Gå direkt till textinnehållet

Kommunal nyhetsbyrå skall bota medieskugga

Kommunerna i Västerbotten anser att de rikstäckande medierna är dåliga på att bevaka länet. Därför har de ansökt om 18 miljoner kronor från EU för att starta en nyhetsbyrå.

Kommunerna i Västerbotten anser att de rikstäckande medierna är dåliga på att bevaka länet. Därför har de ansökt om 18 miljoner kronor från EU för att starta en nyhetsbyrå.

I sin ansökan till EU skriver kommunerna i Västerbotten att bevakningen av länet har försämrats sedan många riksmedier lagt ner sina fasta redaktioner i norra Norrbotten. Genom att bilda nyhetsbyrån AC Media hoppas de fördubbla antalet artiklar som skrivs om länet.

Nyhetsbyrån, som skall ha sitt säte i Lycksele, skall enligt ansökan ha två anställda informatörer med ”journalistisk erfarenhet”. Nyhetsbyrån förslås ta hjälp av en professionell informationsbyrå för att lära sig skriva pressreleaser på ett sätt som väcker riksmediernas nyfikenhet.

Annons Annons

För att kunna förse nyhetsbyrån med bra tips skall varje kommun utse ett pressombud med ”bra nyhetsnäsa”. Dessa personer skall gå en grundkurs och lära sig leta rätt på bra nyheter som lockar rikspressen. Efter ett år skall det ordnas en mediekonferens med ”kända journalister och PR-folk” som skall lära pressombuden bearbeta journalister.

I ansökningen går man även igenom hur nyhetsbyrån konkret skall bära sig åt för att få in artiklar i rikstäckande medier. Affärstidningar vill omsätta allt i pengar, står det i ansökan. ”Därför skall det drälla av siffror. För att de skall skriva något om Västerbotten ska det handla om satsningar som ger stora konkreta order och ökar omsättningen”.

Morgontidningarna anses inte vara främmande för ”den exotiska norrlandsvinkeln” och till kvällstidningarna gäller det att föra fram ”lite udda företeelser och personer”, som exempelvis svenska mästerskapen i armbrytning.

TV svårflörtade

TV är lite mera svårflörtade och därför rekommenderas att nyhetsbyrån vänder sig till de regionala TV-kanalerna när de vill plantera en nyhet på riksnivå. Riksradion anses ha stor genomslagskraft och därför bör den bearbetas extra noggrant, enligt projektansökningen.

Beslutet om EU-pengarna kommer att tas av Länsstyrelsen i Västerbotten, inte av byråkrater nere i Bryssel.

Ansökningen avslutas med en uppmaning att medarbetarna bör välja miljövänliga transportmedel och miljöcertifierade hotell.

Förebild för kommunerna i Västerbotten är nyhetsbyrån Nytt från Öresund som startades som ett treårigt projekt när Öresundsbron öppnades. På hemsidan lägger de dagligen ut ett 15-tal ekonominotiser som gratis kan användas av tidningar, radio och TV. Huvudfinansiär och initiativtagare till nyhetsbyrån är Malmö-Lunds Byggmästareförening som varje år satsar 800 000 kronor.

Men även Malmö stad och Region Skåne (175 000 kronor vardera) ]samt Helsingborgs stad och Lunds kommun (75 000 kr) har pytsat in pengar i projektet. Nyhetsbyrån drivs som ett aktiebolag. Även Nytt från Öresund har som mål att bearbeta journalister på riksmedier.

– Vår målgrupp är medier utanför regionen. Det är inte meningen att vi skall förmedla nyheter till tidningarna i regionen. Det är de bättre på själva, säger redaktionschefen Jöran Svahnström, som tidigare jobbat som chefredaktör och VD för Svenska Nyhetsbyrån.

Jöran Svahnström tycker sig ha sett att riksmedierna skriver mer om Öresundsområdet och att mycket av materialet har sitt ursprung från Nytt från Öresund.

En rundringning till Dagens Industri, Svenska Dagbladet Näringsliv, Dagens Nyheter Ekonomi och A-ekonomi visar dock att ingen har hört talas om Nytt från Öresund.

Nyhetsbyrån okänd

Tidningar i Skåneregionen känner dock till nyhetsbyrån. Helsingborgs Dagblad använder deras nyhetsbrev för att få tips och uppslag för egna artiklar. Tidningen tar aldrig in hela notiser. Sydsvenska Dagbladet säger att de ytterst sällan använder nyhetsbyråns material eftersom det mest rör sig om referat från pressreleaser som även den får. Sydsvenskans redaktion anser att det snarare är så att Nytt från Öresund citerar Sydsvenskan och inte tvärt om.

Jöran Svahnström säger att han var mycket noga med att förklara för finansiärerna vid starten av nyhetsbyrån att de inte skulle blanda sig i skötseln för att få trovärdighet bland andra medier.

– Detta har vi lyckats med. Vi citeras som vilken annan nyhetsbyrå som helst, säger Jöran Svahnström.

Nästa steg är enligt Jöran Svahnström att vidareutveckla nyhetsbyrån och göra den tvåspråkig. Utredning pågår om att förlänga projektet fram till år 2006 och då få med sig Köpenhamn och Helsingör.

pj@sjf.se

Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt

Senaste numret

Journalisten nr 2 2026.
Annons Hat och hot är brott.