värdera, analysera eller kommentera politikernas insatser. Det räknas som förbjuden agitation. Det är inte heller tillåtet att påminna om tidigare brutna vallöften när politiker kommer med nya.

Centrala valkommissionen, som övervakar rapporteringen, har gett ut en broschyr riktad till journalister, med 113 frågor och svar om vad man får och inte får. Broschyren förbjuder allt som kan kallas normal journalistik.

Men redaktionerna bryr sig inte så mycket om detaljerna.

– Lagen är omöjlig att förklara och omöjlig att följa, säger Aleksej Venediktov som är utgivare för radiostationen Echo Moskvy.

Den som bryter mot en bestämmelse i vallagen riskerar en varning av valkommissionen. Efter tre varningar stängs tidningen eller stationen tills valet är över.

Statligt bolag

Echo Moskvy är sedan 1991 en av de fria medierösterna i den ryska huvudstaden. Tidigare ägdes den av Vladimir Gusinskijs bolag Media-Most, som också ägde oberoende TV-stationen NTV. När han tvingades sälja sina medier 2001 togs aktierna över av det stora statliga bolaget Gazprom, hårt kopplat till den politiska maktens allt hårdare nypor.

Journalisterna har begärt att få köpa ut Gazprom men inte fått besked. Och Venediktov verkar kunna hävda sin självständighet.

Men vallagen påverkar även en självständig redaktion.

– Praktiskt taget varje morgon diskuterar vi på redaktionsmötet vad som bryter mot lagen eller inte, säger Aleksej Venediktov.

Lagen har stor psykologisk påverkan på journalistiken.

– Våra intervjuer har blivit mildare, det märker jag när jag går igenom dem i efterhand. Jag får säga till journalisterna att de inte ska vara rädda, utan intervjua som de gjorde tidigare, säger Aleksej Venediktov.

Ryska journalister har skäl att vara rädda. Politisk och ekonomisk makt är starkt sammankopplad. Kritiska reportrar och medier kan tystas med lagens hjälp eller genom ett telefonsamtal till ägaren. Eller med våld. Samma vecka som vi träffas mördades chefredaktören Aleksej Sidorov i ett knivöverfall utanför sitt hem i Togliatti. Under det förra kriget i Tjetjenien blev utgivaren på Radio Echo Moskvy misshandlad av okända.

Kritiserat tolkning

Tre journalister och 104 ledamöter i duman har begärt att lagen ska förklaras ogiltig. Tidigare har den ryske medieministern Michail Lesin kritiserat valkommissionens tolkning av lagen.

Allt detta får Aleksej Venediktov att hoppas att konstitutionsdomstolen faktiskt ska upphäva lagen före den 7 november.

– Jag tror att de får mycket svårt att förklara den konstitutionell, säger han.

Redan har lagen varit i full kraft vid bevakningen av guvernörsvalet i St Petersburg och i Tjetjenien.

Har Radio Echo Moskvy vad du vet brutit mot lagen?

– Få se, vi sänder nyheter varje kvart. Så jag skulle tro att vi bryter mot lagen cirka sex gånger i timmen, säger Aleksej Venediktov.

Om vallagen överlever konstitutionsdomstolen omöjliggör den inte bara en normal bevakning av parlamentsvalet den 7 december. Ännu viktigare är nästa års presidentval.

– Putin ser massmedierna som verktyg för att nå vissa mål. Om vi jobbar på privata medier så är vi verktyg för aktieägarna. Om vi arbetar på statliga medier så måste vi arbeta för staten. Han tror inte på mediernas frihet, säger Aleksej Venediktov.

Inte bara Putin har den uppfattningen. På statliga nyhetsbyrån Itar-Tass ligger böcker om och av president Putin framme i arkivet. Olga Levitskaja, specialkorrespondent på utrikespolitiska avdelningen, säger att vallagens krav på medierna i huvudsak är bra.

– Den tidigare valbevakningen har inte alls varit objektiv. Tidningar och TV-stationer har företrätt sina ägares intressen. Det har varit lögner och beställda artiklar där journalister fått pengar för att skriva vissa uppgifter. Det var inte heller någon oberoende journalistik, säger Olga Levitskaja.

Fler avsnitt
Fler videos