Läsarna har svårt att skilja på nyheter och annonser
Att skilja mellan nyheter och annonsmaterial i digitala medier är svårt. Det visar en studie om digital källkritik som utvecklats i samarbete mellan forskare och lärare i projektet Nyhetsvärderaren vid Uppsala universitet.
I undersökningen har 1 000 vuxnas och 500 ungas självuppfattning testats. De medverkande har fått titta på bland annat Aftonbladets och Expressens sajter och märka ut vad de tror är nyheter. Resultatet visar att endast en av tio kan bedöma vad som är en nyhet.
På Aftonbladets sajt, som var ett av exemplen, fanns bland annat en artikel som handlade om en dom i ett uppmärksammat mordfall. Där trodde 34 procent av de vuxna mellan 19 och 99 år att det var en annons. Av de unga, 15-19 år gamla, var det 15 procent som inte tyckte det var en nyhet.
– Att man har svårt att skilja på en annons och en nyhet är visserligen problematiskt, men det finns andra saker som är mer centralt, tycker Thomas Nygren, universitetslektor vid Uppsala universitet, som leder studierna. Till exempel att man har svårt att skilja på återrapporteringen av regeringens presskonferens, där den ena källan är Fria Tider och den andra är Sveriges Radio.
– De som har en vetenskaplig nyfikenhet är bättre på att avkoda rapporteringen och kan se att det är vinklat på något sätt. Den gruppen som har inställningen att det är mycket viktigt att ha tillgång till pålitliga nyheter och som inte har en uppblåst självbild om hur bra de är på att söka och granska information på nätet, är de som presterat bäst i testet.
– Det vi tycker är intressantast med forskningsresultaten är att det är en så tydlig skillnad mellan vad folk tror att de kan och vad de faktiskt lyckas med.
Att människor är duktiga på att hitta och dela information från etablerade medier, men är ganska dåliga på digital källkritik är enligt Thomas Nygren kanske det viktigaste att tänka på i Mediesverige.
– Vi kan inte förvänta oss att det enbart ska vara ett individuellt problem. Du orkar inte och du kan inte vara källkritisk hela tiden. Man behöver hjälp av professionella journalister.
På Aftonbladet tycker man att annonsmärkningen är tydlig som den är.
– Om man tittar på native-artiklar så annonsmärker vi väldigt tydligt både ovanför och under texten, och skriver ut under texten att ”Det här är inte en del av Aftonbladets redaktionella material”. Vi uppfattar det som väldigt tydligt, men den här studien visar ju att det här med källkritik och medievanor behöver diskuteras, säger Eric Rosén, biträdande redaktör på Aftonbladet.
– Vår uppfattning är att de flesta läsare ser skillnaden väldigt tydligt. Men det är en fråga man måste utvärdera hela tiden. Jag ser inte nu att det finns någon anledning att göra det ännu tydligare eftersom det är svårt att säga vad som skulle vara tydligare.
