Gå direkt till textinnehållet

Ny lag ska sätta fart på jämställdheten

Mellan en och åtta procent av löneskillnaderna mellan män och kvinnor anses bero på könsdiskriminering. För en kvinna med 20 000 kronor i månaden betyder det att hon går miste om 2 400 – 19 200 kronor om året. Den nya jämställdhetslagen tvingar arbetsgivarna att göra något åt saken.

Mellan en och åtta procent av löneskillnaderna mellan män och kvinnor anses bero på könsdiskriminering. För en kvinna med 20 000 kronor i månaden betyder det att hon går miste om 2 400 – 19 200 kronor om året. Den nya jämställdhetslagen tvingar arbetsgivarna att göra något åt saken.

Enligt Journalistförbundets statistik har kvinnliga journalister inom de flesta yrkesområden lägre snittlön än männen. Till följd av datorproblem är den senast tillgängliga statistiken från 1997 men med stor sannolikhet är tendensen likartad än idag.

För fyra år sedan tjänade kvinnliga journalister 92 procent av vad männen tjänade. Det innebär att manliga journalister i snitt hade 15 500 kronor mer i årslön än kvinnorna.

I fjol ökade lönegapet på TU-området med 0,8 procent till männens fördel. En anledning kan vara att fler män än kvinnor rekryterats som arbetsledare. På individplanet går det säkert att hitta liknande rationella förklaringar till att vissa män är bättre betalda, till exempel att de har större erfarenhet, längre utbildning med mera än den kvinnliga kollegan på stolen intill. Men även inberäknat sådana orsaker går det inte att komma ifrån att ett allmänt mönster tyder på att lön till viss del sätts efter kön.

Lagens skärps

Den första januari skärptes jämställdhetslagen så att arbetsgivarna fått ökat tryck på sig att åtgärda osakliga löneskillnader som beror på kön. Diskrimineringen ska undanröjas så snart som möjligt eller inom högst tre år.

– Arbetsgivare som inte gör det kan drabbas av skadestånd, uppger Luca Nesi, jurist vid JämO.

Journalistklubbarna har en viktig funktion i arbetet för mer rättvisa löner. Vid E&T Förlag, som ger ut bland annat Ny Teknik, är medellönen för manliga reportrar 30 905 kronor och för kvinnliga reportrar 28 626 kronor. Enligt journalistklubbens ordförande Eddie Pröckl är en av orsakerna diskriminering till följd av kön.

– Om det kvarstår omotiverade löneskillnader efter de förhandlingar vi just nu är inne i är det tänkbart att vi går vidare till centrala förhandlingar, uppger Eddie Pröckl.

Under förra årets löneförhandlingar plockade Göteborgs-Postens journalistklubb ut namn på 25 kvinnor som man ansåg var lönediskriminerade. Arbetsgivarsidan medgav bara könsdiskriminering i ett enda fall.

– Men jag tror att kvinnosatsningen ändå bäddade för att vi lyckades lyfta flera av kvinnorna lönemässigt, säger Bertil Guslén, ordförande GPs journalistklubb.

Av dem på GP som fick lönelyft med över 1 000 kronor i månaden var nästan samtliga kvinnor. Skillnaden i medianlön mellan GPs manliga och kvinnliga reportrar har krympt från 2 226 kronor per månad till 1 305 kronor.

Högre lön för kvinnor

På TT är situationen för ovanlighetens skull den omvända. Där är medianlönen för kvinnor 25 053 kronor per månad och för män 24 683 kronor.

Förklaringen är enligt Lars Larsson, fram till nyligen ordförande i TTs journalistklubb, den jämställdhetsplan som arbetats fram av ledningen och klubben.

– Den har varit till hjälp i förhandlingarna, säger Lars Larsson. Men det gäller att hela tiden vara observant på könsaspekterna i lönefrågor, det är ett ständigt pågående arbete.

Även företagsledningens attityd betyder mycket. För fem år sedan fick Eva Johansson fast jobb som reporter på Västerviks-Tidningen. Bakom sig hade hon utbildning från folkhögskolan i Skurup och 15 år i yrket.

– Vi var tre kvinnor på Västerviks-Tidningens redaktion. Samtliga män, förutom en kille på sporten, hade högre löner än vi. Jag tror det hängde samman med att vi var kvinnor.

Eva Johansson ifrågasatte saken flera gånger utan resultat. Hon anser att den tidigare ledningen inte var särskilt intresserad av att utjämna löneskillnaderna men saken ändrades i och med att tidningen fick nya chefer.

– Idag har jag samma lön som andra på tidningen i min ålder med likvärdig yrkeserfarenhet. Jag ser det som en seger för jämställdheten.

Motivera löneskillnad

Att bevisa lönediskriminering till följd av kön kan vara svårt. Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet, uppmanar den som misstänker diskriminering att tvinga arbetsgivaren att motivera löneskillnaderna.

– Det bästa sättet att undvika orättvisa löner är öppna diskussioner om löneskillnaderna, säger han.

Ragnar Forsén uppmanar klubbarna att använda sig av den nya jämställdhetslagen.

– Tidigare var lagstiftningen mer inriktad på att individen skulle driva frågan. Nu ger lagen de fackliga organisationerna en viktigare roll och verktyg för förändring, framhåller han.

sw@sjf.se

Fotnot:Siffran att upp till åtta procent av löneskillnaderna beror på diskriminering är hämtad ur löneskillnadsutredningen.

SVT på samma nivå som för fem år sedan

Kvinnor på SVT har i snitt fyra procent lägre lön än männen. Trots att företagsledningen säger sig satsa på jämlika löner är siffran exakt densamma som för fem år sedan.

Vid SVTs samtliga enheter har männen högre snittlön än kvinnorna.

Kvinnornas medianlön på SVT var i fjol 96 procent av männens. 1995 var siffran densamma. Mäter man den genomsnittliga löneskillnaden i kronor har den sedan 1995 ökat från 625 till 747 kronor per månad.

Siffrorna är hämtade ur en C-uppsats av Maria Larsson på sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Av hennes uppsats framgår att männen har högre medianlön än kvinnorna vid SVTs samtliga nio enheter. Det innebär att männen i snitt tjänar 8 964 kronor per år mer än kvinnorna. Det kan finnas en rad förklaringar, exempelvis att fler män är chefer. En annan orsak kan vara könsdiskriminering.

Maria Larsson har även delat upp de SVT-anställda i yrkesgrupper. I 29 av 44 undersökta yrkesgrupper hade männen högre snittlöner vilket är samma andel som fem år tidigare.

– Den främsta orsaken till löneskillnaderna vid SVT beror på att gamla värderingar hänger kvar, tror Maria Larsson.

Hon tycker att alla chefer på SVT borde utbildas i jämställdhetsfrågor och uppmanar till en årlig utvärdering av jämställdhetsplanen.

I SVTs jämställdhetsplan slås fast att lönediskriminering på grund av kön inte får förekomma och om det finns sådana skillnader ska de genast åtgärdas. Men likväl förekommer diskriminering, i alla fall om man ska tro Maria Brännström vid SVT i Umeå, tillika jämställdhetsombud för Journalistförbundet.

– Här i Umeå har vi just nu ett fall där en manlig anställd utbildades för att fylla tomrummet efter en barnledig kvinna. För det fick han nästan 2 000 kronor mer i lön. Och den ojämlikheten består även när barnledigheten är över för den mycket rutinerade kvinnan.

Enligt Maria Brännström förekommer det vid nyanställningar att manliga reportrar får en hundralapp eller två mer än sina kvinnliga kollegor, trots att reportrarna har jämförbar utbildning och ålder. Viktigast i nuläget tycker Maria Brännström är att SVT tar fram bra statistik.

– Det är nödvändigt om vi ska kunna se vad i lönesättningen som hänger samman med kön, erfarenhet, utbildning, kompetens etc.

SVTs personaldirektör Hariett Pontán framhåller att SVT ligger bättre till än många andra företag på arbetsmarknaden, där kvinnornas medianlön är 92 procent av männens.

– Vi har kommit så långt i vårt arbete för jämställda löner att vi nu måste ner på individplanet för att se om det finns orättvisor som måste rättas till, säger hon.

Hariett Pontán anser att det inte förekommer någon systematisk lönediskriminering vid SVT på grund av kön, men säger att det kan finnas enstaka fall. SVTs ledning håller på att utarbeta siffror för hur stora avvikelser mellan mäns och kvinnors löner som ska accepteras. Det innebär att lönen för två personer av olika kön men med likvärdiga arbetsuppgifter i framtiden högst får skilja ett visst antal procent.

sw@sjf.se

Nya jämställdhetslagen

Den nya jämställdhetslagen trädde i kraft den 1 januari i år. Det nya i den är att diskriminerande löneskillnader nu måste närmare analyseras och därefter åtgärdas.

Arbetsgivaren har fått större skyldighet att samverka med fackliga organisationer för att förbättra jämställdhetsarbetet. Alla centrala fackliga organisationer har fått möjlighet att vända sig till jämställdhetsnämnden och begära ett vitesförläggande om arbetsgivaren vägrar göra en lönekartläggning eller om den inte uppfyller lagens krav. Fackklubbarna har fått rätt att ta del av information om samtliga anställdas löner, om det behövs för att analysera löneskillnaderna. Tidigare kunde arbetsgivare vägra uppge vad de som inte var med i facket tjänade. Den nya lagen ger därmed större möjligheter att komma åt lönediskriminering även bland oorganiserade.

Fler avsnitt
Fler videos