Gå direkt till textinnehållet

”Mängden nya lagar gör att man inte vet vad som gäller”

Just nu går utvecklingen rasande fort i Ryssland när det gäller inskränkningen av press- och yttrandefriheten. En anledning till det är alla nya lagar som kommer, en taktik av Kreml, menar Johanna Melén, Sveriges Radios korrespondent i Moskva.

Journalisten har regelbundet rapporterat om det allt svårare läget för pressfriheten i Ryssland. Exempelvis gällande den lag som handlar om att individer nu måste registrera sig som ”utländska agenter” och ange det i sina publiceringar eller blogginlägg.

Johanna Melén är inne på sin andra sejour som Rysslandskorre för SR. Den första perioden gjorde hon 2011 – 2013, därefter arbetade hon som Östeuropakorre, sedan hösten 2020 har hon återigen Ryssland som bevakningsområde.

Johanna Melén befinner sig just nu hemma i Sverige på grund av coronarestriktionerna men berättar att hon ibland får känslan att man kan följa utvecklingen för den ryska pressfriheten i realtid.

– Jag satt nyligen och läste en artikel på nyhetsajten Meduza, en halvtimme senare kom en flash från Meduza som berättade att ryska myndigheter hade beordrat dem att ta bort samma artikel som jag just hade läst. Detta enligt en ny lag som förbjuder att uppmana till olagliga demonstrationer, som i det här faller planeras av anhängare till Navalny, säger Johanna Melén.

Lagarna som nu stiftas i en rasande fart har gjort det svårt till och med för henne att hänga med i vad det är som egentligen gäller. 

Många av lagarna beskriver hon som godtyckliga, de skrivs på ett sätt så att de kan tolkas lite hur som helst av myndigheterna. 

– Det har tilltagit de senaste månaderna med en rad nya lagar, exempelvis om vad man kan publicera på nätet och inte. Under demonstrationerna de senaste veckorna ser man också hur fler och fler journalister grips, ett uppmärksammat fall är chefredaktören som först dömdes till 24 dagars husarrest, ett straff som sen sänktes, säger Johanna Melén (bilden).

Det finns fler exempel bara från de senaste veckorna på hur tumskruvarna dras åt från Kreml mot medierna i landet. 

Exempelvis har den ryska radions version av Radio Free Europe bötfällts för att man inte har följt nämnda lagstiftning om utländska agenter. 

– Radio Free Europe skriver själva att de tillbringar flera timmar varje vecka i rätten numera, vilket är en annan aspekt på det här med alla nya lagar. Att man hindras i sitt huvudsakliga arbete för att man tvingas sitta i rätten hela tiden och dessutom döms till dryga böter.

Har du varit med om ett sådant tryck på medier under dina år som korre?
– Nej, det har trappats upp de senaste fem eller sex åren. Förr fanns det också en del större dagstidningar som agerade mer oberoende, som affärstidningen Vedomosti, som jag själv läste. Men den bytte ägare och fick nya mer Kremllojala ägare och nu är det en helt annan tidning. 

– Det här har också fått till följd att de journalister som vill göra ett riktigt arbete har fått det allt svårare att hitta arbetsgivare. Det gör att det poppat upp flera nya webbpublikationer dit många söker sig, men nackdelen är att de har ett begränsat antal läsare. Journalistiken når allt färre, fortsätter Melén.

Eftersom Kreml nu har börjat lägga allt mer fokus på sociala medier så kommer det också en rad nya lagar på det området som försvårar. Nyligen skärptes exempelvis straffet för förtal på sociala medier. Idag riskerar man två års fängelse. 

– Självcensuren ökar och det är också syftet. Man blir mer och mer osäker på vad man får skriva och inte. Det är också flera privatpersoner som har åtalats eller fängslats för vad de skrivit på sociala medier. Mängden med nya lagar gör att man inte vet vad som gäller längre. Det är ett oerhört stort tryck mot det fria ordet på många nivåer i Ryssland idag. 

Är det här tecken på att Putin är pressad? Eller på att han inte är rädd längre och vågar gå längre exempelvis när det gäller att stifta lagar? 
– Svårt att säga vad som är vad, det är en utveckling som egentligen har pågått sedan hans återtillträde som president 2012 som föregicks av stora demonstrationer. Innan det hade han varit premiärminister i fyra år och inför det valet drogs trumskruvarna åt allt mer. Då kom de första lagarna vi pratar om här.

Johanna Melén berättar också att de oberoende opinionsundersökningar som görs visar att stödet för Putin minskar, vilket också kan påverka utvecklingen när det gäller pressfriheten.

De delar av makten som traditionellt står nära Putin, som säkerhetstjänsten, polis och åklagarmyndigheterna, har också stort inflytande på bekostnad av de mer liberala krafterna inom landets maktapparat. 

Vad innebär utvecklingen för utländska frilansjournalister i landet, är det farligt?
– Än så länge har det inte fått större konsekvenser vad jag vet men det har på senare år funnits en tendens att statskontrollerade medier oftare tar upp det utländska medier rapporterar om. Man lyfter det så att det kan tolkas som att det är orättfärdigt kritiskt, och det kan såklart göra att man också som utländsk journalist blir osäker. Det är inte så trevligt att pekas ut på det sättet. Men på det stora hela är det här fortfarande något som drabbar inhemska medier och journalister. 

Är du rädd någon gång, och har du blivit utpekad?
– Jag jobbar oftast tillsammans med någon annan person, det kan vara en lokal journalist eller andra personer som man samarbetar med, som hjälper en att hitta intervjupersoner. I sådana sammanhang har jag kunnat känna att de blir rädda. De kan säga saker som ”Vad är det för bil som åker bakom oss?”. Själv har jag inte känt mig rädd, det är klart att jag som journalist har blivit bryskt utkörd från olika ställen men det har inte lett till några andra konsekvenser. 

Vilka frågor kommer vara viktigast för dig att hålla koll på framöver?
– Jag hoppas att reglerna kring corona lättar så snart som möjligt så jag kan åka tillbaka. Det är parlamentsval senare i år och det blir spännande att se vad oppositionen kommer göra nu när Navalnyj är fängslad. Jag vill åka runt i landet och prata med folk utanför storstäderna, det är lätt att man fastnar där. 

Johanna Melén bevakar även Belarus och Ukraina och andra intilliggande områden. Många drar också paralleller mellan det som händer med protesterna i Ryssland och det som redan hänt i grannlandet Belarus. 

– Det blir spännande att se vad Putin har för plan härnäst. När opinionssiffrorna dalar finns det alltid en känsla av att han kan hitta på något som ska få folket att sluta upp bakom honom, som 2014 med annekteringen av Krim.

Fler avsnitt
Fler videos