Gå direkt till textinnehållet

Johanna Jaara Åstrand: ”Jag är självkritisk till den ägarstyrning som vi har bedrivit”

Strax efter att Lärarförbundets kongress avslutades fick Journalisten en längre intervju med förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand om förändringarna på förbundets tidningsredaktioner. Hon hoppas nu att alla kan blicka framåt.

På fredagseftermiddagen avslutades Lärarförbundets kongress, som bland annat fattade beslut om en protokollsskrivning om förbundstidningarna, där det framgår att journalisterna är fria att granska förbundet.

Strax efter kongressens avslutning fick Journalisten en intervju med förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand om kritiken mot förbundsstyrelsen från bland andra den avhoppade tidningschefen Annica Grimlund, och vad styrelsen egentligen ville uppnå med sitt beslut om ett nytt redaktionellt program i december 2017. Det är första gången sedan innan beslutet fattades som hon ställt upp på en intervju i Journalisten.

Vad säger du om kongressens beslut om tidningarna?
– Kongressen bekräftar ju det beslut som förbundsstyrelsen tog för ett år sedan. Det känns förstås riktigt, riktigt bra, säger Johanna Jaara Åstrand.

Har du lyssnat på vad ombuden sagt i debatten?
– Självklart, vi lyssnar på alla debatter och alla åsikter. Och det var ingen tvekan om att förbundsstyrelsens beslut har en övervägande majoritet av kongressen.

Vad händer nu, är det något mer ni tänker kring hur tidningarna ska arbeta?
– Den utveckling kansliet har påbörjat för utökad digitalisering, ökad medlemsnytta och klokare användning av medlemspengarna kommer att fortsätta.

Vad tycker du om bevakningen som har varit av konflikten mellan tidningarna och kansliet och förbundsstyrelsen, även i tidningen Journalisten?
– Jag tycker att händelseutvecklingen är olycklig, men har förståelse för den och jag hoppas verkligen att vi kan blicka framåt nu och fokusera på att göra riktigt bra medlemstidningar i Lärarförbundet.

Journalisterna på Lärarförbundets tidningar var upprörda över din debattreplik i DN, där du menade att de inte klarade uppdraget med digitaliseringen. Vad säger du om det?
– Det är absolut inte medarbetarna som jag kritiserar, utan jag är självkritisk till den ägarstyrning som vi har bedrivit. Nu tar vi ett stort ansvar för att ge de förutsättningar som behövs både för en bättre digitalisering av tidningsavdelningens verksamhet men vårt beslut omfattar ju hela förbundets verksamhet, och också att ge tidningarna ett förnyat uppdrag. Det är ägarstyrningen jag kritiserar.

I det redaktionella programmet som ni antog i december står det inte mycket om att tidningarna ska satsa på digitalisering. Tvärtom står det ju att distribution digitalt ska vara ett ”komplement till den tryckta tidningen”. Finns det anledning att se över den formuleringen i det redaktionella programmet?
– Vi har tagit ett helhetsgrepp om såväl kommunikationsstrategi som det redaktionella programmet, och vi är tydliga med att vi behöver hänga med i den snabba utveckling som sker. I det så tänker jag ta ansvar för att Lärarförbundet är relevant även i ett mediaflöde.

Så någon form av omskrivning av det redaktionella programmet kan bli aktuellt?
– Nej, det redaktionella programmet reviderade vi nu för ett år sedan, nu ska det få leva och bli ett underlag för bra utveckling på tidningsavdelningen.

Men den enda formulering som finns i det programmet rörande just digitaliseringen, ser ju inte ut som att det är något viktigt för tidningarna. Men du tycker inte att det behöver ändras?
– Det är ju i så fall en bedömning vi får göra om vi behöver vara tydligare i vår styrning, men som jag sa, vi tog ju en kommunikationsstrategi för hela Lärarförbundets verksamhet, och där ingår tidningarna.

Nästa år ska ska tidningsavdelningen och kommunikationsavdelningen sitta tillsammas på en aktivitetsbaserad arbetsplats på plan 5 i Lärarförbundets hus på Stora Essingen i Stockholm. Foto: Tor Johnsson.

Det finns en formulering i det redaktionella programmet som många har undrat över, och det rör övriga kommunikationsavdelningens inflytande över tidningarnas innehåll. Där står det ju ganska tydligt att kommunikationsavdelningen ska vara inblandade i processen för att sätta inriktning och tema för innehållet i tidningarna. Ska det vara så?
– Det är viktigt att betona, vilket jag har gjort flertalet gånger, att det alltid är chefredaktören som självständigt gör den nyhetsmässiga bedömningen. Men att vi använder olika kompetenser och professioner inom Lärarförbundet ser jag som naturligt. Där kan ju såväl tidningsavdelningen som andra avdelningar inom Lärarförbundet berika varandra. Det är inte lika med att det är någon annan som kommer att styra vad tidningarna ska innehålla, det är chefredaktörerna som är oberoende ansvariga för det.

Men det står ju att Lärarförbundet kommunikation i övrigt ska delta i en gemensam process där man avgör inriktning och teman för tidningarna. Det låter ju som att man vill att övriga kommunikationsavdelningen ska vara med och påverka innehållet. Är formuleringen dåligt skriven, eller är det något annat som menas?
– Jag har fullt förtroende för våra chefredaktörers bedömningar av vad som i en sådan process kan vara relevant för tidningens innehåll, och vad som inte är relevant.

Men ni måste ha haft ett syfte med att göra den här skrivningen på det här sättet i programmet. Vad var det syftet?
– Jamen syftet är att vi har fantastiskt bra verksamhet som innefattar såväl utredningar, rapporter som medlemsdialog. Vi skickar ut en rad olika frågeställningar till medlemmar för att ta reda på saker och ting. Och här är det inte ansvarsfullt att göra ett dubbelarbete, men det är ju inte, återigen, detsamma som att de här undersökningarna, rapporterna eller utredningarna på något sätt skulle styra vad tidningarna skriver om. Däremot finns det underlag där som är av journalistiskt intresse, och då ska det kunna användas.

Samtidigt har det här vållat oro på tidningsavdelningen. Personer där har blivit sjukskrivna, några har sagt upp sig. Vilket ansvar har du som förbundsordförande för den situationen som uppstod?
– Jag har så klart ett ansvar för de beslut vi fattar. Men sen har vi ett kansli med både kanslichefer och avdelningschefer som är ansvariga för att verkställa förbundsstyrelsens beslut. Jag tycker att det är olyckligt om det är oklarheter och otydligheter och missförstånd som ligger bakom människors reaktioner och att man inte mår bra i den här processen. Men jag har hela tiden varit tydlig med vad förbundsstyrelsens beslut har inneburit, och det råder ingen tvekan om att vi värnar chefredaktörernas oberoende.

Har du fört samtal eller dialog med medarbetarna på den tidigare tidningsavdelningen, med de journalister som jobbar där, om det här – vad det betyder och vad ni vill?
– Jag har vid upprepade tillfällen förtydligat att chefredaktörerna är oberoende. Sen fungerar det inte så att jag som förbundsordförande är operativ chef för tidningsavdelningen, utan där har vi ett kansli och det är roller som jag som förbundsordförande och cheferna måste respektera.

Jo, men eftersom ni drog upp nya riktlinjer i programmet för hur redaktionerna ska arbeta, tänkte jag att du kanske var nere och berättade om det och vad som var tanken bakom dem. Men det har alltså legat på kansliet?
– Nej, så jobbar vi inte, då har ju vi en kanslichef som har i uppdrag att implementera förbundsstyrelsens beslut. Det tror jag är den gängse ordningen i alla organisationer.

Hur är det med det som Annica Grimlund påstår i den artikel som vi publicerade förra veckan, med anklagelser om att det var din egen agenda som låg bakom de här förändringarna, att du hade någon prestige i den här historien?
– Det är helt enkelt inte sant.

Jag såg att du skrev till kongressombuden att påståendet att hon skulle ha fått ett erbjudande om ett avgångsvederlag på ett år för att lägga locket på inte heller var sant. Jag frågade ju både Sixten Frixon och Anneth Caprali som var med på det mötet om det här, och de ville ju inte kommentera eftersom det var ett personalärende. Hur vet du att det inte är sant?
– Eftersom det här är ett personalärende så kan jag självklart inte som förbundsordförande heller kommentera det, det måste du förstå.

Ja, fast du påstod att det inte var sant. Jag undrar bara hur du har fått reda på att det inte var sant? Är det via samtal med andra som var på mötet, för du var väl inte på mötet?
– Nej, som jag sa, det här är ett personalärende och av respekt för både Annica och det som har inträffat kommer jag inte att uttala mig om det.

Fast du har ju gjort det. Du har ju sagt att det inte är sant, det som hon påstod.
– Ja, och du har ju skrivit om det i din artikel om att det fanns såväl fackliga ombud med på det mötet som andra, så det är det som är återgivet.

Johanna Jaara Åstrand är nöjd med Lärarförbundets kongressbeslut om tidningarna. Foto: Tor Johnsson.

Du säger att du har varit noga med att chefredaktörerna är oberoende, men samtidigt ströks ju de formuleringar i det redaktionella programmet som gjorde att chefredaktörerna hade en fri ställning i journalistiska avgöranden, och att tidningarna hade en fri ställning inom Lärarförbundet. Varför ströks de formuleringarna?
– Vi har ändrat tyngdpunkten i det redaktionella programmet, men det är tryckfrihetsförordningen som gäller och chefredaktörerna gör självständiga bedömningar, det är också tydligt.

Men varför ströks formuleringarna?
– För oss är det extremt viktigt att vi har chefredaktörer som är självständiga att göra bedömningarna av vad som ska stå i tidningarna och vad som inte ska stå i tidningarna. Det vill vi värna.

Men varför ströks då de formuleringarna?
– Jag säger ju att vi har ändrat tyngdpunkten i det redaktionella programmet för att vi vill utveckla tidningsavdelningens arbete helt enkelt.

I riktning mot vad?
– I riktning mot det vi har i vårt redaktionella program.

Okej, som vad då?
– Som jag sa, sist vi gjorde en revidering av vårt redaktionella program, det var 2007, det var samma år som den första Iphonen lanserades. Vi ser att vi inte hänger med, vi använder inte medlemmarnas pengar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Det är därför vi har, i vår kommunikationsöversyn och i utvecklingen av vår ägarstyrning av tidningarna, gjort de här förändringarna. Och jag ser verkligen fram emot att se resultat av vad det arbetet leder till. Och att våra medlemmar får riktigt bra kvalitativ journalistik att ta del av. Nu har vi nyss haft en kongress och påbörjat en ny kongressperiod med tydliga målsättningar där ju våra tidningar är en del av att bidra till medlemsnytta.

Men i det redaktionella programmet syns väl inte de här tankarna kring digital anpassning som du pratar om? Utan där ser man väl framför allt ett fokus på samarbete med kommunikationsavdelningen, som den tydligaste förändringen. Är det samarbetet som är den nya tyngdpunkten för redaktionerna?
– Ja, vi vill se ett mervärde och ett ökat samarbete och sambruk men vi vill värna de olika professionernas roller och självständighet. Och jag är helt övertygad om att det är strävanden som går att kombinera.

Hur då?
– Nu börjar min tid ta slut. Hur ser det ut för dig?

Ja, den sista fråga blir då om hur ska ett sådant sambruk se ut. I den journalistiska rollen ingår att vara oberoende och att inte låta sig påverkas utifrån. Då blir ju sådana här samarbeten väldigt svåra om man ska behålla yrkesrollen och följa de yrkesetiska reglerna. Hur tänker ni er att ett sådant samarbete ska se ut?
– Den omsättningen och förverkligandet utav förbundsstyrelsens beslut, och nu då kongressens, den är upp till kansliet att implementera och bedöma. Och som jag sa förut, jag har fullt förtroende för att våra chefredaktörer kan hantera den rollen och göra de gränsdragningar som krävs.

Okej, men ni måste ju ha velat någonting. Vad ville ni se för samarbete?
– Jamen vi är ytterst ansvarig för hela Lärarförbundets verksamhet, där tidningsavdelningen är en del, och vi har flera avdelningar och vi har ansvaret för helheten. Den helheten ska leverera medlemsnytta och bidra till att påverka för våra medlemmar att få en bättre yrkessituation.

Men hur ser samarbetet ut som ni tänkte er det?
– Det överlämnar ju vi, så fungerar det ju. Nu är det våra skickliga medarbetare som ska omsätta det, och de har redan börjat. Det här är ju ett beslut som har nästan ett år på nacken. Det är viktiga och bra steg som tas hela tiden och så hoppas jag också att den kraft och energi som kongressen ger kommer att ge än mer skjuts i det här utvecklingsarbetet.

Fler avsnitt
Fler videos