Pressklubben som inte finns

Pressklubben finns inte mer.
Det som var tänkt som en lokal för journalistmöten på Vasagatan har förvandlats till en affärsrestaurang, pressklubb blott till namnet.

För besökarna är det uppenbart. Och trist att behöva påtala. För vem vill paja stämningen i det välvilliga restaurangsorlet i en lokal som ägs av journalisternas eget förbund och drivs av en duktig, trevlig krögare?

Ändå måste orden formuleras och tryckas: Det finns ingen central svensk pressklubb. Det finns ingen mötesplats där journalister kan samlas i en otvungen miljö, läsa tidningar, göra intervjuer, träffa kollegor, köpa billig öl och mat.

Annons

Slipsar i majoritet

Vad som finns är Pressklubben, en affärsrestaurang i Journalistförbundets lokaler i Stockholm där dagens lunch kostar 95 kronor, (minus 10 kronors yrkesrabatt om man hinner dra upp journalistleget i tid), med kubanska Montecristo-cigarrer paraderande i sin humidor, och där herrar i kostym och slips dominerar omgivningen.

Den vind som svept över Pressklubben har likheter med de som blåst över Sverige sedan 80-talet: outsourcing, professionalism och marknadsorientering, som ska dra in mer pengar till förbundet. Närmare bestämt en dryg miljon om året.

Men mycket av ursprungstanken har därmed gått förlorad. Pressklubben startades på 80-talet av en stiftelse i den anrika men slitna Klosterpubens lokaler på Vasagatan 50. Under en tid drevs restaurang Greitz i ena delen av restaurangen, Pressklubben i andra. En subventionerad journalistdel och en lyxigare finkrog med gemensamt kök. Greitz nådde dock inte lönsamhet och därpå följde en tid av nysatsningar. En dörr öppnades mot gatan. Och stängdes samtidigt mot journalisterna. Längst bort från känslan av murrig murvelklubb drev lokalen när den var fiskrestaurang med inredning i vita kakelväggar, så fjärran man kunde komma från de tidlösa sunkhak där Klarakvarterens bohemiska murvlar vegeterade och journalistmyten vårdas ömt.

Idag har grundarstiftelsen slut på pengar.

Drivs enligt kommersiella villkor

Pressklubben drivs sedan ett drygt år på vanliga kommersiella villkor som en av den 44-årige krögaren Carl Jahns tre restauranger. Inredningen är behagligt modern, utan att vara brutalt minimalistisk. Krogen har fått låna kapital från det belgiska bryggeriet Duvel, och utgör en slags ambassad för den prestigefulla belgiska ölkulturen.

– Visa av tidigare felsteg har vi på senare tid försökt göra lokalen mysigare och hitta mer av journalistkaraktär. Totalt handlar det om drygt sexhundra kvadratmeter, så visst finns möjligheten att använda mer av lokalerna för rena klubbändamål, även om det skulle innebära lägre hyresintäkter, förklarar Hans Kilsved, kanslichef på Journalistförbundet.

– Krögaren har ett specialavtal som innebär att han i stället för att betala rent marknadspris får 20 procents rabatt mot att förbundet får procent på en del av vinsten. Det ger parterna ett gemensamt intresse av att stället ska gå bra, fortsätter Hans Kilsved.

Expressen-foton ska skapa murvelkänsla

Urban Brådhe, som sitter i Journalistförbundets råd för Pressklubben, berättar om svårigheterna med att förena kommersiell krogdrift med murvelklubb med hemkänsla:

– Visst, klubbkänslan har gått förlorad idag. Journalisterna är få och priserna höga. Men vi försöker återfå lite av atmosfären genom att vi har kommit överens med krögaren om att hänga upp en samling Expressenfotografier på väggarna, säger han.

Bilder på väggarna alltså.

Ändå är det knappast mer av yta, och fokusering på väggarnas dekor som skulle skapa en journalistklubb. Ty Pressklubben har idag inga funktioner, förutom ett tidningsställ, som antyder något annat än en affärsrestaurang i lokalerna.

Krögaren Carl Jahn, vittnar om svårigheterna att få lönsamhet och samtidigt utgöra klubb:

– Tidigare subventionerades stället av förbundet, och så är det ju inte längre. Det är både roligt och svårt att anpassa sig till journalisttraditionerna, men vi har i alla fall en anständig del av klientelet som är relaterad till tidningar och mediebranschen, berättar han.

Attraktivt läge

Lokalernas läge på Vasagatan är kanske för attraktivt för att försvara bruket som klubblokal och avstå en årlig miljon av medlemmarnas pengar. Men kunde man inte i så fall öppna en klubblokal i andra delar av huset, högre upp där hyran är lägre? Tre fyra rum, med Internet, aktuella tidningar, CNN och BBC på två skärmar, sandwichservering, billig öl och några sittgrupper för intervjuer.

– Jo, allt är förhandlingsbart. Vi har faktiskt hyresgäster på andra våningen som är på väg ut nu, så det är inte fel att diskutera sådana möjligheter, framhåller Hans Kilsved.

Paul Frigyes

pf@sjf.se

fakta: VAD TYCKER DU?Åsikter i ämnet kan mejlas till journalistensjf.se